Optimal maratonkanot för en motionär

[Erik Barkefors]

Men hur går det med Jannes fråga om varför han är snabbar i den långa tunga hemma på sin rättså platta sjö. Är 520 optimalt för allt? Kommer Janne bli snabbare i turbåten än i den långa?

Jag tror inte att 520 är optimalt för allt - möjligen att ICF-520 är optimerad för slätvatten eftersom det är det den är avsedd för. Sen är de som sitter i den mycket duktiga och presterar bra även i förhållanden där förmodligen något annat skulle fungera bättre.

Jag har inte provat 200 olika kanoter men däremot närmare 50-60 olika segelbåtar. Det har gett mig insikten att det inte finns en som är bäst till allt men att det finns många ganska bra kompromisser. Och då har man olika preferenser beroende på bakgrund, erfarenhet och tänkt användningsområde. ICF-kanoterna är så pass specialiserade att det finns 3-4 olika beroende på hur mycket man väger. När vi "pratar" kanot här på Utsidan kanske en del glömmer bort att jag som väger 86 kg och paddlar inomskärs, i delvis skvalpig sjö, med tom kanot (eller fika och ombyte ≈ 5 kg) vill ha något annat än 70 kg släploppskanotist i tävlingsdress som i sin tur inte vill paddla det som passar för veckoturer för en 90 kg person med full packning.

Janne kan säkert fila på resultatet några tiondelar men det kan också vara så att den långa vita är det optimala för honom...

 

[Arneri]

Har vi inte ett ganska bra svar? Han har paddlat 95% av sin tid in sin stockkajak och resten i sin 520 gasell.

De flesta som går från stockkajak till motionskajak paddlar långsammare till en början. Jannes reaktion är inte ovanlig.

/Erik

 

[Mezzner]

Ja, den som lever får se...

Det känns inte som ett utpräglat objektivt antagande detta med stock och gasell. Konstaterar väl att de som paddlar "gaseller" sällan är så mångsidiga i sitt val av farkost heller. Vilket alltså analogt skulle betyda att en test med en elitkanotist också blir felaktig.

Jag tror dock att även om tekniken kan vara olika förfinad bland olika kanotister så har den inte så olika betydelse beroende på kanotval. I Jannes jämförelse så skiljer inte heller sittbrunn och förskepp så mycket vad beträffar möjlighet till paddelisättning.

Jag är nog ödmjuk i mina teorier, och konstaterar bara att miltiderna är som de är, och dessutom är väl det enda var och en är intresserad av en kanot som går så fort som möjligt med de förutsättningar man själv har. Om t ex Janne skulle träna mer, äta annorlunda, vara hälften så gammal, ha spurtpriser varje gång han paddlar, så skulle han kunna paddla snabbare än idag i i stort sett vilken vettig kanot som helst. Just nu, och en lång tid bakåt har han dock konstaterat att lite längre kanoter går fortare i de olika vatten han tränar i, om jag förstått rätt.
Jag är vidare ödmjuk i mina prognoser, och är säker på att Janne kommer att koll på vad som händer med tiderna det närmaste året. När jag får höra utvecklingen så får jag väl komplettera mina uppfattningar om skrovformer mm. med utgångspunkt från utfallet.

 

[Stuvarn]

Har paddlat idag 10km med ett snitt på 9,9km/h i ett tempo lite under max! Varför går det inte fortare? En fråga till då vattnet var 4gr så upplever jag att ju kallare det blir desstå trögare(långsammare) går det! Kan jämnföra det lite med racercykel i varmt väder går det mkt fortare än när det är iskallt ute! Kan det vara så att kallt vatten är långsammare?Mer svårfocerat alltå!
Erik å Anders kan nog ha rätt om jag kör på hela nästa sommar så har jag/vi väl facit i handen! Tyvärr så känner jag att jag inte vill sitta i motionkanoten med torrdräkt! Så nu i vinter motionerar jag i nåt tryggare! Torrdräkten ska jag naturligtvis använda i vinter men då blir det på det stora blå, vid rekreation paddling!
Men skulle ända vilja ha ett svar, om min motionkanot på 5.20 var 5.70 å exakt samma bredd å nästan samma vikt alltså mer spolformade, nog måste den bli snabbare?

/Janne

 

[Mezzner]

Jag vågar ge dig det ena svaret i alla fall:
Det stämmer att vattnet blir mer svårforcerat vid lägre temperatur. Här är det faktiskt inte en linjär funktion, eller ens fråga om lägeskontinuitet på kurvan; man kan tydligt observera ett språng vid 0 grader Celsius. Under denna temperatur blir miltiderna väsentligt påverkade.

 

["W"]

re

Jag är ganska övertygad om att förklaringen ligger i brist på statistiskt underlag i kombination med att man får ut mer kraft ur kroppen om man sitter i en ställning man är van vid. Detta även om den ovana ställningen i teorin skulle vara snabbare. Förklaringen är att man inte kan slappna av i den ovanana ställningen, jämför första gången på en landsvägsracercykel.

En annan sak. man kan inte dra slutsatsen att 5.2m är optimal för slätvatten pga att en ICF piskar en surfski eller multisportlåda. Mig veterligen finns det ingen som har försökt göra en kajak som är kompromisslöst snabb på ex 500 m rakt fram i spegelsjö. Alla surfskis och multilådor, hur snabba de än markmadsförs som är anpassade för andra typer av vatten.

För att ändå vara lite provocerande så tror jag att om längden hade varit fri i racing och det hade funnits resurser för produktutveckling så att den "optimala" kanoten hade formats. Så skulle den ändå vara kortare än 5.5 m för en seniorherre på världselitnivå.

 

[Mezzner]

Håller med om vad du säger, men med viss reservation till det sista.

Har dock en tänkbar förklaring till varför det skulle kunna vara så att längde ändå skulle vara relativt kort; och det är att vågmotståndet ändå blir väldigt lågt vid "tillräckligt" slankhetstal - och att den våta ytan då igen får större betydelse så att en kortare, smal och lite mer djupgående kanot får minimal våt yta.

Beträffande provkaninen Janne ovan, så tror jag inte sittställningen skiljer så mycket mellan de två jämförda kanoterna. Skulle då säga att det ändå har med stabiliteten att göra - om det inte vore för att Civetcaten trots allt är så pass stabil... Hmm... vi får vänta och se!

 

[srpp]

Har dock en tänkbar förklaring till varför det skulle kunna vara så att längde ändå skulle vara relativt kort; och det är att vågmotståndet ändå blir väldigt lågt vid "tillräckligt" slankhetstal

Precis så har jag hört. Utan att veta om hur slank är slankt så snackade en av mina favoritbåtdesigners om att just smala kajaker bryter mot den gängse strömningsläran/vågbildningsmotståndet för att de är så jäkla smala.

Jag funderar då om inte just icf-racers är toksmala och helt utanför gängse teoretiska mönster och att mer lagoma motionsfarkoster i högre grad beter som som vanligt. Jag funderar då inte helt i det blå utan lutar mig lite på någon som troligen begriper något litet mer. Gränsen och gränsfenomen är svårare att få klarhet i tänker jag.

 

[Erik Barkefors]

Jag får rekommendera den här sidan:

http://www.thomassondesign.com/entry.aspx?id=49

och längst ner finns en länk för de vill fördjupa sig ännu mer...

 

[srpp]

Jag får rekommendera den här sidan

Igen, vår allas Thomasson. Det borde man ju tänkt på!

Jag citerar:
"KAPER skapades av John Winters ... Hans formel fungerade bra med de skrovformer den utvecklades för men blev ”omodern” när kajakers dimensioner efterhand förändrades. Matt Broze gjorde ett försök att utvidga formeln till att även ge ett rimligt resultat för kajaker med större längd, mindre bredd och högre PC än vad John Winters tänkte sig – men resultatet blev istället en överraskande diskontinuitet, med 10% för låga resistansvärden för kajaker med fart/längdintervallet 1,4-1,6."

Jag klippte ur en bit, lite snabbt, säklert rått, kanske fel, så här ur sitt sammanhang. Men ordet diskontuitet tarvade agerande.

 

[Erik Barkefors]

Igen, vår allas Thomasson. Det borde man ju tänkt på!

Jag citerar:
"KAPER skapades av John Winters ... Hans formel fungerade bra med de skrovformer den utvecklades för men blev ”omodern” när kajakers dimensioner efterhand förändrades. Matt Broze gjorde ett försök att utvidga formeln till att även ge ett rimligt resultat för kajaker med större längd, mindre bredd och högre PC än vad John Winters tänkte sig – men resultatet blev istället en överraskande diskontinuitet, med 10% för låga resistansvärden för kajaker med fart/längdintervallet 1,4-1,6."

Jag klippte ur en bit, lite snabbt, säklert rått, kanske fel, så här ur sitt sammanhang. Men ordet diskontuitet tarvade agerande.

... Och där har alltså vi motionärer en suverän bortförklaring varför ICF-maffian paddlar ifrån oss:
Jag du vet, vi startade samtidigt men sen la dom i sin diskontinuitet och bara försvann ;-)

 

[Mezzner]

Har inte läst med än klippet, men misstänker att diskontinuiteten avser att funktionen byter från att ha varit strängt växande (eller tvärtom) till tvärtom?

Det är nog en fullt rimlig diskontinuitet som i så fall kan bero på t ex två korsande kurvor (i kanotsammanhang ligger vågmotstånd och våtfriktion t ex nära till hands).

Tror däremot att det är direkt osannolikt med flera såna böjar fram och tillbaka.
Om man vill ha ett rent språng i kurvan handlar förstås bara vilken grad man sätter på den, men...

Just detta med slankheten är intressant och förklarar en hel del. Man bör också tänka på hur jäkla slank en ICF faktiskt är. Tänk er en 10 meters segelbåt som inte ens är en meter bred... en sån båt skulle ju få en Safir att se ut som en flodhäst.

Det talar också för att en turbåtsbred kanot borde kunna vara snabbare om den var längre än 5,20, som kanske är en hyfsad längd på en slank ICF, men slankhetstalet på en ICF och en turbåt är ju faktiskt påtagligt olika. Det, i sin tur, betyder att vi motionärer av allehanda valörer, kan hoppas på att paddla rätt snabbt i en lite lång turbåtsbred kanot - eftersom en vanligvis tävlingserfaren skribent här på forumet hävdat att fartskillnaden mellan en turbåt (eller en liiite smalare båt) och en ICF inte är så himla stor på lite längre sträckor än sprint!

Alltså beror i slutändan farten, verkligen mindre på båten och mer på hur man rör armarna... (suck)