lågutbildade = lite halvkorkade !?

[sachsaren]

jag vet inte vad det ska tjäna till att gå in med ett sådant inlägg? som du kan se är det ett ämne som har engagerat många, om du inte är intresserad kan du låta oss andra ventilera det utan dina uppviglingar

Nämen ursäkta då. Sedan när har utsidan blivit ett humorfritt område?

Vad det ska tjäna till med ett sådant inlägg, undrar du?
Jag redogjorde väldigt klart och koncist för min åsikt. Dessutom påpekade jag att frågeställningen är politiskt väldigt okorrekt. Minst sagt enormt provocerande. Du lyckades ju med att dra igång en livlig samhällelig-etisk diskussion. Det är inte många nyförtiden som lyckas med sådant.
Det var tänkt som en komplimang. Synd att du inte förstod från början. Blir jobbigt när man behöver förklara saker och ting på det här viset för folk som känner sig påhoppad fastän man svarar exakt på deras frågor och dessutom lovordar deras initiativa beteende.

Synd dessutom att du misstog den skämtsamma påminnelsen om Godwins lag som uppvigling. Som sagt, hela den här tråden och ordvalet i din frågeställning måste ju tas med en nypa salt. Diplomatiskt uttryckt. Kom nu inte och påstå att allt vi ventilerar här inne under ditt tema är gravallvarligt och att mitt lilla Godwin-skämt sabbar det här.

Du har ett ganska gott rykte här på utsidan. Kvalitetsinlägg och sådant. Tankeställare. Uppskattas av många.
Därför är jag faktiskt lite konfunderad över ditt humorfria svar.

 

[kebabbert]

Kebebbert, du svamlar. Civilingenjörer läser matematik på en nivå som innefattar både bredd och djup. Det finns nog ingen yrkesgrupp som läser mer matematik om man undantar rena matematiker/forskare. Upp till en tredjedel av studierna ligger på matematikinstitutionen och omfattar både teoretisk och tillämpad matematik. Därutöver så tillämpas det man lärt sig där för att kunna tillgodose sig fysik och andra ämnen varför matematiken är närvarande på 3/4 av utbildningen som dessutom är betydligt längre än t ex en matematikerutbildning.
Att förstå och räkna på t ex kvantmekanik och annat elände är omöjligt utan att ha en djupare matematisk insikt. Det går t ex inte att observera något på elementarpartikelnivå och all beskrivning utgår från matematik.

Nja, jag svamlar inte. Jag är ju civ.ing. från KTH och fil mag i matematik. Faktum är att många civ.ing. inte har koll på matte. De kan räkna, men de förstår inte teori eller bevis. Självklart finns det civ.ing. som specialiserat sig på matte, men många har inte gjort det. Att vara civ.ing. är mao inte ett kvitto på att man är duktig på matte. Många är kassa.

För övrigt så läser man inte så mycket ren matte på en civ.ing. utbildning, man läser definitvt inte en tredjedel ren matematik. Långt ifrån, snarare mycket mindre. Visst så används matte flitigt i de flesta kurser, men man behöver inte begripa vad som händer rent teoretiskt för att kunna räkna. Däremot, matematikerna har koll.

Helt klart. Det är också bevisat.

Jag vänder mig emot terminologi såsom "det är bevisat". Det är endast inom matematiken man kan bevisa saker. Inom alla andra discipliner så kan man bara göra saker mer eller mindre troliga. Men man kan aldrig bevisa något fullt ut. Speciellt inom statistik. Jag använder aldrig detta uttryck, annat om det går att bevisa stringent och rigoröst.

Kroppslig intelligens är mer generellt medan bollsinne är mer specifikt. Man brukar kalla det motoriskt och det innebär kroppens inlärningsförmåga/respons etc vid fysiska beteenden.

Då skulle jag vilja kalla det för "bra kroppskontroll" eller nåt liknande. Inte att han är intelligent. Intelligens är för mig, förmågan till abstrakt tänkande och logiska resonemang. Inte om man är musikalisk.

Utan tvekan så har det betydelse. Du kan ju ta en diskussion med vilken broiler som helst med samma storlek på låren som bicepsen om vad som helst, så ska du se att du ger honom rätt i allt tillslut...

Om du pratade med Tyrannosaurus Rex så skulle han kanske framhållit "styrka" som den viktigaste egenskapen. Eftersom han existerade under en mycket längre tidsperiod än vi levat, så skulle man kanske kunna diskutera om inte han var mer framgångsrik än vi. Och då skulle han använt olika termer som "matematiskt stark", eller "musikaliskt stark". Vi har alltså en måttstock om intelligens, och därför går det inflation i det begreppet. Jag köper inte de "7 olika intelligenserna". Det är ett korkat begrepp i mina ögon.

Snart kommer "nâgon" att hävda att bänkpressintelligens är viktigast.

En mycket rolig kommentar!

 

[dave1]

Exakt precis, det var det jag ville komma till! Vilket då gör att intresset stiger för dom bakomliggande faktorerna. Studera och rapportera om dom istället för att baka ihop och idissla det vi redan vet. Det är väl ingen som behöver lägga en forskningsmiljon på att få reda på i vilken av grupperna utbildade /ickeutbildade det finns mest kakmonster eller soffpotatisar. spetsa till det lite, gör undersökningen träffsäkrare, kanske dom blir intressanta att ta del av och framförallt kränker dom inte ett så stort antal människor.

Om det är så att man lägger forskningsmiljoner på att konstatera att lågutbildade är kakmonster och soffpotatisar (och kanske lite småkorkade?), så är jag den förste att hålla med om att det kanske inte är så bra vetenskap. Jag tror dock att verkligheten inte riktigt ser ut på det sättet, men du kanske har gått igenom de publicerade vetenskapliga artiklarna på området?

Att studera skillnader mellan olika grupper kan ju dock vara i högsta grad relevant. Dessutom något som förändras över tid. Hur utvecklas folkhälsan över tid? Finns det skillnader mellan olika grupper och vad beror dessa på i så fall? Varför har man i gruppen lågutbildade fler som röker? Varför begår fler läkare självmord än icke-läkare?

Personligen tycker jag det är super-relevanta och viktiga frågeställningar. De säger något om tillståndet i landet och de säger något om hur landet utvecklas i olika riktningar. Sverige har dessutom en väldigt lång tradition av demografisk och folkhälsorelaterad statistik som gör att vi långt ner i 1800-talet kan följa landets utveckling.

Det jag tror TS snarare riktar kritik mot är mer allmänna strömningar som bl a tar sig uttryck i en ibland överdriven hälsomedvetenhet och kroppsideal som kanske inte är så sunda. Bland de böcker som säljer bäst finns bantnings/diet-böcker av olika slag och var och varannan tidning man slår upp skriver om bantningsmetoder och hur man bäst ska komma i form och mycket är väldigt kroppsfixerat även om det inte med nödvändighet också innebär god hälsa.

Förvisso lite OT, men jag kan inte låta bli att inte nämna Hans Rosling i sammanhanget statistik, demografi. Ta en titt på denna mycket underhållande och upplysande man om ni har några minuter över:

http://www.ted.com/talks/lang/eng/hans_rosling_at_state.html

 

[flanell]

Nämen ursäkta då. Sedan när har utsidan blivit ett humorfritt område?

Oj ber tusen och åter tusen gånger om ursäkt, jag misstog mig, uppenbarligen, helt och hållet. Jag fick för mig att Godwins-lag innebar att alla trådar på internet till slut spårar ur och låses. i stället för att se ditt skämt trodde jag du syftade på att tråden borde låsas. Solly solly!

 

[Noob]

oavsett om det är tjejer som vill åt deg eller forskare som vill se hur länge vi lever är det bättre att fråga om det man egentligen vill veta.

Ska man fråga de lågutbildade om de är lite halvkorkade, menar du (se trådrubriken)?

"Man" frågar väl om det "man" vill veta. Du verkar förutsätta att det finns något bestämt "man" vill veta.

 

[flanell]

Ska man fråga de lågutbildade om de är lite halvkorkade, menar du (se trådrubriken)?

"Man" frågar väl om det "man" vill veta. Du verkar förutsätta att det finns något bestämt "man" vill veta.

jag vänder mig mot att det blir allt vanligare och verkar vara helt accepterat att "lågutbildade" även inom andra områden, som inte har ett dugg med ens utbildninge eller yrke att göra, klassas som allmänt mindre vetande.

jag tycker inte alltid förmågan att traggla sig igenom en akademisk utbildning förtjänar den respekt den, eller rättare sagt personen bakom den, allt som ofta får när han eller hon ska mätas inom andra områden.

jag är fullständigt meveten om att det i kanske bortåt 60-80% av fallen är så att den högutbildade är mer rustad för andra val och beslut i livet, som ligger bortom det man studerat och börjat jobba med, som tex hur mycket socker man ska äta, hur lite man ska röka etc

men jag upplever att det också finns ganska många som är hyfsat klippska även i gruppen "lågutbildade". tom så många att det inte är relevant att i denna mängd producera rapporter som delar folk i dessa två läger.

och ja, rapporterna kommer, dom formligen sprutar ut, med lågutbildade hit och högutbildade dit.

vi kan ta ett exempel, jag känner flera personer som har P1 i lurarna 8timmar /dag, läser mängder med böcker, är intresserade och brinner för att lära och inhämta kunskap inom mängder av områden, tekniska självlära genier som har en sådan guru-nivå att dom på sina företag anses vara sista räddningen, som på sina fritid ägnar sig åt allt ifrån att bygga ut kåken till att byta växellåda i bilen, allt med kunskap dom själva inhämtat.

slår man ihop en sådan "lågutbildad" persons sammlade kunskap skulle många "högutbildade" akademiker stå sig slätt.

dom flesta betraktar en sådan människa som smart och företagsam, men när han ska ingå i en undersökning om vad svenskar äter, eller ut på nätet och träffa en tjej, då måste han promt stoppas i ett fack som heter "lågutbildad" vad är det bra för, vad tjänar det till?

 

[Brune]

Jag räknas nog till dom högutbildade, men om jag sedan fattar klokare beslut än dom med kortare utbildning ska jag låta var osagt.

Det fanns dom som studerade samtidigt som jag som behövde > dubbla nominella studietiden för att bli klar med sin utbildning, och förmodligen utan en enda 4:a eller 5:a i betyget. Jag kan inte med bästa vilja påstå att jag tycker att den som studerar på heltid och behöver dubbla nominella studietiden fattat speciellt kloka beslut. Klarar man inte en enda tenta på ett läsår borde man flera gånger ha omprövat sitt val uv utbildning. Och vilka anställer personer som håller på så länge med sina studier.

Runt dubbla nominella studietiden var dock rätt så vanligt bland mina barndomsbekanta som spelade ishockey på elitnivå (elitserien och landslaget) samtidigt som dom studerade. Då var det nog inte heller heltidsstudier i praktiken. Men så behövde dom nog heller aldrig ta något studielån.

Per

 

[grodanbolle]

flanell, får du inga brudar för att du inte är akademiker?

 

[flanell]

flanell, får du inga brudar för att du inte är akademiker?

ha ha, du måste skoaj? det är ju bara på med snickarbrallorna och låta den svettblanka bröstmuskelaturen spela, kan ju få vilken sexuellt understimulerad akademiker-bromma-hustru som helst att köra av vägen

 

[consono]

Det där var lite halvkorkat.....

Hade du tyckt nåt annat så hade jag blivit förvånad. Det var mer ett test än ett allvarligt menat inlägg men jag mistänkte att det var för uppenbart. Allt är sig likt.

 

[Martin Fjäderlätt]

jag känner flera personer som har P1 i lurarna 8timmar /dag, läser mängder med böcker, är intresserade och brinner för att lära och inhämta kunskap inom mängder av områden, tekniska självlära genier som har en sådan guru-nivå att dom på sina företag anses vara sista räddningen, som på sina fritid ägnar sig åt allt ifrån att bygga ut kåken till att byta växellåda i bilen, allt med kunskap dom själva inhämtat.

Men såna finns ju såklart även bland de högutbildade. Eller kanske till och med fler i den gruppen? Så det är ju varken till eller från som argument.
På min arbetsplats finns det drösvis med "tekniskt självlärda genier" som dessutom råkar ha gått en högskoleutbildning inom sitt område (men då kallas de datornördar och brukar lustigt nog användas som exempel på just socialt inkompetenta teoretiker). Jag är själv både självlärd och akademiskt utbildad inom mitt yrke.

Ibland hör man att det talas om att "jag har istället gått livets hårda skola". Som om man inte kunde gå både den och högskolan. Frågan är inte vilken skola man har gått, utan vad man har lärt sig.

 

[Mezzner]

Om upprinnelsen till tråden var att det t ex basuneras ut att lågutbildade röker och äter socker, mer än högutbildade så är det förstås så att det är ett klassiskt exempel på att man kanske dragit slutsatser från ganska få samband och parametrar.

Det är ju lika dåligt underbyggt som när kebabbert påstår saker om matematik, civilingenjörer, matematiker osv; man kan ju inte göra det med utgångspunkt från KTH, en approach med minsta möjliga anständiga seriositet vore ju att åtminstone göra jämförelsen mellan utbildningar på en teknisk högskola av lite klass...