FEM och skridskor
Mezzner; sa:
Att 2,5 är starkare än 2 vet man ju i det här fallet innan man "räknat"; men hur vet ni vad det är för laster som gäller? Med eller utan dator känns det som nåt man skulle behöva veta för att räkna.
Att 2,5mm är styvare än 2,0mm är riktigt men behöver nödvändigtvis inte betyda att en konstruktion per automatik blir starkare.
Syftet skulle vara att genom några enkla fall se var skridskon är mest påkänd belastningsmässigt, t ex genom vridning och böjning.
Utifrån detta kan man studera var det är lämpligt att ta bort material för viktoptimera samt hur borrhål påverkar en redan slimmad konstruktion. Utifrån dessa resultaten kan man bl a avgöra vilken materialkvalitet man skall välja för att skridskon skall motstå permanent deformation (plasticering) och brott.
Det kan visa sig att skridskon är för vek eller för styv. Alternativen är då att öka godstjockleken, byta till styvare material eller
göra konstruktionen styvare. Här får man göra flera jämförande analyser mellan olika tjocklekar och mer eller mindre hållfasta kvaliteter.
Hur vet man om skridskon är för vek eller styv? Jag drar mig till minnes att Bo någonstans skrivit att han inte vill att skridskon skall vara för styv. Den skridskon är ju en lämpligt referensmodell för Bo att använda i en analys.
Vilka laster är det som gäller?
Palle_Z; sa:
Jag och Benny håller på och sätter ihop ett paket med tryckgivare och accelerometrar som Bo skall tejpa upp på skor och skridskor och köra runt med i ett par veckor. Sedan hoppas vi ha tillräckligt med data kring lastbelastningar i systemet.
Ja, Palle har en lösning på det här. Fast tills dess att det ligger is ut till Stora Högarna med lite varierade förhållande får man försöka göra det enkelt för sig.
2,0mm, 2,5mm eller 3mm? Om jag i min modell ändrar tjockleken från 3,0mm till 2,5mm på klys och hälstöd sparar jag 11g/skridsko.
Däremot så reduceras styvheten med 40% på klyset i tvärsnittet genom hålen i skridskons längsled.
torpet; sa:
Ett råd till alla som tvekar om dimensioneringen - för att begränsa möjligheten till att beslutsamhetens friska rodnad i eftertankens bleka krankhet övergår - var ärlig mot dig själv och tag hänsyn till hur stor du är och om ditt åksätt är snällt mot grillorna. Det ÄR skillnad på olika!
Så det är inte på klys och hälstöd man skall spara vikt.
En aspekt som är intressant är; säg att vi har ett klys som är oändligt styvt, detta innebär att skridskon (och sulan och vidare uppåt) får ta all belastningen. Om man vidare tar upp hål för skruv eller nit så har konstruktionen drastiskt försvagats. Ofta funderar jag på ifall jag kör ner i en djup spricka i hög fart och om inte skridskon kröks så lär det väl bli knät som åker på smällen. Samtidigt skall ju inte skridskon krökas för minsta spricka.
Nackdelen med Al är att det är ett kort spann från det att materialet plasticerar tills brott.
torpet; sa:
En begränsade faktor med duralplåt är att om man försöker sig på ett alltför snäv böj så går biten av!
Innerradien på bocken skall minst vara 1xplåttjockleken, vilket inte är helt lätt att kontrollera om man är hänvisad till skruvstäd.
Mezzner; sa:
De aluminiumkvaliteter jag avsåg tidigare är SS4212-06 (varmåldrat) samt SS4338-06 (också varmåldrat, dural).
Om jag skulle gå ut och skaffa material för att bocka hade jag nog valt en Al-kvalitet motsvarande SS4104-06 (varmåldrat) som verkar vara relativt lättbearbetat, möjligen SS4212 men inte SS4338 dural. (Om man inte är så rå att man fräser delarna ur ett solitt AL-stycke, respekt).
Det känns som om vi har ett uppslag till ett spännande examensarbete.
/Benny
