Paddelteknik vs teknisk paddling - eller en dåres försvarstal

[torger]

Är det inte så att de mindre paddlarna är konstruerade så att dess "naturliga" gång genom vattnet är snett bakåt - utåt, medan de större paddlarna går mer vinkelrätt ut från kajaksidan? På så sätt får man olika "växlar" utan att de mindre direkt slirar i vattnet och tappar verkningsgrad.

Jadu, det där har jag inte tänkt på faktiskt, så kan det ju vara det låter mycket rimligt. Att slira tänker jag mig att skapa en massa oönskad turbulens i vattnet - att dra luft, flytta vatten, skotta vatten etc. Det är förstås tänkbart att dra en bana snett utåt bakåt genom vattnet som inte egentligen flyttar så mycket vatten och därmed inte tappar verkningsgrad, men gör att man kan paddla med högre frekvens.

Nu brukar ju det bara vara just paddelbladets storlek som skiljer inom ett märke och modell, alltså bladets utformning har inte ändrats till de mindre paddlarna. Men det kanske bara är mindre lyftkraft i vingen (mindre blad) som krävs för att den naturligt ska gå mer bakåt under ett visst tryck. Så länge det sker på ett kontrollerat sätt med bibehållen känsla av fäste och utan att dra en massa luft så borde ju rimligtvis verkningsgraden inte gå ned så mycket.

Det börjar klarna lite...

 

[Erik_H_E]

I patentansökan för vingpaddeln anges dess effekter. Bland annat ville vissa kanotister föra paddeln ut från kajakens sida för att effektivare utnyttja bålmusklerna. Plattpaddeln suger mer luft och tappar mer grepp vid denna rörelse än vingpaddeln.

Att vingpaddeln fungerar bättre än en plattpaddel för ett effektivare rörelsemönster är fövisso en viktig poäng. Jag har inte brukat tillmäta det så stor betydelse, men vid närmare eftertanke tror jag att jag borde . Det innebär att en vingpaddel, om också en med små blad, kan ha fördelar framom plattpaddeln även för den som inte behöver så stor utväxling.

Angående torgers försla att skaffa snabbare kanot om det känns tungt låter nog fint i teorin, men har sina praktiska begränsningar. Det är inte alltid det finns så mycket snabbare; för motionspaddling använder jag redan en tävlingskajak. Visserligen av den gamla sorten som är 51 cm bred, men jag tror inte de nyare är så mycket snabbare att det skulle påverka känslan i någon avgörande grad.

Från det ena til det andra, fick jag min grönlandspaddel färdig idag, och lagt 12 km bakom mig med den. I enlighet med Björn Thomassons råd kändes den bäst med tämligen vingartad teknik. Och jag upplevde att den också annars hade lite "vingkänsla". Jag tidigare ställt mig lite skeptisk till idén att grönlandspaddeln är en sorts vingpaddel med symetrisk vingprofil, men kanske det ligger något i det trots allt.

 

[torger]

Jag läste en artikel idag, "Determinants of kayak paddling performance" (Michael, Smith, Rooney) färsk från i år som sammanfattar existerande publikt tillgänglig forskning i ämnet, och det är förvånande vad lite det finns jämfört annan idrott (jo biomekanik är ett litet specialintresse jag har)... antagligen har utrustningstillverkarna gjort sina egna små undersökningar men inte publicerat då förstås. Så man får famla litegranna.

 

[K-Anka]

Tack Erik och Daniel för support.

Teknik i all ära.

Fortfarande gäller: mängd vatten och dess hastighet accelererad bakåt driver kajaken framåt. Vad jag vet.

Hur skulle annars flygplan kunna flyga upp och ned eller prova om kajaken går baklänges om du vänder på paddeln.

I övrigt består taliban debatten i det luddiga begreppet ”HAVSKAJAK” om man drar det till sin spets, vilket Ingvar mfl gjorde en gång i världen, så uppstår det en förvirring hos alla över vad detta innebär. När inte förbund, säljare, ”experter”, instruktörer etc kan skilja på hav, kust och expedition samt hybridkajaker mm. Hur i hel… skall då en nybörjare klara ut detta.

Tex skall ett test av ”havskajaker” göras kan man ju undra om det är kajaker som skall paddlas på havet dvs möjligheter att sova och laga mat eller gäller det kajaker där man kan ta med sig rejält med packning eller gäller det att kunna rolla lätt och obehidrat eller en kombination av förmågor dvs hybrid? Denna förvirring finns inte mellan motionskajaker och slalomkajaker etc utan bara ang ”havskajaker” vilket ger upphov till mycket irritation.

Jag tycker att man bör undvika detta begrepp och i stället dela upp i kustkajaker och expeditionskajaker samt hybridkajaker för att undvika förvirringar eller så kanske det är de som önskar kränga kustkajaker till expeditionspaddlare och vise verse som fortsätter driva på denna stolliga trend.

Hur som så börjar vi/jag bli lite uppgivna i denna fråga. Det verkar som merparten av paddelgemenskapen gillar denna förvirring, vilket leder till ett behov av instruktörer och experter mm. Jag misstänker att vi får leva med detta och anpassa oss därefter hur galet det än är.

/Kåre

 

[sladdis]

Jag tycker att man bör undvika detta begrepp och i stället dela upp i kustkajaker och expeditionskajaker samt hybridkajaker för att undvika förvirringar eller så kanske det är de som önskar kränga kustkajaker till expeditionspaddlare och vise verse som fortsätter driva på denna stolliga trend./Kåre

Hehe, jag håller med dig om förvirringen kring havskajakbegreppet, men trots dina goda intentioner så funderar jag på vad du å andra sidan menar med dessa begrepp... (som sporadisk paddlare misstänker jag är kategorin som du annars tänkte hjälpa med att föreslå lite andra begrepp?)

"kustkajak"? (är det något som är anpassat för öppet hav o potentiellt grov sjö, eller är det kust som i skärgård o skyddade kuststräckor?)
"expeditionskajak"? (är det storlek o volym som avgör eller är det egenskaperna i vattnet primärt som som avgör?)
"Hybridkajak"? Hybrid mellan vadsomhelst? eller menar du någon specifik hybrid?

Du har ju rätt ang fövirringen och kanske är dina föreslagna begrepp brillianta, men frågan är om man inte bara byter ut en begreppsförvirring mot en annan, eller, i värsta fall, bara bidrar ytterligare till förvirringen?
/Jörgen

 

[Erik Barkefors]

Jag tycker att man bör undvika detta begrepp och i stället dela upp i kustkajaker och expeditionskajaker samt hybridkajaker för att undvika förvirringar
/Kåre

Håller med dig om att havskajak idag täcker in ett mycket brett område. Lovvärt om någon/några hittar en bra indelning. Ett problem kan vara att en expeditionskajak för en lätt person kan istället vara lämplig (volymmässigt) som dagturskajak åt en tung person.

Lettmann har valt ett system med nio stycken halvcirkelformade mätare i sin papperskatalog där en visare eller färgfält visar användningsområde, paddlarvikt, snabbhet, initial- och slutstabilitet osv. Ger en bra indikation hur en viss Lettmann är om man paddlat en annan av deras kanoter.

 

["W"]

Långfärdskajak

Jag brukar försöka undvika ordet havskajak och istället använda begreppet Långfärdskajak för kajaker som är lämpliga att ta mycket packning, ger en tryckavlastande och bekväm sittställning och som kan paddlas energieffektivt. Självklart skall lådan också vara anpassad för de vågor och vindar den kan utsättas för.
Ut och paddla med Er nu istället...

 

[torger]

Fortfarande gäller: mängd vatten och dess hastighet accelererad bakåt driver kajaken framåt. Vad jag vet.

En kajak är ingen jetski ;-). Tänk dig att du tar upp kajaken på land och sätter fyra hjul på den och ställer den efter en väg, och istället för paddel har du en käpp som du trycker dig framåt med. Man behöver inte sprätta iväg en massa grus bakåt för att ta sig framåt.

På samma vis behöver man inte skicka en massa vatten bakåt för att kajaken ska gå framåt. Vatten är ju dock en vätska så den ger efter om man sätter tryck på den, det är inte så lätt att få grepp i det. Vingpaddeln gör ett bättre jobb på just det än en platt paddel.

 

[Erik_H_E]

Fortfarande gäller: mängd vatten och dess hastighet accelererad bakåt driver kajaken framåt. Vad jag vet.

Förvisso, men ...

Hur skulle annars flygplan kunna flyga upp och ned eller prova om kajaken går baklänges om du vänder på paddeln.

... jag kan inte låta bli att undra på vad du menar med den kommentaren. Att flygplan kan flyga upp och ned brukar användas som argument mot bernoulli-effekten som förklaring på hur flygplan kan flyga. Men ingen - i den här tråden åtminstone - har väl tagit till bernoulli-effekten för att förklara hur en paddel fungerar (eller är det något inlägg jag missat?)

Hur en flygplansvinge/vingpaddel sätter luft/vatten i rörelse nedåt/bakåt då den rör sig framåt/utåt - bernulli-effekt, deflektion eller någonting annat - kan man ju fundera på också om man vill, men har väl inte hittils diskuterats i denna tråd. För diskussionen hittils har det intressanta varit ATT (OM?) det sker, och vilken nytta man har av det, inte så mycket HUR.

 

[K-Anka]

Ursäkta mitt dimmiga inlägg.

Jag läste inte igenom ordenligt vad Erik E skrev i ett tidigare inlägg.

Jag reagerade bara spontant ang vingprofilens fördelar i och med det ”lyft” som skapas då paddeln jobbar genom vattnet skulle resultera i ökad fart som jag läst i tidigare debatter.

Jag instämmer med resonemanget ang utväxlingens fördelar dvs kort paddel med låg frekvens och hög paddelföring för hög fart på korta distanser.

Tack för att du på pekade min groda.

I övrigt skulle jag vilja ha din syn på mitt tidigare resonemang i övriga trådar om fördelen med att växla mellan olika tekniker:

//Dvs började paddla lite lätt och försiktigt från bryggan (ca 4knop)och genom Gränsökanal med låg paddelföring för uppvärmningens skull.

Sedan kom jag ut på öppet vatten och i ca 15s/m på den öppna fjärden Gudingen med rejäl sjögång. Då växlade jag över på ett brett grepp i paddeln och kraftig ryggrotation med vingpaddel teknik där jag kan hantera den kraftiga vinden genom att nästan kasta mig från blade till blade oavsett kajakens egen stabilitet (hög stöttning hela tiden) och i motvind. På vägen tillbaka fortsatte jag med samma teknik men fick ta en del styrtag pga att roderverkan på min 100 inte är så mycket att hänga i gran, men riktigt härliga surfar i hög hastighet bjöds det på.

Tillbaka i kanalen och i lätt medvind flyttade jag ihop händerna och höjde paddelföringen, så att jag kunde dra paddeln parallellt med skrovet med kraftiga isättningar och en fart på ca 6knop.

Väl ute på andra sidan kanalen gjorde jag en kraftig spurt mot bryggan genom att flytta isär händerna en aning och växla återigen till vingliknande teknik men med mera kraft på slutet av draget och då nådde jag en hastighet av ca 8knop för att köra ur kroppen så att cirkulationen blir på topp.//

Jag har väldigt svårt med att ta till mig vingpaddeln just efter som jag vill kunna variera min teknik. Jag upplever att man paddlar väldigt statiskt med vingen dvs den vill bara jobba i en vinkel och gärna i en frekvens vilket kan vara en fördel för en tävlingskanotist medan detta är en nackdel för mig och troligtvis fler som paddlar långfärd och möter olika vatten och väderförhållanden samt att jag börjar bli skröpplig i lederna som inte alltid vill jobba i den riktning som vingen vill. Så rent teoretiskt och praktiskt har vingen en fördel i ett test med en viss frekvens och hastighet på blankt vatten vilket är fallet med ett tävlings lopp men frågan är om paddeln även är att föredra vid tex långfärd?

Visst har jag förståelse för de som tävlat och sedan tar med sig sin vinge när de skall långfärdspaddla men ofta tror jag de som har ambitionen att expeditionspaddla har större glädje av en plattpaddel men valet är ju fritt och bör så ske med vägledning och kunskap så det är ju nyttigt att vi delar varandras erfarenheter.

I övrigt reagerade jag lite negativt på den svarta ”havskajaken” på bilden. Förvisso tjusig men hur känns det att sitta i en svart kajak några timmar under solen en sommardag? Hur mår matpackningen? Hur ser ev repor ut mot den svarta bakgrunden? Är detta en lämplig kajak för en veckotur med tält och mat? Kommer du lätt upp ur kajaken vid klipporna på bilden eller tog det lång tid att hitta ett ställe där du kunde gå i land Ola?

Men som sagt många gillar att rolla och har inte råd med två kajaker och kanske sällan ger sig ut på längre turer och när de gör det så får de väl stå ut med lite omak och visse versa så kanske inte det är lika kul för en liten person att paddla runt i en tom Offshore.

Ofta ställs ju dessa kajaktyper mot varandra tack vare ordet ”havskajak” vilket är helt fel eftersom de vänder sig till olika målgrupper och därför bör alla samverka för att inte nybörjare blir vilseledda vilket resulterar i besvikna/begränsade utövare av denna trevliga sport.

Mvh Kåre

 

[sladdis]

I övrigt reagerade jag lite negativt på den svarta ”havskajaken” på bilden. Förvisso tjusig men hur känns det att sitta i en svart kajak några timmar under solen en sommardag? Hur mår matpackningen? Hur ser ev repor ut mot den svarta bakgrunden? Är detta en lämplig kajak för en veckotur med tält och mat? Kommer du lätt upp ur kajaken vid klipporna på bilden eller tog det lång tid att hitta ett ställe där du kunde gå i land Ola?Mvh Kåre

Ola är nog för upptagen med paddelreseplaner för att uppfatta detta just nu! ;-) Kan dröja några veckor innan han svarar. Kajaken på bilden hade jag dock förmånen att få paddla ett par timmar i onsdags, vad färger, matlåda o sånt anbalangar kan jag inte uttala mig om, men att det är en ypperlig kajak för flerveckorsturer råder ingen tvekan om med 380 liters volym o lättdriven marschastighet och bekväm sittbrunn, ja, det jag nog hinta om ialalfall. Sittbrunnen är generös och tillochmed en knä-preoperativ sladdis kom lätt ur kajaken i alla möjliga situationer... ööh... frivilliga såväl som ofrivilliga "urklivningar".. ehum...
(jäpp, nybörjaren blev övermodig med kantandet utomskärs o plurrade... ;-D, SKA lära mig rolla, jag SKA! fast det var första ofrivilliga plurret! Bergis! Men jag tiggde om det, jag tiggde verkligen om det!)

 

[Björn T]

Kåre, Olas svarta kajak fungerar utmärkt i solen. Dylika kajaker har normalt låga fribord och presenterar procentuellt mer yta mot det kallare vattnet än vad en VKV-kajak gör, och temperaturen i "matkällaren" och sittbrunnen är därför ungefär densamma.

Hur repor syns beror på tillverkningen - men är kajaken rimligt välbyggd dvs genomfärgad är problemet inte så stort - men i grunden håller jag med: vitt är bättre ut den aspekten.

Att komma i och ur innebär ingen skillnad. Det går fort att lära sig glida upp och ner från akterdäck med lite stöd i paddeln. Jag har paddlat med litet sittbrunnshål i fem år och har aldrig varit den som sinkat gruppen vid i- och urstigning oavsett hur det ser ut vid den tilltänkta landningsplatsen.