Vad var fel?
Cross-posting gillas säkert inte här heller, men eftersom jag inte förstod uppdelningen av tråden och inte i vilken mitt inlägg passar bäst, så hamnar det i båda.
En sak har upptagit mina tankar ända sedan jag hörde om olyckan: Hela situationen låter tämligen banal. Gruppen letade tydligen efter en råkövergång i ett område med känt svag is. Åkte sakta och med åtminstone hygglig lucka. Sådana situationer kan inte rimligen kallas för extraordinära, de uppstår på var och varannan tur. Man kan knappast påstå att de hade otur, det är snarare så att vi haft tur som inte redan tidigare råkat ut för olyckor av den här typen, med dess ultimata konsekvenser.
Med tanke på vad som faktiskt hände MÅSTE vi kunna hantera sådana här olyckor. Allt annat lämnar ett stort hål i säkerhetstänkandet och förpassar turåkning på skridskor till samma fack som bergsbestigning och liknande mer extrema sporter. Dvs inget för den stora massan som idag faktiskt återfinns på isarna.
Jag tror inte på att förstärka ledarnas roll och ansvar, åtminstone inte utan att i stor utsträckning förändra formalia för ledarrollen, och förutsättningarna för ledarledda turer över huvud taget. Jämförelser med offpiståkning etc är tämligen ovidkommande. Franska bergsguider t.ex. har sex års utbildning på högskola. Tror inte vi kan kräva motsvarande för en skridskoledare.
Jag tror mycket mer på att kräva mer av deltagarna. Jag instämmer i vad andra observerat som deltagare i ledarledda grupper -- många kliver på varandra för att komma först bakom ledaren, sällan ifrågasätts vägval eller iskvalitet, vartän ledaren åker följer deltagarna troget med. Jag tänker på en tur jag var med där isen efter ett litet tag började gå i vågor och knastra under ledaren och de tre fyra som i tät formering följde efter. Jag själv i änden på kön tänkte först "wow, häftigt att man faktiskt kan åka här" men blev tillsammans med övriga i kön snart oroliga och stoppade tåget. Ledaren sade då att det är bra att vi säger till för att han varken ser eller hör detta själv. Ett tydligt exempel på ledarens naturligt begränsade förmåga och deltagarnas ansvar.
Mer ansvar av deltagarna skall förhoppningsvis förebygga att situationer som i Ridösundet över huvud taget uppstår. Men om de ändå uppstår måste de kunna hanteras. Vad krävs av deltagarna för att kunna reda upp en situation som den i Ridösundet? Det räcker så klart inte att ledaren har träningsplurrat och gått kurs hos Röda Korset. Alla måste ha gjort det. Och det räcker knappast med att göra ett enda träningsplurr för att prova på hur det känns. Situationen som skall tränas är att minst hälften av ett sällskap har plurrat, och omgivande is är dålig. Inget annat är realistiskt, därför att inget annat tränar den riktigt farliga situationen.
Jag förstår att en sådan utbildning är svår att genomföra. Men tänk på den totala effekten av att t.ex. SSSKs 13000 medlemmar alla tränas i realistisk isräddning. Långfärdsskridsko är en massport, åtminstone i Mälarområdet. I ett sådant sammanhang gör det detsamma att SSSK skulle få ställa in en hel säsongs turer för att istället utbilda sina medlemmar.
