• Om "Fritt Forum"
    Det här forumet är för diskussioner som ligger helt utanför Utsidans intresseinriktning. Huvudsyftet är att moderatorer skall kunna flytta hit trådar som startats i andra forum, men som har bedömts inte passa in där men ändå har en intressant diskussion igång. Men det är också möjligt att starta nya diskussioner här, så länge de inte bryter mot forumets regler.

    OBS!
    Diskussioner och inlägg i det här forumet visas inte på Utsidans förstasida eller på Vad är nytt-sidan, så är du intresserad av diskussioner som ligger utanför Utsidans inriktning bör du själv bevaka forumet (mha Bevaka-knappen.

Miljömupp?

Jag har räddat massor av plastpåsar från att dö den hemska kremeringen i våra värmeverk. Istället har jag gett dom en värdig begravning till havs :)
Just nu är jag besviken på miljötänket hos våran kommun. jag har stött miljöfrågor och försöker dra mitt strå till stacken, genom källsortering och använder miljövänliga produkter, försöker cykla när det är möjligt, köper lokal framställd mat osv...
Men som boende på landet och med tillhörande enskilt avlopp som just inspekterats av miljöenheten som inte ens visste hur dom öppnade locket till den nya 3-kammarbrunnen och sen när beslutet på åtgärder kom efter tre veckor, att vi bor mindre än 500 meter (vi bor 350m) från ett dike som efter 6km leder ut i Mälaren. Ja då klassas vi som "hög skyddsnivå" vilket innebär att vi i princip behöver byta ut den nya avloppstanken (som kommunen godkände för 2 år sedan) mot ett minireningsverk som fångar fosfor via en storsäck på 500kg fylld med kalkkross som kommer från Polen! Tillverkaren anger att säcken, som kostar inkl frakt 10.000kr räcker i 4-5 år, men miljöenheten har tagit beslut att den måste bytas efter 2 år! Samt är riskavfall och måste hämtas av kommunen till en kostnad av 1750kr.
Så miljöenhetens nolltolerans för utsläpp kostar oss ca 150.000kr extra och ett årligt underhåll på ca 6000kr, inte lätt att hantera som pensionärer.
Vi påpekade att denna nolltolerans inte fångar de stora forsforläckorna som är jordbruket och djurhållningen och föreslog att kommunen anlägger en forsforfälla (en ca 200 kvadratmeter stor damm) där diket mynnar ut i sjön och tar upp det forforberikade slammet vart femte år, då fångas i princip all forsfor och kan återföras som gödning i jordbruket. Men icke detta är ju en stor kostnad för en fattig kommun! Hur tänker då miljömupparna på kommunen? Miljökrav på medborgarna är bra miljöarbete för det kostar inte kommunen pengar.
Frågor på detta?
 
Man blir nästan lite full i skratt när man hör uttalanden från miljömuppar att vi måste äta mindre kött för att rädda jorden ty kor fiser mycket och det är är inte bra och påskyndar klimatförändringarna.

Det är naturligtvis lögn och förbannad dikt.
Det kon äter bryts naturligtvis ned i dess mage och omvandlas till gas och gösel, men man måste inse att om kon inte år grödorna så skulle dom på hösten vissna, falla till marken och brytas ned likförbannat...på ett års basis ett nollsummespel.

Skillnaden om man inte höll kor och andra idisslande kreatur blir att det som nu är ängar och vall skulle naturligtvis omvandlas till skogsplanteringar eller något annat som ger avkastning till markägaren, vilket skulle vara direkt förödande för mångfalden bla när det gäller bin, humlor och andra insekter och ryggradsdjur som är beroende av ett öppet landskap.

Tjoflöjt.
 
Vem har sagt att korna släpper ut mer i bakänden än i framänden.
Det handlar inte om mängd utan om vad de släpper ut d.v.s. metan istället för koldoxid. Sedan har du rätt i att de inte fiser massa metan utan mängderna den vägen är små även om det kommer ut den vägen också (precis som hos oss människor).
De rapar ut metan som bildas i våmmen av mikroorganismer som bryter ned gräset anaerobt. Mängden metan som släpps ut av tamboskapens metabolism i Sverige är beräknad till ca 133 000 ton årligen. Det tar sedan ca 12 år för metanen att brytas ned till koldioxid i atmosfären och eftersom metan är men mer potent växthusgas blir det ett problem.

Sedan är det kanske inte kornas metangasrapar som är det största problemet när det gäller köttproduktion utan det finns annat. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation har beräknat att ca 18% av de globala växtgasutsläppen kommer från djurproduktion. Detta kan ju vara bra att göra något åt t.ex. äta mindre kött.
 
Sedan återgår dyngan till att bli gödsel som sprids över åkrar, potatisland, m. m.
Hur skulle vi klara matförsörjningen om vi inte hade fått all gödsel från korna bl. a?
Själv hämtar jag kogödsel till vårat trädgårdsland varje höst hos en mjölkbonde som bor i fruns hemby och där jag jagar i okt-nov efter första ordentliga frosten så att den har brunnit. Jag tar ca 30 komockor och stoppar ner dom i sopsäckar o lastar in dom i kofferten. Det växer väldigt bra under sommaren o hösten.:)
 
Det tragiska är ju att dyngan ofta inte utnyttjas som gödsel. Det har man rötslam och annat godis till istället. Problemet är inte korna i sig utan hur alltihopa sköts eller snarare missköts. Både vad gäller djurhållning och jordbruk.
 
Den bonden gör det iaf som jag hämtar min dynga hos. Andra har gjort det som har haft mjölkkor och nötdjursuppfödning för slakt.
 

Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg