Jämtlandstriangeln vinter med 11-åring?

[Malmstroem]

Vadå motivation?

Om ungarna trilskas så är det bara att åka ifrån dem. Då brukar de ta sig samman och följa med. Hittills i alla fall.



(Om någon inte insåg det finns det ett väldigt stort mått ironi i inlägget ovan som triggades av en del av de tidigare inläggen i tråden. Jag har aldrig lämnat mina barn i fjällen.)



Åter till trådämnet. Vid bra väder ska det inte vara något problem för en normal 11-åring att klara av jämtlandstriangeln på skidor. Blir det dåligt väder kan det bli svårare. Då bör ni ha rätt kläder, säkerhetsutrusning och kunskap att hantera detta.

Ett barn kyls ner snabbare vi dåligt väder. Det kan bli farligt. Det finns exempel från den här vintern att okunskap kopplat till dålig utrustning bokstavligt talat är livsfarligt ute i fjällen.

Jag har själv varit ute med våra barn hyfsat mycket i fjällen. Om väderprognosen varit dålig har jag inte tagit ut dem.

 

[Still Alive]

Vadå motivation?

Om ungarna trilskas så är det bara att åka ifrån dem. Då brukar de ta sig samman och följa med. Hittills i alla fall.



(Om någon inte insåg det finns det ett väldigt stort mått ironi i inlägget ovan som triggades av en del av de tidigare inläggen i tråden. Jag har aldrig lämnat mina barn i fjällen.)



Åter till trådämnet. Vid bra väder ska det inte vara något problem för en normal 11-åring att klara av jämtlandstriangeln på skidor. Blir det dåligt väder kan det bli svårare. Då bör ni ha rätt kläder, säkerhetsutrusning och kunskap att hantera detta.

Ett barn kyls ner snabbare vi dåligt väder. Det kan bli farligt. Det finns exempel från den här vintern att okunskap kopplat till dålig utrustning bokstavligt talat är livsfarligt ute i fjällen.

Jag har själv varit ute med våra barn hyfsat mycket i fjällen. Om väderprognosen varit dålig har jag inte tagit ut dem.

En sak som är värd att tänka på med barn och friluftsliv är att om en tur innehåller en FÖR STOR grad av obehag finns risken att de får en aversion för allt vad friluftsliv heter för resten av livet. Vad som är för stor grad av obehag är dock mycket individuellt. Jag anser inte att barn skall curlas av sina föräldrar.

 

[Malmstroem]

Jag har varit rätt noga att barnen under den tid de inte kunde välja själva bara fick komma upp i fjällen när det var "trevligt". Nu är de tillräckligt stora för att välja själva.

Jag ville inte heller skrämma bort barnen från fjällen för evigt...

 

[joanna]

Ta med ett rep så kan ni dra honom om motivationen blir ett problem.

Bra tips. Det hette "mammalift" när mina barn var små Bara vetskapen om att den möjligheten finns minskar stressen och pressen hos alla inblandade.

TS, du har fått gott om bra råd men det är du som känner ditt barn bäst. Jag har haft två ungar som jag varit mycket och tidigt ute med, men de hade i princip motsatt "grit"-profil. Dvs det var helt olika sorts friluftsaktiviteter som lockade fram deras uthållighet och motivation.

Den ena gillade det meditativa långraskandet, gick som nioåring gärna "vuxna" dagsetapper i (för mig) enformig terräng typ långa fjälldalar, och verkade inte bry sig om blötsnö mot ansiktet i motvind. Men hon blev genast "trött" av bara åsynen av en brant backe.

Den andra ville inte ut alls så fort det föll några regndroppar, ställde gärna till med en "jag är dödstrött och går inte ett steg till" - scen efter en timme på snäll platt stig, men blev plötsligt hur pigg som helst när hon fick se branta klippor att kravla runt på, och fixade liksom i förbifarten 1000 m nivåskillnad upp och ner på en och samma dag. Hon var sju år och jag hade svårt att hänga med.

Så det är väldigt svårt att tro något utan att känna din 11-åring. "Mammalift" var i a f en bra backup för bägge mina ungar på vintern.

Om jag ska våga mig fram med en enda mer generell erfarenhet, så är det att barn ofta inte säger till i tid, eller gör det på ett ospecifikt/indirekt sätt genom bara "dåligt humör", när någonting känns fel. Alltifrån petitesser som felvikt skavande krage, till rätt kritiska saker som skavsår och farligt kalla kinder, fingrar eller tår.
Samt att just petitesserna kan bli gigantiska stämningsdödare. Jag blev fanatisk med att förhandstesta bokstavligen allt på en dagstur i hemmaskogen: självklart allra främst skor/pjäxor, men också sömmarna i barnets kläder, tåsömmar i strumpor, ev. kliande mössor, ev. skavande ryggsäcksremmar, ev. kylande blixtlåskläpp under hakan, etc.

Men du som haft tre ungar ute på äventyr vet ju redan detta