Samtidigt som den globala temperaturen ökar i oroväckande hög takt, ökar Sveriges utsläpp på grund av regeringens politik. Det nationella klimatmålet för transportsektorn är numera mycket svårt att nå – och det ser mörkt ut även för de övriga klimatmålen till 2030 och EU:s klimatkrav.
Nu måste regeringen fatta flera beslut under 2025 för att hålla målen vid liv, bland annat rekommenderas en ny höjning av reduktionsplikten och höjd skatt på bensin och diesel.
De tuffa beskeden gav regeringens expertorgan Klimatpolitiska rådet på torsdagen, i den årliga granskningen av den förda klimatpolitiken.
– Den globala genomsnittstemperaturen låg 1,5 grader över det förindustriella genomsnittet för första gången förra året – och i Sverige ökade utsläppen på grund av politiska beslut, säger ordförande Åsa Persson.
Orsaken till de ökande utsläppen är framför allt regeringens kraftiga sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel, som innebär att Sverige köper in mycket mer fossila drivmedel. Siffror
från Statistiska centralbyrån SCB visar vad myndigheten kallar en ”unik ökning” av utsläppen i Sverige under de tre första kvartalen förra året.
DN rapporterade tidigare i veckan att Sverige just nu har bland de lägsta bränslepriserna i EU.
(...)
Än sämre ser läget ut när det gäller skogen, där EU-kraven på Sverige säger att mer koldioxid ska lagras i skogen fram till 2030.
Som DN har rapporterat om tidigare går utvecklingen snarast åt andra hållet.
Rådet har också utvärderat politiken på energiområdet, där man stämmer in i flera remissinstansers kritik mot det förslag på finansiering av nya kärnkraftsreaktorer som regeringens utredare presenterade i höstas. Bland annat har remissinstanser varnat för att med närtida investeringar i andra fossilfria energislag kan hämmas av kärnkraftssatsningarna.
– Vi förespråkar teknikneutralitet. Det vi konstaterar i rapporten och rekommenderar regeringen är att man borde göra en bredare konsekvensanalys innan man går vidare med förslaget om finansiering, säger Åsa Persson.
Klimatpolitiska rådet riktar också särskild uppmärksamhet mot jordbrukssektorn i år, en sektor där utsläppen av växthusgaser varit i princip konstant de senaste 35 åren.