Jämviktning

[GustavOh]

Invändning nr 1:
Jag skulle gärna se någon form av resonemang bakom det här att det skulle utvecklas värme vid statisk belastning, utan tillförsel av energi från en yttre källa, t ex friktion eller solljus.

Hmm, har det inte snarare med trycket att göra än temperaturen?

 

[bjed0001]

I princip så utvecklas värme om man belastar ett ankare så om man skall hänga hur länge som helst i samma skruv kommer den förr eller senare lossna. Men om den andra skruven hela tiden har varit obelastad är den fräsch.
Vid jämnviktning så belastas skruvarna hela tiden och kommer förr eller senare lossna. Ungefär, ikväll skall jag se om jag hittar någon referens som förklarar det bättre.

Läste precis en rapport om abalakov's och iskruvar (läsvärt) där dom bla testade just de där. Dom skruvade in en isskruv i ett begagnat hål hängde en 80kilos vikt i den och lät den hänga över natten, 10h. Därefter hade den en "failure strength" på 22,5kN och det fanns inga tecken på utsmältning...

http://hmga.gr/storehouse/word-acrobat/Ice Climbing Anchor Strength - MRA 2009 - Marc Beverly.pdf

Sen tycker jag de var lite intressant att man inte ska göra sin abalakov horsontalt utan vertikalt...

 

[kajkalajkan]

Härligt!

Hallå

Jag hade också lärt mig att bara belasta en skruv åt gången i ett isankare för att undvika friktion och utsmältning.
Men den där rapporten pekar mot att det inte spelar någon roll! Det är så härligt när gamla myter om säkerhet motbevisas av empiriska tester! Om jag nu förståt det hela rätt?

Med vänliga hälsningar

Kaj

 

[embl]

Invändning nr 1:
Jag skulle gärna se någon form av resonemang bakom det här att det skulle utvecklas värme vid statisk belastning, utan tillförsel av energi från en yttre källa, t ex friktion eller solljus.

Invändning nr 2:
Även om ovanstående resonemang stämmer, så borde ursmätningen vara proportionell mot belastningen. Eller?
Isåfall borde en jämviktning med halva belastningen på vardera skruven innebära att ursmältningen också fördelas lika, så att den totala tiden innan båda skruvarna lossnar blir lika lång (Dvs att båda skuvarna lossnar efter 10 minuter, istället för att skruv 1 lossnar efter 5 minuter och sedan skruv 2 efter ytterligare 5 minuter, som exempel).

Det finns iofs en poäng i att veta att halva tiden är ute när första skruven lossnar istället för att båda lossnar samtidigt, men det är lite "beside the point" här.

Nu har ju empiriska tester bevisat att det inte finns en ursmältning. Men om en skruv poppar ur är i alla fall jag den som vill kunna rätta till det så snart som möjligt.

 

[Nordbjörn]

Läste precis en rapport om abalakov's och iskruvar (läsvärt) där dom bla testade just de där. Dom skruvade in en isskruv i ett begagnat hål hängde en 80kilos vikt i den och lät den hänga över natten, 10h. Därefter hade den en "failure strength" på 22,5kN och det fanns inga tecken på utsmältning...

http://hmga.gr/storehouse/word-acrobat/Ice Climbing Anchor Strength - MRA 2009 - Marc Beverly.pdf

Sen tycker jag de var lite intressant att man inte ska göra sin abalakov horsontalt utan vertikalt...

Mmm, nu har jag inte läst rapporten men det kan ju vara så att det faktiskt är en viss skillnad mellan att belasta en skruv helt statiskt med en 80 kg vikt och det ständiga ruckande en skruv i ett ankare utsätts för.. Ska man testa empiriskt så bör man försöka efterlikna den verkliga situationen med riktiga klättrare i riktiga ankare så mycket som möjligt.

//B

 

[Edvin m]

Min gissning är att det man menar med ursmältning i rapporten från klätterförbundet är ursmältning från sol som värmer upp skruven. Belastas skruven så kommer den trycka mot unersidan på hålet som kommer smälta fortare än om skruven sitter centrerad i hålet och kan sprida värmen åt alla håll i isen.

 

[fbistedt]

Ang ursmältning

Ang ursmältning är det fysikens lagar som gäller.
Vi ett högre tryck, skruv belastas, kommer vattnet att anta flytande form - isen smälter.
Samma princip som gäller för skridskoåkning.

Se fasdiagram

 

[GustavOh]

Ang ursmältning är det fysikens lagar som gäller.
Vi ett högre tryck, skruv belastas, kommer vattnet att anta flytande form - isen smälter.
Samma princip som gäller för skridskoåkning.

Se fasdiagram

Hmm, det var det jag var ute efter tidigare.
Men vad innebär det i verklighetsnära skala? Hur stor belastning kan det behövas på en isskruv för att trycket skall påverka isens smältpunkt nämvärt?

 

[gahne]

Ang ursmältning är det fysikens lagar som gäller.
Vi ett högre tryck, skruv belastas, kommer vattnet att anta flytande form - isen smälter.
Samma princip som gäller för skridskoåkning.

Jag frågade efter fall med statisk belastning.
Skridskon glider mot isen (alltså energitillförsel/friktion), det gör inte skruven.

Dessutom med tanke på diagrammet så gissar jag, helt taget ur luften, att trycket på en skridsko-skena, beroende på slipning, är ett par 10-potenser högre än på en is-skruv(?).

(Med tanke på att detta är ett internetforum så inser jag att jag kan låta grinig nu, men det är jag inte.)

 

[fbistedt]

Skridsko

Vanlig skridskoåkning funkar ju. Liten yta betastad med kroppsvikt räcker för att få tillräcklingt tyck för att vattenet ska inta annant tillstånd, från fast till flytande.

Exempel Skidsko: 80 kg på en yta 2mmx5 cm -> Tryck om ca 8 MPa.

Är väl bara att räkna på skruvens anläggningsyta och belastningen.

 

[gahne]

Eller är det bara så att SKF skriver rekommendationerna för att ha säkerhetsmarginal för att man faktiskt kan ha värmetillförsel från ex sol-ljus även om man är säker på att man inte har det?

 

[embl]

Sedan när var det dåligt att ha säkerhetsmarginal i den här sporten?

Visste du att du kan klättra i 4-5 mm nylonlinor istället för 11 mm rep.. De sista 6-7 mm är ändå bara där som ökad säkerhetsmarginal om du skulle ta ett större fall än 4-5 mm linor skulle klara av. Dessutom behöver du bara en enda kil/isskruv. Den andra ger ändå bara mer säkerhetsmarginal.