tigertamjaren; sa:
Å andra sidan kan ju mobilen komma väl till pass för att tillkalla assistans utifrån när så behövs. Knepig avvägning.
Det är inte någon knepig avvägning alls: man tar med sig mobilen, men har den avstängd. Behöver man tillkalla assistans utifrån, då slår man givetvis på mobilen och ringer efter assistans. Det ger även en annan fördel: risken att batteriet har tagit slut om man verkligen behöver ringa efter assistans minskar påtagligt.
Sedan har vi en annan situation: då olika grupper som samtidigt är ute och åker behöver kommunicera med varandra. Då måste förstås någon i varje grupp ha mobilen påslagen - förslagsvis ledaren. Om man nu inte väljer något annat kommunikationssätt, som t.ex. marin VHF (kräver licens för den som ska använda den), eller walkie-talkie (licensfri, får lång räckvidd över öppet vatten).
Palle_Z; sa:
Det är möjligt att ett mobiltelefonsamtal faktiskt var rotorsaken i detta fall. Att förbjuda mobiltelefoner på isen tycker jag dock är att angripa problemet från fel håll. Man kan tänka sig andra situationer genererade av händelse internt i gruppen som medför åsidosättande av normala säkerhetsregler och höjande av risknivå. Det är det som vi måste lära oss, riskhantering bland ledare och medlemmar. I en dylik situation där någon i gruppen vill höja gruppens riskexponering måste man ställa sig ett antal frågor. T ex:
1) Vad vinner vi på ökad riskexponering?
2) Vilka är de risker vars sannolikhet att inträffa ökar?
3) Hur stor är sannolikheten att de inträffar?
4) Vad är konsekvensen om de inträffar?
Sedan agerar man.
-Palle
Då måste man ju nästan ha miniräknare med sig på isen för att kunna beräkna dom sannolikheterna...
...i alla fall måste man vara klar nog i huvudet för att kunna göra en sansad bedömning - och får man ett skärrande meddelande utifrån kan det nog vara lite si och så med den saken.
Och sen kan man också fråga sig:
5) Vad vinner man på att alla deltagare har sina mobiler påslagna hela tiden?
Inte särskilt mycket, eller hur? Det är väl mest nån tillvänjning det senaste decenniet som gör att många nuförtiden tycker det är jobbigt att inte ha mobilen på.
Nåväl, man behöver ju inte göra ett mobilförbud av det. Det är trots allt tillåtet att slå av mobilen för den som vill ...
... och därför kan var och en ta den risk dom själva är beredda att ta. Jag är alltså inte ute efter något formellt regelverk som strikt måste följas i alla lägen, utan efter sunt förnuft plus en medvetenhet om att mobiltelefonen uppenbarligen kan utgöra en risk i vissa situationer.
Det här med att bli distraherade av mobiltelefoner är ju en ganska ny risk - den existerade inte för 10-15 år sedan.
