Käka lämmel?

Lämlar kan faktiskt vara rätt agressiva...

Under en fjälltur i sommras så blev vi faktiskt nästan attackerad av en lämel! Det var i Stora Sjöfallets nationalpark. Vår väg korsade vad vi tror var denna lämmels hem.
Istället för att bara springa iväg som de brukar så ställde den sig på bakbenen och pep väldigt agressivt mot oss...

(Trots detta så dödade vi inte den i nödvärn!)

/ Lasse
 
Re: Ansvar för hund?

En kort fråga till Marcus innan jag skriver nåt mer..

Vad har Du själv för kunskap och erfarenheter av hundar? Vilka raser?

/Per
 
Re: hundar

Har du själv någon erfarenhet av att få en hund viltren? Isf vilken ras och metod?

Det finns en jäppe utanför Jörn som har en renfarm som han använder till att få hundar att sluta intressera sig för ren, genom att ge elchocker precis i anfallningsögonblicket.

Själv tror jag att det är oerhört svårt att plocka bort jaktinstinkten från en hund med en stark sådan och det är ju givetvis något man som hundägare måste tänka på när man har hunden lös.

/Per

FJS90/91; sa:
Det går att få i princip alla hundar viltrena, den som säger något annat är bara för lat för att träna sin hund. Jag kan förstå om en hund som första gången ser en lämmel tuggar i sig den, därefter så är det bara att se till att hunden får jävligt klart för sig att detta är en felaktig handling, därefter skall inte lämmeltuggning ske. Detta handlar inte bara om lämlar utan även om fågelungar och dylikt på fjället.

Det går naturligtvis inte att få alla hundar viltrena men då är det inte svårare än att man sätter munkorg på hunden när den vistas i marker där den inte klarar av att låta bli viltet.
 
Det är synd att folk generalliserar såhär...jag tror det är väldigt sällsynt med folk som låter sina hundar ge sig på fåglar, ägg etc...förutom då folk som jagar fågel med hund....men de flesta här verkar ju se hundar som jagar ÅT MÄNNISKOR är fullt legitim.

Rök lite brajja så kanske ni inser vilken dubbelmoral det är.. =)

/Per



dave1; sa:
Det är väl inte direkt lämlarna i sig jag värnar om utan principen. Är det lika väl okej att hunden glufsar i sig en duva då och då, en fiskmåsunge eller möjligen en gräsand eller gäller det bara "råttlika" djur i Norrlands fjälltrakter?

MVH
Dave
 
Ska kattägare också skjutas?

En fråga till er som ogillar hundägare vars hund/hundare ätit en och annan lämmel? Ser ni med lika svarta ögon på kattägare som släpper ut sina katter som ju alla vet tar kål på möss, råttor, fåglar osv..
Det är väl onaturligt, eller? Jag kan omöjligt förstå er som påstår att det är onaturligt för en hund att äta t.ex. en lämmel!? Om ni inte visste det så är hunden ett rovdjur.

/Per
 
Som av en händelse råkade detta med att äta lämlar dyka upp i en bok jag håller på och läser just nu. Det var inte mycket som sades, men jag tyckte iaf att det var värt att nämna.
Boken heter 'Lojägarna' och är skriven av Sven Rosendahl. Historien utspelar sig i Galtåsen (som väl bara är ett påhittat namn för Marsliden) någon gång under mitten av 1900-talet.
I boken finns en passage där en av karaktärerna, Ingegärd, låter, eller snarare tvingar, sina barn att dricka hästmjölk. Hon är inte särskilt glad i det, men hon har inte mycket annat att ge barnen. Medan de dricker försöker hon intala sig själv att det inte är något konstigt med att dricka hästmjölk. Samtidigt som hon gör det tänker hon någonting i stil med: 'Det är ju i alla fall inte som att äta kött av lämmel.'
Något mer än det sägs inte, men det är tydligt att Ingegärd nästan hellre skulle låta sina barn svälta ihjäl än bjuda dem på lämmel.
Om denna inställning också fanns hos verkligt folk vid denna tid, så undrar man förstås varför. Någon som vet?
(Jag kan väl tillägga att Ingegärds försvarstal för hästmjölken fick ett hastigt slut när ett av barnen började kräkas...)
 
Kultur

npeter; sa:
I boken finns en passage där en av karaktärerna, Ingegärd, låter, eller snarare tvingar, sina barn att dricka hästmjölk. Hon är inte särskilt glad i det, men hon har inte mycket annat att ge barnen. Medan de dricker försöker hon intala sig själv att det inte är något konstigt med att dricka hästmjölk. Samtidigt som hon gör det tänker hon någonting i stil med: 'Det är ju i alla fall inte som att äta kött av lämmel.'
Något mer än det sägs inte, men det är tydligt att Ingegärd nästan hellre skulle låta sina barn svälta ihjäl än bjuda dem på lämmel.
Om denna inställning också fanns hos verkligt folk vid denna tid, så undrar man förstås varför. Någon som vet?
(Jag kan väl tillägga att Ingegärds försvarstal för hästmjölken fick ett hastigt slut när ett av barnen började kräkas...)

Det här med vad som används som mat och vad som inte äts (eller rent av är tabu) i olika kulturer har inte alltid rent logiska förklaringar. I Sverige åts ju tex inte svamp allmänt förrän på 1900-talet trots att myndigheterna propagerade för det. Lämmlar sågs och ses som råttor och anses inte vara mat, råttor (i de fall de lever på vegetarisk föda) är är dock mat i bla flera länder i asien. Inte heller häst har varit populär som föda i många kulturer.

Intressant för Sverige är bla vilka fiskar som tidigare ätits och som nu äts. Tidigare åts ju de allra flesta sötvattensfiskar (allt i från rudor och braxen till mört) medan tex stenbit inte åts.
 
Re: Re: Ansvar för hund?

Luffarn; sa:
En kort fråga till Marcus innan jag skriver nåt mer..

Vad har Du själv för kunskap och erfarenheter av hundar? Vilka raser?

/Per

Har själv inte hund och har aldrig haft. Men eftersom jag har många vänner och bekanta som sysslar med både jakt och drag har jag stött på en och annan hund med jaktinstinkt i mina dar :) Och jag har på nära håll sett skillnad på hundägares och hundars beteenden på jaktprov och träning inför jaktprov, eller för den delen vältrimmade hundspann och icke särskilt vältrimmade sådana...

Men jag förstår inte vad det har med saken att göra? Jag har aldrig påstått att man ska träna bort jaktinstinkten hos hundar. Jag har bara hävdat att man som hundägare har ett långtgående ansvar för vad sin hund gör. Och att det är det ansvaret man som seriös hundägare måste ta. Även om det kostar lite i prestige eller vad tusan det nu kan vara. Går man runt med en Alaskan Husky eller en stötande fågelhund t.ex. under känsliga perioder får man anpassa sig därefter. Kanske får man lov att sätta munkorg på vissa hundar i spannet, kanske får man hålla kopplet väldigt kort när man är ute och motionerar sin Wolf eller Caesar. Svårare än så är det faktiskt inte. Och därför tycker jag att alla ursäkter för varför Fido ska få "råka" tugga i sig vilda djur fallet platt till marken.

Mvh, Markus
 
brajja eller inte..

Luffarn; sa:
Det är synd att folk generalliserar såhär...jag tror det är väldigt sällsynt med folk som låter sina hundar ge sig på fåglar, ägg etc...förutom då folk som jagar fågel med hund....men de flesta här verkar ju se hundar som jagar ÅT MÄNNISKOR är fullt legitim.

Rök lite brajja så kanske ni inser vilken dubbelmoral det är.. =)

/Per

Riktigt hur du menar att jag generaliserar förstår jag inte, men du tycks alltså mena att det är okej att dina hundar äter lämmlar men inte fåglar, trots att det skulle vara lika "naturligt" beaktat dina hundars jaktinstinkter. Varför inte låta dom äta vad dom vill då eller gäller jaktinstinkten bara lämmlar? För att kontrastera lite skulle jag vilja se de reaktioner som skulle uppkomma om en hundägare här i Skåne lät sina hundar jaga och äta kaniner, som finns i förbannelse här. Därav min fråga till dig.
Många i diskussionen blandar även uppenbart ihop juridik och etik och skriver motinlägg, som om frågan vore moralisk, trots att en stor del av diskussionen rört de lagliga aspekterna huruvida det är tillåtet att själv jaga, låta hund jaga, eller plocka självdöda lämmlar. Det som framkommit är ju, som Marcus skrivit att hundägare har tillskrivits ett stort ansvar i lagen. Ett ansvar som brister i många fall.

MVH
David, uppväxt med hundar.



dave1; sa:
Det är väl inte direkt lämlarna i sig jag värnar om utan principen. Är det lika väl okej att hunden glufsar i sig en duva då och då, en fiskmåsunge eller möjligen en gräsand eller gäller det bara "råttlika" djur i Norrlands fjälltrakter?

MVH
Dave
 
Tack för ditt svar, Kurt!
Jag kan gott förstå att lämlar betraktades som "orena". Jag tycker själv att de är ganska så läskiga.
Samtidigt tycker man ju att en sån sak borde väga ganska tunt om det är riktigt knapert med mat. Det var det som fick mig att undra om de ev. kunde ha haft något ytterligare skäl till att inte äta lämmel.

Mvh,
Peter, vars farmor inte hade något emot att sätta tänderna i en saftig braxen.
 
Tror inte man kan få t ex en Greyhound (eller andra vinthundar) att sluta jaga.
Flera tusen års avel för att skärpa jaktinstinkten får man inte bort så lätt... Inte ens med hugg och slag (jo, om man slår VÄLDIGT hårt). Däremot så funkar koppel, i varje fall för min hund. Fast å andra sidan skulle jag aldrig drömma om att släpa med den på fjället.
 
Även om man har sin hund kopplad och väldresserad så
tar jaktinstinkten över när en lämmel kommer springande mellan hundens framtassar. OK, då ska man ha munkorg på hunden. Munkorgen hindrar dödande bett, men den hindrar inte ett skadande nafs - det räcker med att hunden kan röra läpparna för att skada en lämmel.
 

Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg