Länsstyrelsen i Jämtland Härjedalen säger upp STFs stugavtal

[Gagballforinnerpeace]

Efter yttrande som ovanstående är det lätt att betraktas som havandes en "romantiserad" bild av renskötseln. Subventionerna till rennäringen är i en helt annan skala än vad jordbruket någonsin subventionerats. Innan EU-inträdet så var det svenska jordbruket i princip avreglerat. Numera finns det subventioner och styrmedel -- men som del av omsättning är de i princip obefintliga relativt det som ges till rennäringen.

Inte ens när jordbruket ansågs var en viktig del av vårt totalförsvar så subventionerades det i den utsträckning som rennäringen görs.

Och nej, jag tänker inte ange några källor på ovanstående. Det verkar annars vara ett favoritknep när någons inlägg inte gillas att fråga efter det. Ovanstående är för mig en tillräckligt väletablerad sanning för att inte ange källor.

Sedan går det att diskutera vad våra större partier har för uppfattning om hur "lappmarken" ska hanteras. Vårt rättssystem har utan tvivel valt att ge rennäringen mer inflyttande. Ur mitt perspektiv är de flesta större partier inte helt glada i detta. T.ex. har regeringen i omgångar gett tillstånd till gruvbrytning i Kallak -- något som överklagats till högsta förvaltningsdomstolen:
https://www.svt.se/nyheter/sapmi/samebyn-har-gott-hopp-infor-rattegangen-goda-argument

Det har även utgått tilläggsdirektiv renmarkskommittén.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2022/06/dir.-202258

I vilken utsträckning det tilläggsdirektivet beaktats i delbetänkandet kan diskuteras:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/08/sou-202346/

Det blir intressant att följa hur det går med den utredningen. Det finns åsikter om att den behöver startas om med andra ledamöter, med andra tycker att delbetänkandet är bra.

Frågan är komplex. Jag har i princip inget emot att samerna särbehandlas och att rennäringen får bidrag. Jag har betydligt svårare när det finns försök att stänga ute andra grupper och intressen från i storleksordningen halva Sveriges yta.

Det är stora ytor vi pratar om, och i den utsträckning det blir slitage från turistnäringen är den synnerligen lokal. Jag skulle vilja hävda att det finns plats för alla i fjällen. Om viljan finns.

Jag ser lite positivt i förändringen angående STF verksamhet i Jämtlandsfjällen. Den kommer att göra fjällvärlden mer otillgänglig för många. För mig personligen spelar det mindre roll, eftersom jag tenderat att använda tält med självhushåll. Det är det inte alla som kan eller vill det, och jag har inga problem att de också kommer ut i fjällen.

Kommer ut i fjällen? Det är väl inga problem för någon att komma ut på fjället på dagsturer och bo i stuga eller fara till en skog och i båda fallen få vara lite ensam och se vackra saker. Varför ska allas rättighet vara att komma ut flera mil på kalfjäll och det ska finnas stugor, säkerhet och räddningspatruller för det.

Sen det där med att halva Sverige hålls som gisslan av samerna. Dom hade ju marken som blev tagen av staten och får därför vissa fördelar av det nu. Jag kan inte tänka mig att många ville beblanda sig med marken i fjällen, dåligt att odla, dåligt att ha djurhållning mm. Hur ser det ut i övriga landet, tänk om staten skulle beslagta allas mark och tomter. Vissa företag och privatpersoner äger riktigt stora landområden.

Nu har det blivit på tapeten med rovdjur och deras funktion i ekosystemet men säg hur många i äldre dagar som ville ha massa rovdjur runt knuten. ”En gång i tiden fanns vargen i tusental över hela Sverige, förutom på Gotland. Men den jagades till utrotningens gräns och fridlystes 1966, med färre än 10 individer kvar.” Så det är inte bara samer som sett till att vargen försvunnit.

 

[Gagballforinnerpeace]

Bra skrivet. Min egen åsikt är att rennäringen skall stödjas, men samebyar ska inte ha någon rätt att stänga befintliga fjällstugor eller stoppa gruvor och andra viktiga infrastrukturprojekt. Inte heller bestämma över jakt och fiske.

Fö. Om Girjas inte vill sälja fiskkort till utbölingar, så borde resten av Swe ta ut en stor extra skatt på allt som dom i Girjas vill köpa.

Det är väl inte bara samer som vill stoppa gruvor i fjällen. Slå upp en gruva mitt i Stockholm så får vi se liv i luckan. Det är ett lite för stort land för att folk ska kunna relatera till andra änden, såna beslut borde inte tas av er stockholmare utan av dom som är på plats och drabbas av det.

Sen är det alltid den där grejen vi behöver mer jobb. Behöver vi verkligen det? Måste det alltid växa? När behöver vi inte mer jobb? Hur stort är nog stort.

 

[-Fredrik-]

Det är väl inte bara samer som vill stoppa gruvor i fjällen. Slå upp en gruva mitt i Stockholm så får vi se liv i luckan. Det är ett lite för stort land för att folk ska kunna relatera till andra änden, såna beslut borde inte tas av er stockholmare utan av dom som är på plats och drabbas av det.

Sen är det alltid den där grejen vi behöver mer jobb. Behöver vi verkligen det? Måste det alltid växa? När behöver vi inte mer jobb? Hur stort är nog stort.

Nu är det väl en del långt från Stockholm som också vill ha gruvor, turism, vindenergi, etc?

 

[fowwe]

Om jordbruket får runt 10 miljarder i stöd så ska det sättas i relation till omfattningen. Jordbruket omsätter mer än hundra miljarder och sysselsätter ca 170 000 personer i Sverige. Renskötseln omsätter kanske 200 miljoner (som en mindre ICA-butik) och sysselsätter kanske 2000 personer, de flesta på deltid. Så rennäringens stöd överskrider eller motsvarar omsättningen om man räknar in alla kostnader samhället har (trafikolyckor med ren, tågdödad ren, rovdjursersättning, bidrag, startbidrag, etc).
Rennäringen är en förlustverksamhet ur samhällsperspektiv oavsett vad man tycker om det.

Jag vill inte påstå att rennäringens betydelse är lika stor som jordbrukets, inte på långa vägar. Du har också rätt i att den kostar, i ekonomiskt perspektiv sannolikt en "förlustverksamhet". Men den ger också värden som inte bara är ekonomiska (eller i varje fall är svåra att beräkna).

Tyvärr har vi en konfliktyta mellan samebyarna och det omgivande samhället, en yta som tycks växa. Denna tråd diskuterar ju det. Men grundproblemet är inte att samebyarnas verksamhet och renskötseln växer. För det gör den knappast. Det är istället det omgivande samhällets krav på markanvändning som har vuxit och detta har pågått länge. Nu börjar det bli allt trängre. Ändå hoppas jag att det skulle finnas plats för både renskötsel och annat på fjället. Om all renskötsel kommer finnas kvar i framtiden vet jag inte, men det borde i så fall vara samebyarnas beslut.

 

[Gagballforinnerpeace]

Nu är det väl en del långt från Stockholm som också vill ha gruvor, turism, vindenergi, etc?

100%
Edit inte 100% av personerna men det har du 100% rätt i

 

[-Fredrik-]

Tyvärr har vi en konfliktyta mellan samebyarna och det omgivande samhället, en yta som tycks växa. Denna tråd diskuterar ju det. Men grundproblemet är inte att samebyarnas verksamhet och renskötseln växer. För det gör den knappast.

Om vi ser på de senaste 100 åren så verkar det som att rennäringen både har ändrats och växt (men det är ju inte så lätt att hitta bra information då det inte verkar som att samerna själva har skrivet speciellt mycket historia).

Det är istället det omgivande samhällets krav på markanvändning som har vuxit och detta har pågått länge. Nu börjar det bli allt trängre.

Klart att resten av samhället har växt väldigt mycket under den tiden också och att vi behöver större ytor.

Ändå hoppas jag att det skulle finnas plats för både renskötsel och annat på fjället. Om all renskötsel kommer finnas kvar i framtiden vet jag inte, men det borde i så fall vara samebyarnas beslut.

Är väl bara att sluta subventionera dem så får de besluta själva ...

Nu kan man vara kritisk till hur sammhället har utväcklat sig men som det är nu så behöver vi energi, råvaror, arbete för folk, många vill ha turister i området och sånt. Jag tycker inte vi ska bygga ut all natur som finns men att värna enorma områden för att bedriva inefektiv köttproduktion vill i alla fall inte jag.

Denna tråden handlar om ett stort fjällområde som är lätt tillgängligt med tåg och resultatet kommer antagligen bli att ett riktigt stort område mitt i området kommer vara nästan helt folktomt (vilket är målet). Den mest populära turen kommer få få färre besökare.

I min värld skulle det bästa vara att bygga ut området för turism, få bort några från de mest populära områdene och utveckla områdena som nu inte har några leder. Naturen klarar självklart av det utan några som helst problem och fler kan komma ut i fjället, få ett bättre liv och kanske se mer positivt på naturen. Jämtland får in pengar och fler kan bo kvar där.

Men det går ju inte när man ska prioritera rennäringen. Nu får man gå där enligt allemansrätten, om man inte stör några renar i alla fall, men det är ju tydligt att renägarna inte vill att man ska göra det.

 

[UteMats]

Jag vill inte påstå att rennäringens betydelse är lika stor som jordbrukets, inte på långa vägar. Du har också rätt i att den kostar, i ekonomiskt perspektiv sannolikt en "förlustverksamhet". Men den ger också värden som inte bara är ekonomiska (eller i varje fall är svåra att beräkna).

Tyvärr har vi en konfliktyta mellan samebyarna och det omgivande samhället, en yta som tycks växa. Denna tråd diskuterar ju det. Men grundproblemet är inte att samebyarnas verksamhet och renskötseln växer. För det gör den knappast. Det är istället det omgivande samhällets krav på markanvändning som har vuxit och detta har pågått länge. Nu börjar det bli allt trängre. Ändå hoppas jag att det skulle finnas plats för både renskötsel och annat på fjället. Om all renskötsel kommer finnas kvar i framtiden vet jag inte, men det borde i så fall vara samebyarnas beslut.

Ja, det är ingen lätt fråga och jag är själv skeptisk till industrisamhällets expansion - den så kallade tillväxten som det högsta av alla mål. Men jag har svårt för bilden av renskötande samer som det moderna samhällets offer. I själva verket har ju inte renskötseln haft någon tillväxt på egna meriter de senaste tvåhundra åren, så den enda anledningen till att renskötande samer bor i hus med centralvärme och har mat på bordet året om är just - precis som för oss alla - det moderna samhället: gruvorna, industrin, vägarna, vattenkraften, det intensiva skogs- och jordbruket. Jag skulle lättare förstå problemet om de valde att leva som de gjorde förr och avstod från det moderna samhällets överflöd. Men att både äta och spara kakan...ingen kan det.

 

[Gagballforinnerpeace]

Ja, det är ingen lätt fråga och jag är själv skeptisk till industrisamhällets expansion - den så kallade tillväxten som det högsta av alla mål. Men jag har svårt för bilden av renskötande samer som det moderna samhällets offer. I själva verket har ju inte renskötseln haft någon tillväxt på egna meriter de senaste tvåhundra åren, så den enda anledningen till att renskötande samer bor i hus med centralvärme och har mat på bordet året om är just - precis som för oss alla - det moderna samhället: gruvorna, industrin, vägarna, vattenkraften, det intensiva skogs- och jordbruket. Jag skulle lättare förstå problemet om de valde att leva som de gjorde förr och avstod från det moderna samhällets överflöd. Men att både äta och spara kakan...ingen kan det.

Håller med till viss del, det är en bit ifrån rötterna så som det är just nu.
Däremot är det svårt att leva på andra sätt. Lagstadgat att barn ska gå i skola, olagligt att bygga en stuga i skogen för att bo i. Det ska tomtstyckas, byggnadsnämnder, post, skatter, du ska finnas i systemet. Jakt och fiske är reglerat.

Hörde om en gubbe som levde ganska mycket som på gammalt samiskt vis. Gubben kom ner från fjället med en påse med kontanter för att handla inför året. Men även sånt blir ju svårt när vi tar bort kontant betalning överallt.
EDIT. Innan någon påpekar att gubben minsann köper grejer för att överleva: Byteshandel mellan renskötare och t.ex. fjällbönder har förekommit.

 

[fowwe]

Om vi ser på de senaste 100 åren så verkar det som att rennäringen både har ändrats och växt (men det är ju inte så lätt att hitta bra information då det inte verkar som att samerna själva har skrivet speciellt mycket historia).

Detta är inte historia direkt utan snarare statistik. Samebyarna har hållit koll på sina renar dessa hundra år och rapporterat till myndigheterna. Här är ett diagram, hämtat ur SOU 2005:116, sid. 119.

Några kommentarer om vissa av åren finns att läsa i boken Stulet land av Lennart Lundmark. Jag plockar något därifrån. Under 1920-talet var det väldigt goda förhållanden för renarna och antalet växte kraftigt. Staten krävde tvångsslakt och 1931 slaktades då ett ganska stort antal. Men de goda renbetesåren fick ett tvärt slut och vintrarna 1934/35 och 35/36 innebar katastrof. I slutet av 1940-talet steg sedan renantalet igen för att därefter åter sjunka (jag vet inte orsakerna). Osv.

Av diagrammet får jag intrycket att renantalet i landet hade en maxgräns runt 250 000 djur, dvs som idag. Detta grundade sig sannolikt på en uppskattning av hur många renar som renbetesmarkerna klarar av.

 

[-Fredrik-]

Tack, klarade inte av att hitta den informationen.

 

[-Fredrik-]

Om hans bok
"I andra demokratiska länder får ursprungsbefolkningar tillbaka rättigheter på sina gamla områden. I Sverige förlorar samerna allt mer. På senare tid har de blivit av med rätten att vinterbeta renar i Härjedalen samt mist sitt inflytande över jakt- och fiskerätten i stora områden."

Finns det något exempel från någon land där en ursprungsbefolkning på 0.5% kontrollerar 50% av arealen? (Är föresten snarare 0.05% då inte alla samer har renar).

Samer har garanterat blivit behandlade dåligt men det de vill nu och till stor del har är ju rätt speciellt.

 

[fowwe]

Finns det något exempel från någon land där en ursprungsbefolkning på 0.5% kontrollerar 50% av arealen?

Nej, nu får du allt nyansera dig. Samebyarna kontrollerar inte 50% av arealen. De har vissa rättigheter på en stor del av den, men det betyder inte att de kontrollerar den. I själva verket har de ofta svårt att i praktiken kunna utnyttja den renbetesrätt de har (eller har haft). Vidare blir intrången på dessa marker numera allt fler, så det som för vissa ser ut som "kontroll" är ofta ett försök att få behålla gamla marker som fungerande renbetesmarker.