Köpa enmanstält för vandring

[hsp]

Har du möjlighet att köpa flera på öppet köp så prova och ha markskydd under så ej blir skadat.
1 längd + sovsäck utrymme ca 15-20 cm
2 inv höjd ber på tjocklek på liggunderlag ska kunna byta om inv vid ev regn.
3 lätt att sätta upp i vind och regn dvs kopplade inner och ytter.
4 lättare att sälja 2-p tält om du ej vill gå ensam fler gånger
5 extrapris ev beg lättare sälja märkestält beg men tex Nature Hike fung bra kolla även på Vaude och Ferrino,kolla även Decathlon

 

[Totteman]

Jag tycker att vikten på packningen är någonting man ska fundera på. Har man en tung ryggsäck så går mycket energi åt att bära.
Med det sagt så tränar jag för att bära den vikt jag ska ha på vandringen. Jag vandringstränar med vetten flaskor i ryggsäcken.

Nåja, detta var ju lite OT. När det gäller tält har jag ett 1-2 manstält, ett Arctic Alpine Design VELOCE. Det är i princip en kopia på Hilleberg ENAN. Det jag har väger 1,7 kg, och har tillräckligt mycket plats för att jag ska få plats med allt inne i tältet. Dessutom sitthöjd i tältet, vilket jag tycker är viktigt.

Jag är nöjd med mitt säsong 1-3 tält. Köpt 2017, använt alla år i norra Sverige utom ett år sedan dess.

 

[smux]

Många lättare enmanstält har även innertält i bara mesh (=myggnät), det kan vara ok för sommartältning i skyddade lägen, men för mer oskyddade lägen som vid kusten eller fjällen blir dessa tält snabbt dragiga. Jag föredrar definitivt innertält där jag fullt ut kan justera ventilation efter väder även om det medför viss ökad tältvikt.
Vid soloturer använder jag mitt Hilleberg Akto som väger 1,6kg på vågen.

 

[lausvik]

Ska man vandra långt och har tält bara för att få tak över huvudet när man sover blir vikten avgörande. Handlar det mer om lägerliv och kortare förflyttningar vill man ha ett rymligare tält. Så tänker i alla fall jag (som numera inte vandrar med tältet längre sträckor än från bilens bagagelucka till tältplatsen).

 

[nkghansson]

För egen del är det viktigt med en packad ryggsäck som har så låg vikt som möjligt. Vandringen blir inte så slitsam på kroppen och det går åt mindre energi. Jag har två Hilleberg tält som jag använder, ett Akto (1,7 kg) och ett Niak (1,7 kg). Jag är 180 cm lång och ligger bekvämt i båda tälten, med plats för packningen i innertälten. Tälten har klarat alla typer av väder under vår, sommar och höst. De väger lika mycket, så valet av tält avgörs av vilket underlag jag förväntar mig att tälta på, dvs om det självstadgande tältet är bättre pga av svårigheten att förankra det. Tälten har jag använt flitigt både i Skandinaviska fjällen och vid resor runt om i världen. Mitt Akto är från 2005 och mitt Niak från 2018. Båda i fantastiskt skick. Räknar med att kunna använda dem i många år till.

 

[KimE]

Jag har ett tvåmanstält på 2,3kg som ensamtält. Min baspackning sommartid ryggsäck, tält, kök, sov system väger då 7,5kg +packade kläder 1-2kg, mat tillkommer ca800g/dag.

 

[Pask]

För egen del är det viktigt med en packad ryggsäck som har så låg vikt som möjligt. Vandringen blir inte så slitsam på kroppen och det går åt mindre energi. Jag har två Hilleberg tält som jag använder, ett Akto (1,7 kg) och ett Niak (1,7 kg). Jag är 180 cm lång och ligger bekvämt i båda tälten, med plats för packningen i innertälten. Tälten har klarat alla typer av väder under vår, sommar och höst. De väger lika mycket, så valet av tält avgörs av vilket underlag jag förväntar mig att tälta på, dvs om det självstadgande tältet är bättre pga av svårigheten att förankra det. Tälten har jag använt flitigt både i Skandinaviska fjällen och vid resor runt om i världen. Mitt Akto är från 2005 och mitt Niak från 2018. Båda i fantastiskt skick. Räknar med att kunna använda dem i många år till.

Vad tycker du att Akto har för fördelar framför Niak?

 

[avslutat_medlemskap_20-11-23]

Jag har ett Lanshan 1p den längre versionen och för det priset och vikten så tycker jag det är mkt bra. haft det på en fjälltur hittills i femundsmarka och det stod emot hårda vindar bra med bättre och längre linor.

 

[joanna]

Ja, du ser själv: spännvidden på råden är stor därför att vi alla gör våra personliga prioriteringar. Att de så olika utfallen blir listade i tråden är ändå en bra checkilista, som kan hjälpa dig att bli klar över vad just du värderar högst.
Så jag fortsätter listan med hur just jag har tänkt. Förutsättningar: tresäsongs ensamturer i högre delar av nordisk fjällterräng (kalfjäll, ledlöst, en del kamvandringar och toppbestigningar) på i snitt två veckor, helt "självförsörjande" dvs bär med mig mat, bränsle etc. för hela turen.

1. Tvåskikts. Tar dock ibland med endast yttertältet, dock aldrig i fjällen.
2. Silnylon. PU är tyngre och delaminerar som gammal; jag vill ha prylar som håller länge. DCF (dyneema) är ju lättare men dyrt och (än så länge) mer kortlivat.
3. "Ytter först upp/sist ner". I praktiken sammankopplade skikt med samtidig resning/nedtagning. Inte kul med blött innertält efter resning/nedtagning i skitväder, och det blir inte bättre av att man är ensam om det.
4. Ingång/absid på långsidan. Mer "utekänsla" när man öppnar helt vid fint väder, bekvämare in/utpassage, väldigt mycket bekvämare lagring, prylvård, matlagning i skitväder etc med hela långsidan åtkomlig i absiden. Allt kan fixas liggande i varma sovsäcken.
5. God ventilation. I praktiken minst en ventil i högpunkten för maximal skorstenseffekt, och då hhelst i absidens högpunkt så jag kan laga mat där i skitväder utan att behöva oro mig för CO-förgiftning.
6. Ej nät i innertältet. Åtminstone inte i ligghöjd (gärna högre upp däremot). Helnät blir för dragigt på kalfjället.
7. Idiotenkel uppsättning. Ska ju kunna få upp tältet ensam i vilket busväder som helst.
8. Idiotenkel design. Hänger delvis ihop med punkt 7. Alltså inga avancerade korskopplingar, precisionsberoende pilliga hopsättningar etc, som kan gå sönder av t ex klumpig hantering med stelfrusna händer. Så få delar som möjligt. I praktiken: enbågsdesign à la Akto m fl., särskilt som det samtidigt uppfyller kriterierna 1-4 ovan (Akto uppfyller dock inte mina krav enl. punkt 5). Men även inom den gruppen hittar man känsliga detaljer som fått mig att dissa modellen - t ex bågkanalen i Laser Comp som kräver en särskild skyddsremsa för att (kanske) vara regntät.
9. Inte större än just jag behöver. Sovmått i innertält, generös absid, "kondenssäker" höjd i ändarna och sitthöjd i mitten räcker. Onödigt stort = onödigt tungt, svårare hitta jämn markplätt, större vindfång och tyg-"häng", svårare få upp ensam i busväder.
10. Inga stavar till uppsättning. Uppsättningen brukar vara svårare, och jag vill ha min enda stav (huvudsakligen till vadning) även när jag lämnar tältet i ett basläger för t ex en topptur.
11. Gärna "högerhängd" absiddörr. I Norden blåser det oftast från väster och då blir absiden vindskyddad om man slår upp tältet mot södersolen.
12. Gärna symmetrisk design, dvs bågen mitt i tältet. Mer flexibelt när man kan sova med huvudet åt bägge hållen, t ex när vindriktningen vill ha en viss tältplacering, och marklutningen motsatsen

Är minst krav 1-10 ovan uppfyllt, så letar jag efter det lättaste "fjällvärdiga" alternativet - att minimera totalvikten av min packning är prio ett med tanke på bl a mina risiga knän, men inte till varje pris. Naturligtvis ska tältet tåla allt regn och vind man får räkna med på kalfjället, även om mycket beror på uppsättarens noggrannhet och val av tältplats. För nordiskt fjällbruk litar jag - kanske fördomsfullt - inte riktigt på de amerikanska tältens ofta låga vattenpelarvärden och fippliga detaljer, men andra verkar ju fullt nöjda. Jag hoppar inte heller på de svindyra DCF-tälten bara för att skava ner lite vikt.

Utfallet för egen del blev, för nästan 13 år sen, Helsports Ringstind SL 1-2 (här några recensioner). Den halvkassa Yunanstången fick jag dock snabbt och gratis utbytt till DAC av Helsport, så fort de själva bytt i sin fortsatta produktion. Tältets tyger såg skrämmande tunna ut vid uppackning, men det har trots sin lätthet tryggt klarat vindar på ca 22 m/s och inte läckt trots att jag struntat i sömtätning.
Men det uppfyller inte kriterierna 10 och 11, och är egentligen för stort för mig (jag är 1.7 m lång och har rätt liten packning). Helsport delade senare upp modellen i mer renodlade en- resp. tvåpersonstält, och hade jag inte redan haft ett tält så hade jag valt det mindre.

Vet dock ej vad som händer med Helsport nu när de blivit sålda/uppköpta. De nyare versionerna av Ringstind verkar ha färre förankringspunkter. Deras fina reparationsverkstad verkar nedlagd, och deras förr så fina kundservice sämre. Det går inte längre att köpa lösa stångdelar - man får köpa hela bågen - och det är sämre utbud även på andra reservdelar.

 

[camoscio]

Tältning på kalfjäll ställer högre krav på tältet än om du bara ska hålla dig på lågland. Tältning på vinterfjäll ställer ännu högre krav.

För vandring nedanför fjällen under sommarhalvåret skulle jag välja något riktigt lätt. Där funkar det mesta. För fjällbruk något mer robust.

Claes Grundsten tycker att Hilleberg Niak är det bästa solotältet för fjällbruk.

Men vad det kostar ... Jag ser att det har två bågar, som mitt TNF Tadpole hade, men väger några hg mindre. Det är säkert en fördel vid hårt väder. Märkligt nog har endast mitt Akto satts på svårare prov, två gånger, varav en i Trollheimen. Jag hade ställt tältet i en sö
sänka, där alla utvägar var högre. När det började blåsa framåt kvällen fick jag vinden från siden, vilket inte alls var behagligt. Men tältet höll.

 

[nkghansson]

Fördelarna med Akto är att jag upplever att det har något bättre ventilation och möjligheterna att reglera temperaturen i innertältet är större, mha innertältsväv över meshdelen av innertältet. Niak har inga sådan "stängningsmöjligheter". Jag tycker även att Akto är något snabbare att sätta upp.

 

[camoscio]

Ja, du ser själv: spännvidden på råden är stor därför att vi alla gör våra personliga prioriteringar. Att de så olika utfallen blir listade i tråden är ändå en bra checkilista, som kan hjälpa dig att bli klar över vad just du värderar högst.
Så jag fortsätter listan med hur just jag har tänkt. Förutsättningar: tresäsongs ensamturer i högre delar av nordisk fjällterräng (kalfjäll, ledlöst, en del kamvandringar och toppbestigningar) på i snitt två veckor, helt "självförsörjande" dvs bär med mig mat, bränsle etc. för hela turen.

1. Silnylon. PU är tyngre och delaminerar som gammal; jag vill ha prylar som håller länge. DCF (dyneema) är ju lättare men dyrt och (än så länge) mer kortlivat.
2. "Ytter först upp/sist ner". I praktiken sammankopplade skikt med samtidig resning/nedtagning. Inte kul med blött innertält efter resning/nedtagning i skitväder, och det blir inte bättre av att man är ensam om det.
3. Ingång/absid på långsidan. Mer "utekänsla" när man öppnar helt vid fint väder, bekvämare in/utpassage, väldigt mycket bekvämare lagring, prylvård, matlagning i skitväder etc med hela långsidan åtkomlig i absiden. Allt kan fixas liggande i varma sovsäcken.
4. God ventilation. I praktiken minst en ventil i högpunkten för maximal skorstenseffekt, och då hhelst i absidens högpunkt så jag kan laga mat där i skitväder utan att behöva oro mig för CO-förgiftning.
5. Idiotenkel uppsättning. Ska ju kunna få upp tältet ensam i vilket busväder som helst.
6. 
   
7. Inte större än just jag behöver. Sovmått i innertält, generös absid, "kondenssäker" höjd i ändarna och sitthöjd i mitten räcker. Onödigt stort = onödigt tungt, svårare hitta jämn markplätt, större vindfång och tyg-"häng", svårare få upp ensam i busväder
8. Inga stavar till uppsättning. Uppsättningen brukar vara svårare, och jag vill ha min enda stav (huvudsakligen till vadning) även när jag lämnar tältet i ett basläger för t ex en topptur
9. 
   
10. Gärna symmetrisk design, dvs bågen mitt i tältet. Mer flexibelt när man kan sova med huvudet åt bägge hållen, t ex när vindriktningen vill ha en viss tältplacering, och marklutningen motsatsen

Några randanmärkningar till ett utmärkt inlägg.

1. Har jag aldrig funderat på, inte ens behövt. Mitt Akto hängde med 2000-2013 samt 2019 och enda ålderstecknet är den bleka färgen. (LC har jag bara använt 2014-18 samt ett titotal cykelturer 20-22. Kanske bleknat något.)

3. En detalj jag uppskattar på LC är att jag kan fälla ned hela väggen på innertältet.

4. Aldrig funderat på eftersom matlagningen går så fort. Jag nöjer mig med att öppna inner- och yttertält en smula på lämpliga ställen.

5. Två gånger har jag haft problerm med uppsättningen av LC. En gång var i Skåne, Brotorpet, när en av de "inbyggda" tältstängerna lossnade, lite jobb att pussla rätt. En annan var vid Stegeborgsgården (Vikbolandet)när det blåste från Slätbaken -- ingen härd vind men jag blev närapå insvept i tältet.

7. STARKT argument mot tvåmans.

8. Jag avundas dem som klarar sig utan stavar med dåliga knän. Redan när jag gjorde dagsturer i Schweiz 1988 började jag tälja stavar åt mig, för att minska belastningen på knäna vid nedstigning. 1989 började jag använda teleskopstav. 91 blev det två och tilll en början snarast flög jag fram i nedförslöporna. Ack, flydda ungdom.

Sen har det blivit värre. Idag har jag artros i båda knäna, av mycket olika slag. Sen handlar det förstås också om fotfästet i instabil terräng. Att vara beroende av stavar för uppsättning är problematiskt för stavar kan faktiskt gå sönder, eller stukas, t ex vid halktillbud.

10. Jag kan ägna en bra stund åt att leta lämplig plats. Marken får helt enkelt inte luta om jag ska sova bra, och det får inte finnas stenar, rötter eller vassa och knöliga detaljer i terrängen. Inte ens kottar accepterar jag. (vad glad jag blev när campingen på Torpön, i Ydre kommun, hade kotträfsa.).

Den där remsan du nämner, är det den s k kappan? Jag har satt dit den, eftersom den är fäste för två linor: bätre form på tältet och stadigare i blåst. Den gör det dock lite pilligt när stången ska föras förbi fästpunkterna, som är snörknutar.