Kraftverk i Kutjaure

[fowwe]

Ingreppet skulle ju medföra ny vägdragning i minst en nationalpark (Stora sjöfallet) - dessutom en väldigt lång sträcka.

Nej, så som jag fattar artikeln skulle vägen dras från Ritsem och runt Akkajaures nordvästra ände. Då kringgår man nationalparkerna. Någon damm skulle inte vara aktuellt, står det. Men att tro att man kan bygga utan bestående miljöpåverkan är säkert alltför optimistiskt.

Företagen som driver idén måste också granskas och man måste fråga sig vilka ekonomiska intressen som ligger bakom. Strategin tycks vara att leta upp ställen där det skulle gå att bygga kraftverk i fjällvärlden. Jag vill minnas att för en del år sedan diskuterades ett annat energiprojekt där samerna var inbjudna att vara delaktiga. Då gällde det en vindpark i Akkajaure. Jag vet inte hur det gått med det.

 

[josia]

Jag ser två problem med detta projekt. Det ena är att älvsträckan "Stora Luleälven uppströms Akkajaure" är skyddad enligt 4 kap. 6 § miljöbalken. Det är alltså samma skydd som i våra nationalälvar. Förbudet gäller dock inte om verksamheten orsakar endast obetydlig miljöpåverkan. Av förarbetena framgår att undantaget ska tillämpas restriktivt men att det kan tillämpas just i fjällen och jag tror att samebyar nämns. Men jag har för mig att det då ska röra sig om kraftverk för den lokala elförsörjningen. Ska försöka återkomma om detta.

Det andra problemet är kravet på rådighet. En förutsättning för att kunna ansöka om tillstånd till vattenverksamhet är att den som söker har rådighet över marken. Det behöver inte innebära att sökanden äger marken utan kan ske genom exempelvis servitut. Nationalparker ägs dock av staten.

DISCLAIMER: Det här är inte mina åsikter utan min uppfattning av lagstiftningen men ska inte tas som fakta.

 

[egideonsson]

Det här är ännu ett projekt som lyckligtvis aldrig kommer bli verklighet. Muskensenter, de norska samarbetspartnerna har varit inblandade i liknande tveksamma projekt tidigare. Bland annat vattenkraft nordväst om akkajaure vilket skulle påverka det fantastiska fiskevattnet Svartijåhkå. De har även haft planer på att avleda vattnet från piteälvens källflöden(även det skyddsvärd natur ur flera hänseenden) mot norska sidan. De verkar varken ha ekonomi eller verkliga förhoppningar på att genomföra sina projekt. Ska försöka fixa några länkar som referens.

Diskussionen angående arbetstillfällen i norrlands glesbygd vs skyddsvärd natur är dock väldigt intressant. Ingen av ytterligheterna är önskvärda. Norrland kan inte bli ett stort naturreservat dit rika tyskar och stockholmare(ursäkta kategoriseringen) kan åka för att uppleva naturen. Absolut inget fel med turism, men ska man vara realistisk sätts ofta för stor tro till turismens möjligheter att skapa arbetstillfällen. De allra flesta skulle vara tvungna att flytta, det finns bara plats för ett visst antal "kolla på norrsken/åka hundsläde-företag" i varje fjällby. Å andra sidan är den nuvarande situationen där de nordliga länen behandlas som en koloni a lá 1600tal, där råvaror och landets naturrikedomar forslas ut ur regionen utan att något ges tillbaka, och hänsynen till miljön är lika med noll och ingenting. Trots att Norrbotten står för 80 % av Europas järnmalms brytning, stannar extremt lite av pengarna i regionen. Kirunas gruva blir mer och mer lik en norsk oljeplattform, dit arbetskraft flygs in för att jobba skift och sedan flyger hem och skattar på sin lön i hemkommunen. Det är samma visa oavsett om det handlar om malm, skog eller vattenkraft. Gruvorna betalar skatt där huvudkontoret finns, inte där vinsten verkligen görs, arbetarna flygs in, kraftverken sköts på distans, skogen avverkas av inhyrda stora aktörer och inget av vinsterna stannar i bygden. Kommunerna blir fattigare och fattigare, och mindre och mindre attraktiva att bo kvar i, och en negativ spiral har skapats.

Jag hoppas att framtiden blir en jämnvikt mellan ytterligheterna, där naturvärden respekteras samtidigt som våra basnäringar tillsammans med turismen kan skapa en levande landsbygd. Ursäkta långt och norrländskt bittert inlägg, imorgon är förhoppningsvis en bättre dag


Skickat från min D5803 via Tapatalk

 

[egideonsson]

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3246479.ece

http://fiskejournalen.se/det-luktar-lurendrejeri/

http://mobil.nsd.se/nyheter/samisk-vattenkraft-hotar-fiskeparadis-4954412.aspx

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=4793060

Skickat från min D5803 via Tapatalk

 

[erephus]

Inte heller jag vill ha mer vattenkraft i fjällvärlden, men det finns många aspekter på detta. En är att det är jämförelsevis ont om pengar och arbetstillfällen i Norrland. Samhällsservice och infrastruktur blir därmed lidande, osv. Ett kraftverk kan vara ett sätt att i någon mån förbättra just detta. Till priset av att man gör ingrepp i skyddsvärd natur.

En annan aspekt är att om natur ska skyddas kommer någon att behöva betala för det. Ofta sker detta indirekt, genom uteblivna intäkter (dvs man avstår från att exploatera). Många av oss vill ha fjällvärlden skyddad, men det är inte främst vi i södra och mellersta Sverige som står för notan. Det gör de som bor i regionen och som hade kunnat tjäna pengar på naturen. Jag kan förstå att det känns orättvist. Det är lätt att sitta i söder och tycka att norrlänningarna ska ta hand om sin natur. Det verkar vara mycket svårare att fördela det ekonomiska ansvaret över hela landet.

Detta projekt handlar inte primärt om nya jobb. Kraftverket skulle ägas av samer som då får del av den vinst som blir på elförsäljningen. På detta sätt kommer pengar att göra nytta i regionen. Principiellt tycker jag det är en god tanke.

Men så är det ju det här med miljöpåverkan. Ska man vara emot under alla omständigheter? Eller kan man acceptera projekt där miljöpåverkan bedöms vara liten? Och hur stor kommer den bli i detta fall?

Norge har en modell som det beskrivs i artikeln som jag länkar till. det rör sig om ganska mycket pengar som hamnar någon annanstans.

Det är en tänkvärd tanke, så som Samerna tänker på.

http://fsv.nu/

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbotten/kommunerna-far-brakdel-av-pengarna-fran-vattenkraft

 

[Tobbe C]

Jag har samma syn på problematiken som du, Emanuel.

Intressanta länkar, då förstår jag vad som kan vara drivkraften till ett sådant till synes omöjligt projekt. Det är ju ganska likt prospekteringsbolagens gruvplaner i Rönnbäck, Gállok, m.fl., där man vill sälja ett koncept och inte är intresserade av att öppna gruvan själva.

 

[Almgren]

Norge har en modell som det beskrivs i artikeln som jag länkar till. det rör sig om ganska mycket pengar som hamnar någon annanstans.

Där har ju Norge ocxh Sverige lite olika modeller ja, men om vi ökar det ena så minskar nog det andra http://www.scb.se/Statistik/OE/OE01...ing för kommuner 2013, preliminärt utfall.pdf

Den kommun som då bara har landsbygd, dvs inga bra naturtillgångar, blir då de riktiga förlorarna antar jag.

Chistian

 

[UteMats]

Detta projekt handlar inte primärt om nya jobb. Kraftverket skulle ägas av samer som då får del av den vinst som blir på elförsäljningen. På detta sätt kommer pengar att göra nytta i regionen. Principiellt tycker jag det är en god tanke.

Jag tycker att det är en väldigt dålig tanke, eftersom jag har väldigt svårt för det rasistiska tänkande där människor tilldelas för- eller nackdelar beroende på hudfärg eller etnisk tillhörighet. Om "samerna" ska bygga ett kraftverk så ska de göra det på samma villkor som vem som helst, oavsett etnicitet eller hudfärg.

 

[fowwe]

Jag tycker att det är en väldigt dålig tanke, eftersom jag har väldigt svårt för det rasistiska tänkande där människor tilldelas för- eller nackdelar beroende på hudfärg eller etnisk tillhörighet. Om "samerna" ska bygga ett kraftverk så ska de göra det på samma villkor som vem som helst, oavsett etnicitet eller hudfärg.

Idén jag gillar är att vinster som skapas i en region bör komma regionen tillgodo. Inte minst i Norrland som (vilket flera i tråden påpekat) mjölkas på naturtillgångar, vilket staten och privata företag drar nytta av.
Med "samer" kan man för övrigt mena olika saker, men ofta menar man samebyarna. De har en särställning i exempelvis Laponia, vilket inte är det minsta konstigt. De har också en särställning när det gäller renskötsel. Med mera. Att detta skulle vara uttryck för någon slags rasism kan jag inte alls hålla med om.

 

[fowwe]

Där har ju Norge ocxh Sverige lite olika modeller ja, men om vi ökar det ena så minskar nog det andra http://www.scb.se/Statistik/OE/OE01...ing för kommuner 2013, preliminärt utfall.pdf

Intressant att se den sammanställning du länkar till. Om man ser till exempelvis Jokkmokks kommun (som, till skillnad från Gällivare och Kiruna, saknar gruvverksamhet) så fick de en utjämning motsvarande 17 214 kr per invånare. Vilket totalt blev ca 87,5 milj. kr. Om jag förstår detta rätt så tas dessa pengar av statskassan och mottagande kommun använder dem (på något sätt). Som jämförelse fick Gällivare motsvarande 4 267 kr per inv. Många norrlandskommuner får ett jämförelsevis högt utjämningsbidrag, men det finns sydliga kommuner som också får det. Exempelvis Malmö fick 13 209 kr per inv. Jag hoppas jag läser detta rätt.

Ett bidrag på 87,5 milj. kr kan låta mycket, men för en hel kommun är det räcker det inte hur långt som helst. Jokkmokks kommun har stora ekonomiska bekymmer på grund av för få arbetstillfällen och det var en av anledningarna till att en del kommunpolitiker närmast desperat hoppades på en gruva i Kallak (Gállok).

 

[Almgren]

Om jag förstår detta rätt så tas dessa pengar av statskassan och mottagande kommun använder dem (på något sätt).

De kommuner som har en negativ siffra är de som betalar, inte statskassan, därav namnet "kommunalekonomiskt utjämningssystem". Men min poäng är nog mest att vi har idag ett system för att utjämna kommunala ojämlikheter, om vi sen ovanpå detta skapar ytterligare ett så bör ju det första avvecklas/minska. Det system vi har idag tar hänsyn till en massa faktorer som antal invånare, storlek, arbetslöshet, lönenivåer mm. Att då införa ett som endast tar hänsyn till naturresurser tycker jag verkar vara ett steg bakåt

Och som du påpekar, alla kommuner söder om dalälven är inte rika. I korthet så är det väl ca 10 kommuner som ger pengar till resten. Min egen, Upplands Väsby, får en liten del pengar tex. Vi har inga naturresurser att tala om. så om vi avskaffar den kommunala utjämningen och istället går på naturresurser så får vi nog en liten kris här.

Men då vi var här först kan vi kanske utnyttja det faktum att både E4 och norra stambanan går genom kommunen.

 

[fowwe]

De kommuner som har en negativ siffra är de som betalar, inte statskassan, därav namnet "kommunalekonomiskt utjämningssystem".

Tack för korrigeringen. Tabellerna innehåller en hel del, det finns också något som kallar "strukturbidrag" vilket medför att det i kolumnen "preliminärt utfall" inte blir så många röda siffror kvar. Så jag skulle kanske använt något annorlunda siffror i mina exempel (t ex Jokkmokk).