Mer glapphype från östra Svealand

Materialval

Har nämnt detta i en tidigare tråd men orkar inte leta upp den.

Plexiglas är tillverkaren Röhms handelsnamn för polymeren polymetylmetakrylat (PMMA eller acrylplast). Det finns 96 olika grader.

Lexan är General Electrics (GE) handelsnamn för Polycarbonat (PC). Det finns 29 olika grader.

PMMA är ingen vidare konstruktionsplast den används främst i optiska tillämpningar. Töjningen vid brott ligger mellan 3-50% för de olika graderna.

PC funkar bättre och har en töjning vid brott på ca 100%. PC är väldigt känslig för kemikalier och dess form förändras påtagligt med tiden. Dvs om man skruvar i det får man räkna med att det spricker med tiden.

I den förra tråden rekomenderade jag Polyoxymetylen (POM eller acetalplast) som konstruktionsmaterial i detta fallet och det står jag fast vid. Dock går det inte att varmforma men funkar bra att skruva i.

Googla runt lite nedanstående länk för mer materialdata.
http://www.matweb.com/index.asp?ckck=1

Lycka till med materialvalet :)

/Benny
 
Sidostyrning - ett memento

Som jag antytt tidigare i denna tråd så hade mitt grillbygge ett tydligt 'åkermansstuk'. Eftersom jag inte riktigt litade på att gummikorden i alla lägen skulle returnera grillan i rätt position, så prövade jag en sidostyrning i form av två plåtöron i höjd med hålfoten.

Tanken var att dojan aldrig skulle lyftas högre än att öronen skulle förbli i 'ingrepp'. Vad som hände var att skon ändå ibland lyftes ovanför 'öronhöjd'. Detta kunde hända då föret var sugande/styrande. Så om isen/snön 'höll kvar' grillan så tappade den kontakten med styrningen och kunde därför ibland returneras så snett att den hamnade ovanpå det ena eller andra styrörat och vurpan var ett faktum. KRAFTIG varning för styröron alltså.

T
 
Glapp i hantverket?

Förberedelserna fortsätter.
Gjorde en mall av en 20 mm planka tillsågad runt sulan. Tejpade en liten 5*5 mm list under, för ett första enkelt balansprov. Redan här häpnadsväckande nya insikter, balanspunkterna är rejält olika och extremt långt ute på högra foten. Mindes plötsligt barndomens hårt snedslitna skor och alla stukade fötter. Allt har sin förklaring. Balanspunkten har aldrig legat inom prefabricerade bindningars möjlighet. Därav min tidigare hängivna dyrkan av stadiga skor.
Testade barfota och med skor. Höjde sedan till 40mm totalhöjd med en trekanslist – samma resultat. Började experimentera med remmarna. En rak linje mellan stortåleden och lilltåleden med bakåtdrag har sina problem. Trycket blir hårt på stortåns mellanfotsben. Tricksade med olika placeringar genom att med några dubbar i sidan på plattan fixera remmen som svepts i en loop runt hela paketet. Tålederna beskriver tillsammans en böjd kurva, läge för approximeringar. För långt fram en osäkerhetskänsla, för långt bak blir mellanfotsbenet glappbegränsare – inte bekvämt i längden. Insåg till slut att det inte går att ha grundforskning i anatomi med en naken fot. Man måste lita på skoutvecklaren. Med skon på gick det lättare att med ledning av design och sula avgöra lämpliga brytpunkter vinklar och avstånd. Tryckte i lite plastlera i sulans mönster och lade allt i frysen ett tag. Placerade sedan leravtrycket på brädan och markerade med en dubb var lämpliga stoppskruvar bör sättas. Mönstret föreföll lite för komplicerat, nästan med hullingar, för att gjuta ett negativt mönster som stopplatta. Formen på sulan är extremt krummad, man rullar fram på tårna. Testade på skoj att sätta in kilar, men då försvinner naturligtvis skons komfort helt. Nackdelen med denna krummade form är att stoppkloss framför tå plattan låter sig svårligen göras.
Summa summarum blev till slut snedvinkeln på remmen knappt mer än 5 grader från ursprungliga 17 (73) på den nakna foten. Den 20 mm breda remmen ligger rakt över skons konstruktionsbrytpunkt. Fästet på stortåsidan bör vara 30 mm över plattan och på andra sidan 25mm. Den ursprungliga minimalistiska idén att låta remmen utgå från fotplattan skrotades då det ger för mycket sidotryck på tån vid hårt åtdragen rem.
Kommen så långt kunde jag fundera ut storleken på plattan – den behöver ju inte täcka hela skosulan. Insåg också att det blir en onödig omväg att gå via betatest på plexiglas, träpluggen tar över en del av den funktionen, och debatten i forumet är ju upplysande i en avrådande anda. Kan lika bra gå direkt på en epoxilimmad glasfiberkonstruktion efter att sågat till en lämplig form i trä. Har över en hel del från kanotbygget. Bilder är på gång, tills vidare använder jag träformen som morgontofflor och tränar mig på översteg runt köksön, vädrandes morgonluft. Efter första vurpan sattes en kasserad cykelslang på ”meden”, samtidigt stör man övriga mindre med sitt klampande. Det här borde vara standardskobeklädnad för afterskate.

http://www.utsidan.se/medlem/album/visa.htm?ID=16169
http://www.utsidan.se/medlem/album/visa.htm?ID=16168
http://www.utsidan.se/medlem/album/visa.htm?ID=16167
 
Jag och flera andra har haft samma problem! Jag tror inte att problemet finns kvar i den nya modellen av stratos men jag ville gärna prova La Sportiva eftersom dom har mycket bra klätterskor. Jag gick ner till addnature och provade runt lite, fantastiskt sköna med goretex o grejjer, finns dessutom nån sorts damask till...
 
Det stämmer bra, dom har även högre läster men jag ville ha just den här, fantastiskt skönt på bra is men säkert inget att plöja motvrak i :p
 
Re: Glapp i hantverket?

Pysse; sa:
... Den ursprungliga minimalistiska idén att låta remmen utgå från fotplattan ...
Det finns andra nackdelar också. Jag åkte en säsong med remmen fixerad genom att klämmas mellan bygeln/fotplattan och skenan, men det visade sig att vid vissa skär tog remmen då i isen, med oroväckand skavning som följd. Med remfästet uppflyttat så försvinner det problemet.
 
Re: Re: Glapp i hantverket?

Pysse; sa:
... Den ursprungliga minimalistiska idén att låta remmen utgå från fotplattan ...

Hörde jag minimalistisk....?
Här är äntligen mina 2007:eek:r med ny revolutionerande framvagnsupphängning från designbyrån C. Olsson. Less is more!
http://www.utsidan.se/medlem/album/visa.htm?ID=16192

Jag är nyligen återkommen efter premiärtur på Ruddalen, lite finputs på infästningen av remmarna återstår, skruvskallen hakar tag i grannskon vid ansättning av DP.
// Bengt
 
Rysningar av vällust

Mycket vackert, - i alla fall för släta höstisar - och några reservremmar kan man ju kosta på sig i extrautrustningen. Tror jag skall testa din lösning, som ett alternativ. Det är lite klunsigt med remmar för en minimalist.
Har nu byggt min mall av lite pinnar, lera och tejp - man tager vad man haver.
Tänker vara djärv och testa kolfiber 2 lager 600g Twill med 3 mm distansmatrial emellan (Lantor Soric) med lite bikupestruktur. Har aldrig jobbat med detta förr, - trial and error, vi får se vad det bliver...
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg