Optimal maratonkanot för en motionär

[srpp]

Då borde alltså en annan längd utgöra optimum för de som inte är elitkanotister. En kortare längd antar jag.

Om Janne tränar mer, och kan utveckla en högre effekt, skulle det då märkas mer i en turbåt, än i en slank "havskajak", om den nu är snabbare vid aningen lägre effekt?

Allt måste inte vara linjärt i verkliga livet, men kurvor med konstiga språng och flera optima, känns antingen som nåt väldigt avancerat - eller fel teori.

Jag brukar gilla Mezzners kritiska granskning. Så också nu. Så jag försöker igen, kanske att jag fattar bättre snart.

Så, skit i längden ett tag, den kommer snart igen...

Först bredden:
En viss bredd är nödvändigt både för Janne elitmotionären och mig själv bonnmotionären. Detta för att vi skall sitta kvar på rätt köl och ha rimlig möjlighet att paddla avslappnat.

Sedan "slankhetstalet":
Så om man adderar in teorin om slankhetstalet efter breddkravet så ger ju olika bredder olika optimala längder. Bredare kajaker behöver vara längre än smala för att vara lika slanka som de smala.

Av det följer "längden":
Både jag och Janne kräver bredare kajak än eliteliten och med slankhetstalsresonemanget kräver vi då längre vattenlinjelängd, längre kajak, än eliten som uppenbarligen (?) har sitt optimum vid 5,20 på slätvatten.

Jag är troligen "ute å cyklar"... Hur vilse är jag? Var gick jag vilse?

 

[Stuvarn]

Tycker det låter vettigt Patric! Men kalla mig inte elitmotionär jag är bara en hyfsat snabb bonnmotionär jag oxå

/Janne

 

[ulfjohansson]

Tror att en del av problematiken har att göra med vågmotstånd/våt yta.
En viss längd ger en optimal marschfart beroende på bogvåg + häckvåg. Elitkanotister ligger konstant över den farten och kan då utnyttja en kortare kajaks mindre vikt och våta yta.
Vi mellanstarka funkar bättre i längre kajaker som har en högre skrovfart - vi orkar ändå aldrig ligga på det högre kraftuttaget nån längre tid.
Nåt åt det hållet i alla fall..

/ Ulf

 

[srpp]

Var är designfolket när man behöver dom? Linder, Johansson, Thomasson, Friedel och alla andra... Det borde väl finnas några som har lite koll på ekvationerna bakom praktiken. Bonnmotionärer och elitmotionärer, glada gossar som jag och Janne, kan ju troligen inte ens formulera frågan. Det lär ju finnas matlabbestyckade datorer där ute. Scenariotestande teoretiker som sorterar bort väsentligt från oväsentligt. Jag som gammal, tokflummig, LTH:are vill ha mindre tyckande...

Jag vill se sköna multifaktoriella svar av den förträffligste det-beror-på-karaktär.

Längden skapar med bredden prismatiskt index eller (och?) slankhetstal...Vågbildningsmotstånd o sånt som är direkt längberoende. Lite rått är längden gånger bredden en yta. Blir våt yta som är mer indirekt längdberoende. Bredden skapar trygghet o balans, tillsammans med säteshöjden som vi kanppast orkar med just nu. Trygghet o balans skapar förutsättning för energiomvandling från smörgås till fartframåt. Är det optimalt med inlagd gurka på leverpastej på grovt gräddat från pågens i en ICF-kajak? Snabbare med längre bananer?

Näfan, nu får jag sluta tramsa. Hoppas att någon förbarmar sig... Dags att få betalt för tolkande o tyckande igen.

 

[Stuvarn]

Kom å tänka på SKM 2005 där Erik Hallqvist i lång havskajak vann 40km K-I lång på 3:22:06(nytt banrekord)
Å Mikael Westlen vann 40km K-I kort på 3:40:10! Båda mkt duktiga elitkanotister, men den långa båten var 18min före

/Janne

 

[srpp]

Nu släppte du väl plattvatten Janne? Ajabaja...
Vi (jag!) pallar inte fler parametrar...

Men är ändå nyfiken: kortkajakskillen som kom 18minuter efter, det var ingen ICF? (Är tillbaka på slankhetstalet.)

 

[Stuvarn]

Nä det var en vanlig motionskajak som tål lite vågor o sjö en Lettmann Streamliner i kol 13kg lite "preppad" med roder å maximalt inflyttade fotpedaler å racing sits vill jag minnas! Men kort var den 5:20 mot 6:15 (25kg) för den långa

/Janne

 

[Mezzner]

Bredden är väl det enda enkla måttet som kan ge en vink om stabiliteten.

Dock skulle jag påstå att vattenlinjebredden har en ganska begränsad betydelse för stabiliteten!

Formen under och över vattenlinjen har betydelse, och jag har tidigare (i nån tråd) läst att formen ovan vattenlinje saknar all betydelse - men vill påpeka att de är sant så länge den just fortfarande är ovan vattnet.

Det som kanske framförallt har betydelse är hur avståndet från tyngdpunkten* ut till vattenlinjen, på resp sida förändras vid krängning. Då blir det plötsligt så man blandar in förändringen - vilken man ju faktiskt kan göra även för situationer då förändringen i sig är mycket liten.

I en kanot är det ju dessutom så att man tydligt märker att det handlar både om initial- och slutstabilitet, så där talar man ju om ett ganska stort intervall där vattenlinjebredden** inte alls är konstant.

Dessutom så gäller ju dessa avstånd antingen bara i ett tunt tvärsnitt av kajaken, eller möjligen ibland längs en sträcka där kanotens tvärsnitt är mer eller mindre konstant.

Jag har inte tänkt ställa upp en ekvation för detta, men det är nog väsentligt lättare än när det gäller strömningsmotstånden...

*höjden till tyngdpunkten ställer till det, och det kanske snarare handlar om rollcentrums avstånd till vattenlinjen, och enbart horisontalkomponenten.
**samt hur vattenlinjebredden är förskjuten i sidled, i förhållande till rollcentrum vid en krängning

 

[Mezzner]

Nä det var en vanlig motionskajak som tål lite vågor o sjö en Lettmann Streamliner i kol 13kg lite "preppad" med roder å maximalt inflyttade fotpedaler å racing sits vill jag minnas! Men kort var den 5:20 mot 6:15 (25kg) för den långa

/Janne

Vikterna var väl högre delvis p g a reglerna?

 

[bsj]

bredde, fart, stabilitet

Eksempler på beregnede værdier for fart vs bredde, og metacenterehøjde, kan findes på:

http://www.kayakdesign.org/prop1.html

Forklaring om metacenterhøjde:

http://www.guillemot-kayaks.com/guillemot/KayakStability

 

[Erik Barkefors]

Ska försöka sammanfatta mina tankar efter att ha skrivit några och läst många inlägg här ovanför.

* Kanoten måste vara tillräckligt stadig för den som sitter i den, annars får man stötta istället för att paddla framåt.
* På en maratonbana är det sällan "slätvatten" (för oss amatörer) hela vägen så det ställer ännu högre krav på stabilitet.
* Man bör ha många timmar under varierande förhållanden i den kanot man sen ska tävla i.
* Låg vikt hamnar efter effektiv paddling i prioritet.
* Att klara av att dricka under loppet är mycket viktigt.
* Elitpaddlarna behöver inte låna ut sina kanoter till mig. Jag håller till i division 8 eller möjligen korpserien ;-)

 

[srpp]

Jag håller till i division 8 eller möjligen korpserien ;-)

Hej kompis!

Hälsningar, Patric - bonnmotionär.

ps. Men hur går det med Jannes fråga om varför han är snabbar i den långa tunga hemma på sin rättså platta sjö. Är 520 optimalt för allt? Kommer Janne bli snabbare i turbåten än i den långa?