Paddelteknik vs teknisk paddling - eller en dåres försvarstal

Ja den är fin.

Vill passa på att göra reklam för Orust Kajak. Vi har lagt i egna kajaker vid Stocken/Orust Kajak några gånger och alltid fått ett trevligt bemötande. Efter turen kan man spola av utrustningen och lämna ett litet bidrag.

Sommarens lilla dagtur gick via Valleröns utsida till Kärringön - lugnt hav gassande sol - fantastiskt. Gnistrande klart saltvatten - perfekt att studera vingens gång i.

Men så mycket klokare blev jag inte.
 
Jaså? Det förvånar mig att du säger så. Jag upplever alltid en bättre stabilitet när jag får "hålla i" kajaken med låren, det blir liksom lättare att kompensera. Kajaken "vippar" inte sida-till-sida spasmiskt som när jag inte håller i den och jag börjar känna mig osäker. När jag håller i den med låren blir det mycket mer följsamt i våggunget, och jag kan knycka till kajaken och få in den under mig med höften som inte går så bra när man inte håller i den, känns som mariginalerna är bredare. Lite lägre tyngdpunkt får man ju också med låren lägre.

Får du bättre balans med benstöd? Att du sitter och skakar beror bara på att du lärt in dig att lita på kajakens tröghet. Du kommer inte hantera studsande sjö bättre när du spjärnar, snarare sämre.

Ifall du sitter och försöker låsa fast dig och bli ett med kajaken får dina bålmuskler jobba betydligt mer än ifall du låter kajaken följa vågorna. Du får träna upp att balansera kajaken med sittknölarna. Det går att träna upp.
Testa och spänna fast benen i din Viper och se ifall du får bättre balans.
 
Att vingpaddeln skulle ha så pass mycket lyftkraft att den rör sig framåt tror jag är en myt, jag har dock inte hittat någon bra referens till faktiska mätningar. Hela flygplansvingesnacket som brukar förekomma i samband med vingpaddlar är lite för förenklat, även om man tänkte i de banorna när man gjorde de första (flygplansvingesnack för just flygplansvingar brukar även det vara alldeles för förenklat, man kan ju googla på hur flygplan flyger om man vill). Även vingpaddeln rör sig (nog) bakåt men bara några centimetrar.

Ja, antagligen rör sig även en vingpaddel lite bakåt. Min poäng var nu närmast att en plattpaddel inte ens i teorin kan bättre än stå stilla, medan en vingpaddel i teorin skulle kunna röra sig lite framåt.

Att just 60 cykler (120 paddeltag) per minut skulle vara effektivast för människokroppen är nytt för mig, det har jag inte hört förr, men om det verkligen är så kastar ju det ett nytt ljus på det hela (inom löpning och cykel är det cirka 90). Då skulle det ju kunna finnas ett fönster där man tjänar mer på att ligga närmare 60 cykler än man förlorar på en slirande paddel.

60 cykler är dock väldigt snabbt i kanotsammanhang. Världseliten på 1000 meter slätvatten närmar sig den takten men når den typiskt inte, utan ligger omkring 52 - 57. Det gör mig tveksam till att 60 cykler verkligen är nåt slags ideal, man skulle behöva slira oerhört mycket för att komma upp i den frekvensen i mer mänskliga farter. Själv ligger jag nog nånstans runt 35 när jag kör halvsnabbt. Vet du var den där siffran 60 kommer ifrån?

Nu måste jag erkänna att jag inte är så säker -- någon fysiologiexpert är jag definitivt inte. 60 är ett talvärde jag sett någonstans, men jag minns inte mer var. Och visst kan det hända att det var 60 drag snarare än dragpar -- mitt minne är inte alltid så pålitligt. 60 dragpar stämmer emellertid ganska bra med min egen erfarenhet. I ett skede av mitt liv paddlade jag med en grovt överdimensionerad vingpaddel (220 cm, max bladstorlek), med vilken jag kämpade på i 25-30 dragpar i minuten. Jag gjorde det för att jag misstolkade den "tunga" känslan som att jag fick mycket kraft ur paddeln. Så småningom, efter att börja få ont i nacke och axlar, insåg jag att paddeln inte gav någon kraft alls, utan tvärtom krävde mycket kraft av mig -- mer än jag hade. Så jag bytte till en gammal vingpaddel jag skaffade för racingbruk i 15-års åldern (218 cm, juniorblad). Frekvensen ökade till 45-50 och medelhastigheten med ca 0,5 km/h (dvs. ca 5%). Men fortfarande känner jag mig lite på samma sätt som när man cyklar på för hög växel. För långfärdsändamål karvar jag som tidigare nämnt på en grönlandspaddel (skall bli intressant att se hur det går!), och för motionspaddlingsändamål ämnar jag skaffa en ving med variabel längd så jag kan experimentera.
 
Att vingpaddeln tillåter högre maxeffekt - man kan trycka på hårdare utan att slira lika mycket som en platt paddel med samma bladyta håller jag med om. Verkningsgrad skulle jag definiera som hur mycket av kraften på paddeln som leder till att kanoten åker framåt. Har man dålig verkningsgrad åker massa vatten bakåt - paddeln slirar. Alla paddlar börjar slira (får dålig verkningsgrad) när tillräckligt mycket kraft sätts på dem, men vingpaddeln klarar mer kraft än en platt paddel.

Jag änvände ordet verkningsgrad i fysikalisk bemärkelse: den mängd arbete en maskin (människa i det här fallet) utför ("ut-energi") givet en viss mängd "in-energi" (bränsle/elektrisk ström/mat/etc).

Man borde kanske här skilja mellan paddelns (föremålets) effektivitet, och paddlandets (verksamhetens) effektivitet. Det är väl egentligen det senare som är det viktiga. Om det finns en optimal frekvens, där människokroppen uppnår bäst verkningsgrad, bör man välja paddel som gör det möjligt att hålla denna frekvens.
 
Senast ändrad:
När jag funderar lite mer på att vingen skulle kunna röra sig framåt så verkar det rätt osannolikt då man under paddeltaget applicerar en avsevärd kraft bakåt (om man inte är helt uttröttad) och att den eventuella lyftkraften i motsatt riktning skulle överstiga kraften i paddeltaget och ge en synlig rörelse framåt låter inte troligt.

Grundantagandet är förstås att paddeln inte sitter 'fast i' vattnet utan i verkligheten finns det alltid läckage och strömningar runt bladet som gör att den rör sig bakåt relativt färdriktningen.

Eller kan det vara så att rörelsen bakåt skulle vara större om inte denna lyftkraft i vingprofilen fanns?

Lite lösa funderinar:

Med en plattpaddel brukar det uppstå två virvlar kring bladet -- en på var sida. Dessa virvlar brukar, i förhållade till bladet, åka framåt. Jag har tolkat detta som att virvlarna står stilla i vattnet, och bladet rör sig bakåt.

Med en vingpaddel brukar det finnas en virvel, vid inre kanten, som, i förhållande till paddeln, rör sig bakåt. Jag har tolkat detta, eventuellt felaktigt, som att paddel skickar en vattenström bakåt snabbare än den rör sig bakåt själv. Det skulle i så fall generera en viss extra "lyftkraft".
(Men jag tog aldrig kursen i flödesdynamik när jag studerade, så jag måste erkänna att jag är ute på ganska djupt vatten här. Jag har dock ett vagt minne av att ha bläddrat i en flödesdynamikbok någon gång, och där sett en bild av en vingprofil, med en virvel strax bakom bakkanten (motsvarande inre kanten på en vingpaddel), samt ett påstående om att den virveln var djupt insyltat i hur lyftkraften uppstod.)

När man accelererar med kraftiga drag med en vingpaddel uppstår samma två virvlar som för en plattpaddel. Detta har jag tolkat som att paddeln "stallar" (vilket skulle passa bra ihop med det faktum att acceleration inte anses vara vingpaddelns starkaste sida).
 
Senast ändrad:
När man accelererar med kraftiga drag med en vingpaddel uppstår samma två virvlar som för en plattpaddel. Detta har jag tolkat som att paddeln "stallar" (vilket skulle passa bra ihop med det faktum att acceleration inte anses vara vingpaddelns starkaste sida).

Accelerationsfasen med vingpaddeln, när man accelererar hårt på tävlingsvis är inte så energieffektiv, paddeln slirar och det är mycket arm inblandat. Att man väljer en stor paddelyta bör ju rimligtvis vara för att minska slirandet när man lägger på mycket kraft. Vid höga konstanta farter måste mer kraft investeras i varje drag och större paddelblad kan bli aktuellt. Jag skulle tro att man måste nog upp över 12 km/h innan det börjar bli motiverat med större paddelblad än de minsta, även om jag som sagt var tror att man inte nödvändigtvis tar skada av att ha onödigt stort paddelblad, det beror på hur följsam man är i sin teknik. Att paddla i lätt medsjö där glidmotståndet ökar och minskar om vartannat beroende på hur kajaken ligger i vågorna är inte så dumt för att träna upp följsamheten (eller känna av att man inte har någon... hehe - det är svårt).

Min modell av vingpaddelanvändande är att man aldrig ska slira nämnvärt med bladet, undantaget är snabba accelerationer där det är ofrånkomligt. Om man slirar i konstant fart har man antingen för liten paddelyta eller för trög kajak (kör fortare än vad kajaken är designad för). Går det för tungt så man får ont i muskler är inte lösningen mindre paddelyta så man börjar slira mer, utan en kajak som glider bättre. Kan man inte välja en kajak som glider bättre pga man inte har balansen eller av annan anledning får man sänka farten. Sen tror jag det som grundråd är vettigt att satsa på så liten paddelyta som möjligt för att hålla nere vikten, vindfånget och att skola in god teknik, samt att det sannolikt matchar kroppen bättre i den energislösande accelerationsfasen.

Detta med att aldrig slira innebär alltså att frekvensen med ett litet vingblad ska vara samma som ett stort, möjligen med en liiiten skillnad eftersom det lilla bladet sannolikt ofrånkomligt slirar något mer, men det bör vara försumbart. (Notera att egentligen är det bara att paddelbladet inte slirar som är nyckeln, frekvens kan ju skilja genom att man håller paddeln ur vattnet längre tid, tar längre paddeldrag etc.)

Dock hör jag så ofta kajakfolk som använder vingpaddlar prata om att gå ner i bladstorlek så de kan öka frekvensen att jag liksom aldrig blivit 100% säker på att min modell för hur en vingpaddel ska användas stämmer. Men 98% :), många duktiga kanotister kan ha ganska begränsad teoretisk förståelse för vad som händer i vattnet. Möjligen kan frekvensen öka av någon annan anledning än slirande.

Hursomhelst låter det väldigt fel i mina öron att designa en profil på en paddel vars syfte är att få så bra grepp som möjligt i vattnet, och sen minska ner storleken på bladet så mycket att det börjar slira igen, då har man ju liksom förstört målet man försökte uppnå i första hand... vingpaddeln är ingen flexibel slirande paddel med flera växlar, behöver man en sån är det nog grönlandspaddel som gäller.
 
torger;439439 Min modell av vingpaddelanvändande är att man aldrig ska slira nämnvärt med bladet sa:
Tilltalande tanke att man inte behöver hålla på och krångla med storleken på vingpaddeln om man får ont utan kan satsa på ny fräsigare kajak. Tur att man inte har kommit till värsta vinthunden till kajak ännu. Det går ju också att dra ner farten men det är så förbaskat kul att trycka på - tills det knarrar i senor, leder och nacke.

Testade frekvensen för en stund sen och för mig verkar en behaglig takt ligga på 60 bpm (beats per minute) dvs ett paddeltag per sekund eller 60 paddeltag per minut eller 30 dubbeltag per minut. Hade typisk 60 bpm-musik i lurarna vilket stämde bra med mitt vevande.
Använder Epic Mid Wing i Trapper Barracuda.
 
Dock hör jag så ofta kajakfolk som använder vingpaddlar prata om att gå ner i bladstorlek så de kan öka frekvensen att jag liksom aldrig blivit 100% säker på att min modell för hur en vingpaddel ska användas stämmer. Men 98% :), många duktiga kanotister kan ha ganska begränsad teoretisk förståelse för vad som händer i vattnet. Möjligen kan frekvensen öka av någon annan anledning än slirande.

Hursomhelst låter det väldigt fel i mina öron att designa en profil på en paddel vars syfte är att få så bra grepp som möjligt i vattnet, och sen minska ner storleken på bladet så mycket att det börjar slira igen, då har man ju liksom förstört målet man försökte uppnå i första hand... vingpaddeln är ingen flexibel slirande paddel med flera växlar, behöver man en sån är det nog grönlandspaddel som gäller.

Men ifall din puls kommer straxt över promenadpuls och musklerna stummar, vad kan du göra? Skaffa större muskler eller minska paddelns grepp i vattnet? Att korta skaftet är inte alltid möjligt. Stumma muskler ger sämre teknik och lägre fart.

I patentansökan för vingpaddeln anges dess effekter. Bland annat ville vissa kanotister föra paddeln ut från kajakens sida för att effektivare utnyttja bålmusklerna. Plattpaddeln suger mer luft och tappar mer grepp vid denna rörelse än vingpaddeln.

Ifall du paddlar brevid en duktig slätvattenkanotist kommer du upptäcka att han/hon kan paddla med samma fart som du men med lägre frekvens och kortare drag. De vet hur de skall föra paddeln för att få maximalt grepp.

Ifall du paddlar på havet måste du kunna hantera kraftig motvind under längre tid utan att stumna. Givetvis väljs paddel efter aktivitet.

Surfski och havsracingpaddlare håller mestadels balansen genom att paddla. Mest stöd ger paddeln i början av draget. Bra frekvens i en rank kajak ger möjlighet till en mer avslappnad paddling än låg frekvens.

Givetvis finns det en balansgång mellan frekvens och motstånd för varje individ.
 
Men ifall din puls kommer straxt över promenadpuls och musklerna stummar, vad kan du göra? Skaffa större muskler eller minska paddelns grepp i vattnet? Att korta skaftet är inte alltid möjligt. Stumma muskler ger sämre teknik och lägre fart.

Skaffa snabbare kajak :).

Jag ser poängen, kanske behöver omvärdera min modell... känslan jag fått är dock att jag slirar väldigt lite med min lilla paddel, och att det inte är alls stor skillnad i slirning när jag kör en med större blad när jag kör på i samma fart.

Det skulle vara intressant att se skillnaden... jag skulle gissa att sliret inte är större än 10 cm, antagligen mindre med god teknik. Om skillnaden i slir är 5 cm och ett paddeldrag är 100 cm långt (antagligen lågt räknat) skulle alltså en frekvens vid gå från typ 35 till 37 vid 10 - 11 km/h. Kanske så små skillnader räcker för att ändra balansen mellan belastningen på lokal och central kapacitet?

Själv kör jag med en Bracsa FW, som har en väldigt liten paddelyta. Jämför jag hårdkörning paddling en timme och hårdkörning löpning en timme så är löpning hårdare på centralkapaciteten (hjärta/lunga). Det har jag sett som ett tecken på att jag dels inte har fullt utvecklad teknik och syreupptag i paddlingsmuskulaturen (det har dock blivit bättre sen förra säsongen), men också att paddling som aktivitet har en annan karaktär än löpning, att det helt enkelt inte blir lika hög belastning på hjärt/lunga när det handlar om långdistans. Med andra ord - tar man i allt vad man har när man springer på en längre distans så börjar man må riktigt risigt och kanske spyr till slut. Tar man i allt vad man har i paddling så innan maginnehållet vill ut har musklerna stumnat. Är det så även för elitpaddlare (på maratondistans)? Om inte så skulle jag alltså behöva ännu mindre paddelblad?
 
När det är utrustning inblandad som i paddling, skidåkning etc så blir det tekniska utförandet ganska avgörande för hur mycket man kan ta ut sig.

Verkar som det tar många år av träning innan man nått stadiet att man kan köra slut på sig och inte bara gå stum i musklerna pga dålig teknik.

I löpning jobbar hjärtat hårt även med dålig löpteknik vilket gör det till den effektivaste konditionsträningen.
 
När det är utrustning inblandad som i paddling, skidåkning etc så blir det tekniska utförandet ganska avgörande för hur mycket man kan ta ut sig.

Verkar som det tar många år av träning innan man nått stadiet att man kan köra slut på sig och inte bara gå stum i musklerna pga dålig teknik.

I löpning jobbar hjärtat hårt även med dålig löpteknik vilket gör det till den effektivaste konditionsträningen.

Handlar inte bara om teknik, utan även anpassning av muskulaturen så den får bättre syreupptagningsförmåga och bättre förmåga att hantera anaerobiskt arbete.

Även på elitnivå är dock det uppmätta syreupptaget påtagligt lägre i paddling än exempelvis löpning och cykling, vilket kan förklaras med att det är mindre muskelmassa som arbetar (och konsumerar syre). Så karaktären på vilket sätt man blir trött borde nog skilja, men som sagt jag vet inte säkert måste fråga nån paddlare med eliterfarenhet då (som också provat på att springa hårt...).
 
Olika "växlar" på paddlar?

Är det inte så att de mindre paddlarna är konstruerade så att dess "naturliga" gång genom vattnet är snett bakåt - utåt, medan de större paddlarna går mer vinkelrätt ut från kajaksidan? På så sätt får man olika "växlar" utan att de mindre direkt slirar i vattnet och tappar verkningsgrad.
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
Niftigolebb Paddelteknik Vingpaddel Paddling allmänt 6
liedberg paddelteknik - roddteknik Paddling allmänt 1
liedberg Paddelteknik Paddling allmänt 12
Strmbrg Paddelteknik... Paddling allmänt 0
hassex Paddelteknik Paddling allmänt 0
tango Vita fingrar efter paddling... Paddling allmänt 9
tango Välja rätt torrdräkt för paddling? Paddling allmänt 21
-Ruff- Säkerhetstänk vid kraftverk/dammar? Paddling allmänt 6
Sven S Paddling i Vännäs? Paddling allmänt 2
Snödrivan Poncho för cykling och fika vid paddling Paddling allmänt 2
krilars Paddling från Åland till finland Paddling allmänt 16
aldrigsur Paddling med vildmarkskänsla Paddling allmänt 24
TazzRat Parkering Kloten (Långvattnet) för paddling Paddling allmänt 14
cheeredy Nekad paddling, hävdar att förenings regler går över allemansrätten Paddling allmänt 143
Rasmus_B Paddla i Nord-Norge (Lofoten, Vesterålen) Paddling allmänt 9
Wibrån Preben Mortensen, en inspiratör inom paddling, är död Paddling allmänt 4
WästyKajaky Expedition/ Långfärdspaddling Norge-Sverige.... Paddling allmänt 2
Urban packrafter Prisberömt packrafting film Earning a River Paddling allmänt 2
Wibrån Paddling genom Ålands å Åbolands skärgård Paddling allmänt 12
EricL Paddling ger bättre längd baksida lår? Paddling allmänt 16
Skafto_nordstrommarna Val av havskajak för paddling vid västkusten Paddling allmänt 17
LY90 Finns denna typ av paddling i Sverige/Norden? Paddling allmänt 2
avslutmedlemskap0904 Paddling i Finland större sjöar Paddling allmänt 3
GertF Paddling och åska. Paddling allmänt 13
Rinte Förbudsområden Paddling allmänt 3
Musiktoken Paddling Stekenjokk - Ransarån - Marsån - Malgomaj - Vilhelmina Paddling allmänt 7
Urban packrafter Ny film Paddling i Tresticklans National Park Paddling allmänt 1
Hylje Paddling Backe/Rossön/Fjällsjö Paddling allmänt 0
Hanna76 Paddling med barn i Rogen naturreservat Paddling allmänt 8
G.Kraft Å paddling kring Stockholm? Paddling allmänt 4
Zlagge Nikkaluokta - Kalix paddling längs Kalixälven Paddling allmänt 2
igs Paddling i Polen Paddling allmänt 0
hirro Avdomnad hand efter 30 minuters paddling Paddling allmänt 12
Peter_Östberg Paddling Helsingfors-Prangli-Pedassaar-Helsingfors, samt SKEG Paddling allmänt 0
fiskpropeller Ny inom paddling. Söker tips på kajaker. Paddling allmänt 18
ekaterina paddling med barn Paddling allmänt 9
Willetjåkkå Paddling Norr om Stockholm Paddling allmänt 3
igs Paddling runt Siljan Paddling allmänt 3
ackepacke Kajakfilm om paddling Marstrand - Fjällbacka Paddling allmänt 0
avslutmedlemskap0904 Kläder för paddling Paddling allmänt 14
calmelon Paddling med fiske norrut Paddling allmänt 2
Kal-P-Dal Paddling och prylar Paddling allmänt 10
Elin75 Söker snabbt svar om paddling vid Ingarö/Björnö Paddling allmänt 0
calypso63 Fira Nationaldagen med paddling Paddling allmänt 0
YvonneJson Paddling på Nya Zeeland? Paddling allmänt 2
parber Paddling med möjlighet att klättra Paddling allmänt 9
Sam Andersson Längre paddling i sommar helt novice... Än så länge Paddling allmänt 3
fingret Tips på paddling för 2 nybörjare (1 vecka) Paddling allmänt 6
davst Paddling i Misterhults skärgård - trailer :-) Paddling allmänt 7
rois Paddling i Ivösjön Paddling allmänt 0

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg