Även jordbruket har fått subventioner, under vissa perioder ganska mycket om vi ser det i ett 50-årsperspektiv. En hel del bönder jobbar 7 dagar i veckan och många timmar, men det kan ändå vara svårt att få verksamheten att gå ihop.
Efter yttrande som ovanstående är det lätt att betraktas som havandes en "romantiserad" bild av renskötseln. Subventionerna till rennäringen är i en helt annan skala än vad jordbruket någonsin subventionerats. Innan EU-inträdet så var det svenska jordbruket i princip avreglerat. Numera finns det subventioner och styrmedel -- men som del av omsättning är de i princip obefintliga relativt det som ges till rennäringen.
Inte ens när jordbruket ansågs var en viktig del av vårt totalförsvar så subventionerades det i den utsträckning som rennäringen görs.
Och nej, jag tänker inte ange några källor på ovanstående. Det verkar annars vara ett favoritknep när någons inlägg inte gillas att fråga efter det. Ovanstående är för mig en tillräckligt väletablerad sanning för att inte ange källor.
Sedan går det att diskutera vad våra större partier har för uppfattning om hur "lappmarken" ska hanteras. Vårt rättssystem har utan tvivel valt att ge rennäringen mer inflyttande. Ur mitt perspektiv är de flesta större partier inte helt glada i detta. T.ex. har regeringen i omgångar gett tillstånd till gruvbrytning i Kallak -- något som överklagats till högsta förvaltningsdomstolen:
https://www.svt.se/nyheter/sapmi/samebyn-har-gott-hopp-infor-rattegangen-goda-argument
Det har även utgått tilläggsdirektiv renmarkskommittén.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2022/06/dir.-202258
I vilken utsträckning det tilläggsdirektivet beaktats i delbetänkandet kan diskuteras:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/08/sou-202346/
Det blir intressant att följa hur det går med den utredningen. Det finns åsikter om att den behöver startas om med andra ledamöter, med andra tycker att delbetänkandet är bra.
Frågan är komplex. Jag har i princip inget emot att samerna särbehandlas och att rennäringen får bidrag. Jag har betydligt svårare när det finns försök att stänga ute andra grupper och intressen från i storleksordningen halva Sveriges yta.
Det är stora ytor vi pratar om, och i den utsträckning det blir slitage från turistnäringen är den synnerligen lokal. Jag skulle vilja hävda att det finns plats för alla i fjällen. Om viljan finns.
Jag ser lite positivt i förändringen angående STF verksamhet i Jämtlandsfjällen. Den kommer att göra fjällvärlden mer otillgänglig för många. För mig personligen spelar det mindre roll, eftersom jag tenderat att använda tält med självhushåll. Det är det inte alla som kan eller vill det, och jag har inga problem att de också kommer ut i fjällen.