Glappförvirring (igen...)
Det är inte utan viss häpnad man ser den ena enkla varianten efter den andra dyka upp. Efter att ha också ha kikat på Robert Åkermans skridskor på nedanstående länk
http://members.chello.se/robert.akerman/sssk/
så förstår man att det inte är några nyheter. För en tid sedan så visade också Kjell Stenström sina skridskor (eller Bos?) som bygger på samma/liknande principer.
Gemensamt för dessa nygamla konstruktioner, av vad jag kan se, är att de inte fixerar skon via sulmönstret utan att de trycks fram i klyset av en chockkord. Vidare verkar hälstyrningen bestå av en bit avkapad slang som korden löper genom.
Glappförvirring 1.
==================
Citaten nedan är saxade från bildtexterna på SSSK websida.
"Hälen styrs elegant av den relativt styva plastslngen som omger shockcorden som sitter över klacken. Plastslangen enkelt fäst vid grillan med buntband."
Samtidigt som vi pratar om millimetrar i samband med sidojusteringar, sulpluggar i kompositmaterial och flygplansaluminium i skridskorna så är det inte utan att man blir förundrad när dylika koncept dyker upp. Jag uppfattar inte direkt dessa skridskoåkare som några noviser.
Erhåller man tillräcklig stabilitet/fixering mellan skridsko och sko med dessa lösningar och hur uppkommer den? Svaret kan väl tyckas självskrivet men hur bra är den, är den ok eller behöver den förbättras?
För att sätta detta i perspektiv så drar jag mig till minnes en diskussion med dig Palle, att sist vi var på isen så nämnde du att du inte var helt nöjd med hälfixeringen på dina Almgrensskridskor. Den framstår ju som hur stadig som helst jämfört med ovanstående.
Glappförvirring 2
=================
"Observera hur tampen över pedalpunkten är assymetrisk för att tampen inte skall vrida foten vid glapp.
Menar du hälglapp eller fotglapp (uppglappning)?
Hur hindrar assymetriska dragningen vridningen?
Intressant är det i varje fall!
/Benny
