Problem med bakhjulets ekrar i Polen.

[nermander]

Så om man ökar lasten på ett cykelhjul (som står stilla) tills nån eker brister så är det en av de nedre ekrarna som brister? (För det är ju de som bär upp lasten?)

Eller är det så illa att det inte går att bibehålla förspänningen på hjulet så pass länge att nån eker brister? Det måste ju gå att sätta in klena ekrar som man spänner till precis innan de går av?

Jag har väldigt svårt att förstå hur man kan säga att nåt bär upp en kraft om det utsätts för MINSKAD kraft. Lasten på hjulet är ju en kraft, skall den bäras upp av nåt så måste det som bär upp den få en ÖKAD kraft, inte minskad.

Det spelar ingen roll om det är förspänt eller inte. Förspänningen ger en grundkraft i ekrarna. Summan av alla ekrars grundspänning kan vi kalla G. Om vi lastar hjulet med kraften F så måste summan av alla ekrars spänning bli G+F. Nåt annat är inte möjligt enligt fysikens lagar. Om då ekrarna nederst får mindre kraft så måste ju alla andra ekrar få högre kraft? Och hur man man säga att ekrarna som får mindre kraft bär upp lasten?

Jag opponerar mig inte mot vad som händer, jag opponerar mig mot ordvalet.

 

[nermander]

Och dokumentet i fråga är lättläst om man skriver ut det dubbelsidigt (då kan man vika det till ett häfte).

 

[User]

Läs svaren igen!

Så om man ökar lasten på ett cykelhjul (som står stilla) tills nån eker brister så är det en av de nedre ekrarna som brister? (För det är ju de som bär upp lasten?)

Eller är det så illa att det inte går att bibehålla förspänningen på hjulet så pass länge att nån eker brister? Det måste ju gå att sätta in klena ekrar som man spänner till precis innan de går av?

Du bevisar bara ytterligare en gång hur lite du vet om cykelhjul, både i teorin och i praktiken.

Förspänningen ger en grundkraft i ekrarna.
Summan av alla ekrars grundspänning kan vi kalla G. Om vi lastar hjulet med kraften F så måste summan av alla ekrars spänning bli G+F.

Samma svar som ovan, plus:
Vad du egentligen säger här är att du inte vet vad det innebär att ett hjul är en förspänd konstruktion.

Alla förklaringar har redan tidigare getts i den här tråden, och i länkarna,
det är inte intressant för mig att repetera det du väljer(?) att inte ta till dig

Jag opponerar mig inte mot vad som händer, jag opponerar mig mot ordvalet.

Det är inte ordvalet det är fel på. Det är allmänt använt, tom på Universitetet i Cambridge.
Det är du som har för dåliga kunskaper om hjul, både i teori och i praktiken.
Dessutom verkar det som om du inte är villig (kapabel?) att inse det.

Läs tråden igen, särskilt svaren på Mezzners och dina 'påhitt'.
Läs också vad det står i länkarna.
Förstår du vad som står i dem? Och vad det innebär?
Om inte så får du lov att acceptera att det finns mer saker i världen än du kanske tidigare har trott som du inte kan förstå.
Och att cykelhjul hör till de saker som du, och tydligen flera andra, inte kan förstå.

Som tur är vet inte cykelhjulen om hur du och Mezzner tror att de fungerar, de fungerar som de alltid har gjort.
Förspända ekrade cykel hjul har alltså funnits sedan 1870-talet. Hur de fungerar har varit beskrivet sedan 1896 (enl http://www-civ.eng.cam.ac.uk/cjb/papers/p20.pdf)

En ursäkt till Niklas Ingvar-Nilsson från dig också skulle inte vara fel.

 

[Mezzner]

*Gäsp*

 

[nermander]

Att några studenter på ett universitet har använt begreppet i en labbrapport betyder inte att det är rätt.

Om vi tar ditt förspända hjul och belastar det. Då säger du att så länge de nedre ekrarna inte hänger helt löst så bär de upp belastningen, right?

Men om vi då ökar belastningen till det läge där de ekrarna börjar hänga löst då, bär de fortfarande upp belastningen? Fast de är helt lösa och skulle kunna klippas av?

Enligt dig så har vi då ingen förspänd konstruktion längre och därmed bär de alltså inte upp lasten?

Så på bråkdelen av en sekund har lasten helt plötsligt förflyttats från de nästan lösa ekrarna till resten av ekrarna?

(Vore tacksam nu för raka svar på mina 5 frågor, inget svammel om att jag inte fattar. Det är mycket väl möjligt att jag inte fattar, men jag vill gärna fatta och därför frågar jag.)

 

[User]

Din tur att svara på frågor

Svara du istället först på de här frågorna:

-Vilka ekrar bär belastningen i ett ekrat cykelhjul vid användning?

-Stämmer formuleringen i Niklas Ingvar-Nilssons artikel med hur ekrarna i ett cykelhjul uppträder i verkligheten?
"När hjulet belastas kommer de nedersta ca 4 ekrarna, som bär upp all tyngd, att minska KRAFTIGT i spänning och de resterande ekrarna kommer att öka NÅGOT i spänning."

-Den som skrev påståendet nedan har helt fel, eller?

Jag kan hålla med om att det inte är de undre ekrarna som bär upp tyngden

 

[niking]

Fakta!

Att några studenter på ett universitet har använt begreppet i en labbrapport betyder inte att det är rätt.

Om vi tar ditt förspända hjul och belastar det. Då säger du att så länge de nedre ekrarna inte hänger helt löst så bär de upp belastningen, right?

Men om vi då ökar belastningen till det läge där de ekrarna börjar hänga löst då, bär de fortfarande upp belastningen? Fast de är helt lösa och skulle kunna klippas av?

Enligt dig så har vi då ingen förspänd konstruktion längre och därmed bär de alltså inte upp lasten?

Så på bråkdelen av en sekund har lasten helt plötsligt förflyttats från de nästan lösa ekrarna till resten av ekrarna?

(Vore tacksam nu för raka svar på mina 5 frågor, inget svammel om att jag inte fattar. Det är mycket väl möjligt att jag inte fattar, men jag vill gärna fatta och därför frågar jag.)

Jag tror att Peter Nermander blandar i hop ABSOLUT och RELATIV belastning på ekrarna här! De nedersta ca 4 ekrarna (= fälgens kraftpåverkade zon) tar upp all belastning från cyklisten genom att KRAFTIGT MINSKA sin spänning! Samtidigt ÖKAR de övriga ekrarna sin spänning NÅGOT. Den totala ekerspänningen är alltid konstant i hjulet (förutsatt att det finns restspänning kvar i de nedersta 4 ekrarna).

Det innebär att den högsta ekerspänningen (= största ABSOLUTA belastningen på ekrarna) är störst i ekrarna UTANFÖR fälgens kraftpåverkade zon, men att spänningsändringen (= RELATIVA belastningen på ekrarna) sker i fälgens kraftpåverkade zon! Den totala ekerspänningen i hjulet är KONSTANT enligt mekanikens lagar och påverkas alltså INTE av någon extern belastning från cyklisten!

Om belastningen på hjulet blir så stor att ekerpänningen helt försvinner i fälgens kraftpåverkade zon, kollapsar hjulet. Fälgen fördärvas lätt i den kraftpåverkade zonen när den inte får stöd från ekrarnas spänning!

Fräscha ekrar tål en ekerspänning på ca 2500-3300 N (beroende på ekerns tjocklek), vilket är ca 3 ggr större än den rekomenderade ekerspänningen i hjulet - som bestäms av fälgen! Ekerbrott sker således enbart på grund av utmattning efter miljoner spänningsförändringar - företrädesvis då ekern LÄMNAR fälgens kraftpåverkade zon och ekerns spänning åter igen ÖKAR KRAFTIGT!

Den PRAKTISKA KONTENTAN av allt detta är att ett JÄMNT och OPTIMALT hårt spännt hjul (som dessutom är rakt och runt, stressbefriat på ett korrekt sätt samt har alla ekrarna i sin förvridningsfria position) har alla förutsättningar att hålla MYCKET länge! Något som tyvärr är dåligt kännt bland cyklister och framförallt cykelmekaniker. Dessutom ges bakgrunden till varför en ekertensiometer är så viktig att införskaffa för alla hjulbyggare som vill bygga hållbara hjul! Park Tool har f.ö. en relativt billig ekertensiometer!

Det är bra Peter att du börjar inse att du inte har förstått detta med ekrade cykelhjul och dess förspända princip, liksom att du frågar på för att lära dig. Då får du goda möjligherter att verkligen lära dig hur hjul fungerar! Det tveklöst bästa sättet att lära sig är att kombinera teori och praktik! Så börja gärna rikta dina egna hjul och bygg några nya hjul åt dig! Det var nämligen så som polletten trillade ner hos mig då jag var i din situation för ca 8-9 år sedan (åter igen ett stort tack till Håkan Carlsson för ditt stora ställningstagande - då som nu).

PS User H K! Utmärkt artikel du tipsade om - trots det eländiga utskriftformatet! Efter lite trixande vid kopieringsapparaten så blev den ju riktigt läslig.

/Niklas
[Ändrat av niking 2004-08-28 kl 00:20]

 

[heinzehlers]

Hej Terje.

Du é en rolig typ du! Jo, du står högst upp på denna lista (som egentligen inte finns).
Jag har en liten smula estnisk konfekt kvar..

/Jonas

 

[nermander]

Tråkigt att ingen kan svara på mina enkla frågor...

 

[Mezzner]

Du vet hur det är; finns inte viljan - blir allt så svårt...

 

[Håkan K]

Själv är bäste dräng!

Tråkigt att ingen kan svara på mina enkla frågor...

Läs själv!

Jag har precis börjat läsa en bok "Kunst des Laufradbaus" av Gerd Schraner. Som jag förstått det, så är Schraner mannen bakom mycket av DT Swiss erfarenheter på hjulbyggarområdet. Boken är lätt att fatta (om man fixar tyskan). Jag köpte min hos http://www.bruegelmann.de

Sen finns Jobst Brandt "The Bicycle Wheel" som sägs vara bra (den hittar du på t ex http://www.amazon.co.uk )

/Håkan

 

[Pask]

Re: Fakta!

Ju mer man läser av er debatt desto mer förvirrad blir man. Jag trodde att jag hade ett ganska bra hum om hur cykelhjul fungerar, men det var innan jag följde den här debatten. Jag skulle vara tacksam för ett klargörande:

De nedersta ca 4 ekrarna (= fälgens kraftpåverkade zon) tar upp all belastning från cyklisten genom att KRAFTIGT MINSKA sin spänning! Samtidigt ÖKAR de övriga ekrarna sin spänning NÅGOT.

Detta är jag helt och hållet med på. Men hur stämmer det med följande:

Om det vore som Mezzner påstår att de övre ekrarna i ett hjul spänns xtra mycket när hjulet belastas borde det märkas på deras ton när man knäpper på dem i ett belastat resp obelastat hjul.
Varför förändras inte dessa ekrars ton?

Jag gjorde just experimentet med en cykel i källaren, och visst ändrades tonen på de övre ekrarna litegrann vid belastning. Den höjdes ( = mer spänning). Vad jag förstår så ligger det helt i linje med det som Niklas skriver, att spänningen skall öka på alla ekrar utom de i den kraftpåverkade zonen. Varför påstår då Håkan att spänningen i dessa ekrar INTE ökar?

Peter