Strykarräven; sa:Kan denna (hetsiga) debatt appliceras på annat friluftsliv? Själv har jag mina skäl att ha telefonen på eller av beroende på när jag är ute, men kan det vara så att jag riskerar att dra på mig en släng av döden ifall jag har mobilen på nästa gång? Eller är det bara ni skridskoåkare som är så "living on the edge" att det är en säkerhetsrisk att ni har era mobiler påslagna?
Gäller detta med mobiler även annan kommunikation? Om t ex ledaren i en grupp (=den ende som "får" ha mobilen påslagen enligt förslaget) får ett svårt bud per tele, hur ska då han/hon meddela detta till färdkamraterna, utan att allt går åt pipan? Är det då ledarens ansvar att inte informera, dvs utsätta andra för "livsfara", att döma av hur tankarna har gått i denna tråd? Vad ska man undanhålla av hänsyn till de övriga deltagarnas hälsa?
Självklart skulle denna debatt kunna appliceras på annat friluftsliv. Klättring, dykning och grottkrypande är exempel på friluftsliv med risker. Jakt och pimpelfiske hör också dit.
Risker kan förstås aldrig helt elimineras - det bästa vi kan göra är att minimera dem. Det försvåras förstås av att vi egentligen inte vet hur stora riskerna är i olika scenarios - vi kan i bästa fall gissa, eller grovt uppskatta, risken. Till detta kommer att det är lätt att tycka "det där händer andra, men inte mig", och så tar man risker av bekvämlighetsskäl eller andra mindre tunga skäl. Skulle tro vi alla gör så rätt regelbundet i våra liv överhuvudtaget - och nästan alltid går det bra.
Om gruppen beslutar att ha en mobil på för att kommunicera med andra grupper, då kanske det bör vara någon annan än ledaren som sköter denna kommunikation, åtminstone i de fall då ingen annan i gruppen skulle kunna vara "vice-ledare" som skulle kunna ta över ifall ledaren faller ifrån av en eller annan orsak.