lågutbildade = lite halvkorkade !?

[Betula_pendula]

Detta var nog en av de lustigaste trådarna sen slottes tid.

Men låg utbildad eller högutbildad har inget med hur smart eller intelligent man är.

Men den som utbildar sig har större chans att ta vara på sin intelligens därmed bättre förutsättningar i livet,

Men som vi så ofta ser kan vem som helst vara korkad!!! Högutbildad som lågutbildad.

 

[Martin Fjäderlätt]

Min fråga är alltså om det är meningsfullt att i denna grad dela upp folk i grupper av låg resp högutbildade, när man gör undersökningar som handlar om folkhälsa etc. Det borde finnas andra parametrar som träffar målet snävare och eller är mer intressanta.

Med tanke på att större och större delar av befolkningen får/ges/tar sig tillgång till högre utbildning kanske skillnaden blir ännu tydligare?

Alltså: den minoritet som inte läser vidare kanske kommer att bli tydligare definierad och faktiskt inte vara representativ för samhället, medan de som läser vidare i större utsträckning kommer vara det.

En tanke i alla fall...

 

[Mezzner]

Anledningen till att man jämför om det finns skillnader i t ex folkhälsan mellan hög/låg-utbildade är väl just för att kolla om det är en relevant skillnad, och senare kanske om skillnaden ändras osv.

Sen ska man nog skilja på vad man kan komma fram till resonemangsmässigt, och vad som visar sig genom statistiska undersökningar. Statistiska förhållanden är i sig mycker mer objektiva än "logiska" resonemang och analyser, men det subjektiva ligger förstås i slutsatserna från statistiska underlag, resp vilka parametrar man valt att över huvudtaget mäta.

 

[-Patric-]

denna trådbygger delvis på ett tankefel.. det bygger på att vi delar in oss i en struktur som baseras på ett industrisamhälle, antingen är man akademiker eller arbetare.. nu ser inte verkligheten riktigt likadan ut längre, vi går mot ett tjänstesamhälle där vi alla kommer att skolas på ett annat sätt och där "klasserna" delvis kommer att skrivas om, morgondagens knegare(verkstadsarbetare) kommer till stor del att vara egna företagare och entreprenörer.. det jag ville säga är att jag håller med Martin, om det inte framgick..

 

[Noob]

Sen ska man nog skilja på vad man kan komma fram till resonemangsmässigt, och vad som visar sig genom statistiska undersökningar. Statistiska förhållanden är i sig mycker mer objektiva än "logiska" resonemang och "analyser"

Tack för de kloka orden!

Citattecknen runt "analyser" är mitt tillägg.

 

[Mezzner]

denna trådbygger delvis på ett tankefel.. det bygger på att vi delar in oss i en struktur som baseras på ett industrisamhälle, antingen är man akademiker eller arbetare.. nu ser inte verkligheten riktigt likadan ut längre, vi går mot ett tjänstesamhälle där vi alla kommer att skolas på ett annat sätt och där "klasserna" delvis kommer att skrivas om, morgondagens knegare(verkstadsarbetare) kommer till stor del att vara egna företagare och entreprenörer.. det jag ville säga är att jag håller med Martin, om det inte framgick..

Det ligger väl en del i det - men samtidig ligger det till stor del i läsarens egen värdering av vad som avses.
För min del betyder nog högutbildad en som gått många år i skola, och då framförallt i utbildningar som leder till utbildningar på "högre" nivå, dvs där vissa utbildningsmässiga intagningskrav ställs osv.
Lågutbildad betyder färre skolår, och då med viss automatik på lägre nivå.

Sen kan man ju möjligen dela upp det i teoretiska och yrkesinriktade utbildningar, men om man har två personer som har tre års utbildning efter grundskolan och det i det ena fallet är yrkesutbildning och i det andra fallet en mer teoretisk (förberedande) utbildning så är det ju svårare att säga vem som är mest högutbildad, och skillnaden får nog betraktas som försumbar.

Sen är det väl riktigt att det inte finns samma koppling mellan "klasser", socialgrupper, ursprung osv till utbildningsnivå längre. Det går säkert att hitta statistiska samband, men det svåra och "moderna" ligger väl i att socialgrupper eller klasser numera är lite svårare att definiera.

Personligen så tycker jag dock inte att det är omodernt om nån väljer att undersöka korrelationen mellan IQ, folkhälsa, rökning eller nåt annat och utbildningsnivå eller årsinkomst eller nåt annat.
Etiketterna kanske möjligen kan bli omoderna om man inte passar sig.

 

[nermander]

Det finns gott om "lågutbildade" akademiker

Det är ju lite som jag tog upp tidigare i tråden: Vad är det som räknas som utbildning? Och är inte bredden viktigare än djupet?

Jag känner t.ex. civilekonomer (de borde räknas som högutbildade?) som inte alls klarar att föra logiska resonemang. Jag inbillar mig att folk med nån form av teknisk utbildning är mer vana vid vetenskapliga resonemang, att förstå statistik etc.

Jag minns att när jag gick på gymnasiet (4-årig teknisk) så var det flera i klassen som tänkte plugga på Handels efter gymnasiet, eftersom ekonomer med teknisk bakgrund var eftertraktade. Undrar om tekniker med ekonomisk bakgrund var lika eftertraktade?

 

[kebabbert]

Statistiska förhållanden är i sig mycker mer objektiva än "logiska" resonemang och analyser

Jag förutsätter att du inte menar matematisk logik här, för annars har du ju fel.

 

[peklund42]

Det finns gott om "lågutbildade" akademiker

Det är ju lite som jag tog upp tidigare i tråden: Vad är det som räknas som utbildning? Och är inte bredden viktigare än djupet?

Jag känner t.ex. civilekonomer (de borde räknas som högutbildade?) som inte alls klarar att föra logiska resonemang. Jag inbillar mig att folk med nån form av teknisk utbildning är mer vana vid vetenskapliga resonemang, att förstå statistik etc.

Jag känner t.ex. civilingengiörer (de borde räknas som högutbildade?) som inte alls klarar att föra logiska resonemang.

Statistik är(eller var iaf) ett ämne som är en förutsättning för att ens få titulera sig som civilekonom. Grundläggande vetenskapsteori är väl dessutom en del av alla akademiska utbildningar på B & C-nivå...

 

[peter1959]

Om man går efter vad den stora köttmassan anser så är ju lågutbildade bängare än högutbildade, men de känner till att det finns undantag.

Officiella mallen som vi bör hålla oss inom, passa in i, (ska?) är den ovan beskrivna, även hos myndigheter och arbetsgivare.

 

[Mezzner]

Lite allmänt kan man väl konstatera att den som är examinerad från en viss utbildning där det ingår att man ska klara det ena eller det andra, kan ju antas ha förstått tillräckligt för att klara just examinationen. Det är trots allt ändå ett minimikrav, som innebär nånting - även om man sedan naturligtvis kan tycka att att det betyder olika mycket på alla möjliga subjektiva skalor.

Att samma person ska framstå som klipsk på diverse - just subjektiva - skalor, hos folk i sin omgivning är ju inte lika säkert. Med tanke på att många har uppfattningar om andras färdigheter på ett sätt som de inte har underlag för, eller egen kompetens till för den delen, så är ju risken överhängande att även den som både är högutbildad och motsvarar minimikraven för sin examen med god marginal ändå av somliga betraktas som korkad på det ena eller andra sättet.
Fast det är nog både oundvikligt och oviktigt.

Om vi återgår till ursprungsfrågan så kanske den största bristen i den inte var de begränsande svarsalternativen, utan det tämligen odefinierade attributet "lite halvkorkade".

För övrigt är de naturligtvis så att de allra flesta utbildningar på högre nivå syftar till att ge specialkunskaper inom vissa områden, och inte till att få de utbildade att framstå som unversella genier.

 

[dave1]

Jag tycker att trådrubriken känns aningen provokativ och tycker att svarsalternativen är alltför luddigt utformade för att kunna gå att svara seriöst på. Dock så berör frågeställningen intressanta ämnen.

Om man ser t ex på intelligens så finns det lite olika sätt att se på det och hur många “dimensioner” begreppet innehåller råder det inte någon egentlig enighet kring. Något som det dock råder konsensus om är att det under alla dimensioner finns en g-faktor som är gemensam och som innebär att även om t ex musikalisk intelligens statistiskt går att särskilja från t ex logisk intelligens så tenderar de att på gruppnivå vara positivt relaterade. Trots att intelligenstester är relativt smala (särskilt de som är mest välvaliderade) så förutsäger de ändå t ex akademisk - och yrkesmässig framgång oavsett vad man studerar och arbetar med och därför tror man att man kommer åt en generell förmåga till abstrakt problemlösning, trots testens smalhet.

Detta tycker jag inte är särskilt kontroversiellt eller märkligt; en person som presterar 70 på ett intelligenstest har förmodligen inte samma förutsättningar inom den akademiska världen eller på arbetsmarknaden som den som presterar 125. Dock så gör ju många (såväl lågutbildade som akademiker) ofta felet att omsätta statistiska samband på populationsnivå till individnivå. Framgång i studier och arbetsliv påverkas även av andra faktorer som t ex socioekonomisk bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå, etnicitet, var i landet man bor etc. Trots detta så finns alltså ändå ett samband mellan intelligens och akademisk framgång, MEN det betyder naturligtvis inte att alla som har 125 eller mer kommer att bli framgångsrika akademiker eller att de som är något underbegåvade inte kommer kunna lyckas i arbetslivet eller i den akademiska världen, men på gruppnivå finns skillnader.

Man bör tänka på att statistik inte värderar; den visar bara på om det finns samband/skillnader mellan grupper och man kan inte direkt tillämpa dem på individnivå. Icke desto mindre är demografiska undersökningar viktiga för att beskriva tillståndet i landet; ökar skillnader eller minskar dem mellan olika grupper? Hur ser hälsotillståndet ut i olika grupper och varför skiljer det sig åt? Varför lever högutbildade längre än lågutbildade? Har det att göra med att de lever sundare eller att lågutbildade oftare arbetar inom fysiskt krävande arbeten? Det är dessutom långt ifrån bara “utbildningsnivå” man använder som gruppindelning; män/kvinnor, ålderkategorier, rökare/icke-rökare, läns/kommun-indelning m.m. m.m. är andra exempel.