Skolan mer komplex än vi hör.
Vi ser ju samtidigt att pojkar presterar sämre än flickor i den svenska skolan år efter år, men där satsar man inget. Istället ska man alltså satsa ännu mer på högpresterande tjejer och lämna de lågpresterande pojkarna åt sitt öde?
Om man läser medias rapportering och krönikor om skolan får man en konstig bild: Skolan verkar vara full av duktiga flickor med prestationsångest, vilka skär sig och kallas
hora av elaka pojkar. Sen finns det en hel drös av pojkar som bara stör och tar plats. De ska ha en antipluggkultur, som gör att de misslyckas.
För mig som jobbar i skolan är det en synnerligen enögd syn. Bilden är betydligt mer komplex.
1. De flesta dagar i skolan är faktiskt ganska kul. Duktiga lärare försöker hitta på spännande uppgifter och barn som utvecklas och nyfiket upptäcker nya kunskaper. Men det finns också en del problem.
2.Det finns tre förhållningssätt till skolan: De som gillar skolan, de som accepterar skolan och de som inte förstår vad de gör där. Ungefär en tredjedel var och med både killar och tjejer. Hur man reagerar på vilken grupp man tillhör skiljer sig mellan könen. Flickorna i grupp 3 försöker i större utsträckning vara till lags än killarna, vilka ofta blir mer utagerande. Ofta är det ett fåtal killar som förstör för alla, men även en del flickor som stör sin närmaste omgivning. Att bunta ihop alla till duktiga flickor och störiga pojkar osynliggör både den tyste pojken och den störiga flickan. De finns alla. Spridningen bland killarna är lite större än tjejerna. De dominerar i båda ytterligheter, bland de som är riktigt skarpa och de som har störst problem.
3. Resultaten sjunker för alla, men för killarna mer. Intressant att man ofta söker olika förklaringar. Killar är aktiva subjekt och har en antipluggkultur, tjejer är utsatta för strukturer som passiva objekt. Ingen som verkligen stått i ett klassrum kan göra sådan generalisering. Skolan har gått från tydliga uppgifter till mer friare "forskning" och pyssel.
I genomsnitt behöver killar lite rakare rör och konsekvenspedagogik. De mognar
i genomsnitt lite senare, men det är inte för sent. Det är fel att sätta standarden efter ett kön vad man bör klara vid en viss ålder. I gymnasiet jämnar det ut sig.
4. Två grupper i skolan får på tok för lite stöd. De som är praktiskt lagda men inte teoretiska och de som är ett år eller mer före alla andra. De första skulle behöva lära t ex matte mer praktiskt och de andra behöver mycket mer stimulans av ämneskunniga lärare som ger rejäla utmaningar. Utan att behöva "vänta på de andra".
5. Det förekommer viss
betygsdiskriminering. Killar behöver prestera ca 110% av vad tjejer gör för samma betyg. Lärarnas tidning visade att det var betydligt fler som fick mvg i slutbetyg än på nationella provet. Störst var skillnaden för tjejer i språk och samhällskunskap där betygssättningen är lite mer subjektiv än t ex matte.
Det finns mycket att skriva om skolan och den förtjänar betydligt bättre än de populistiska utspel vi hör idag från politiker och debattörer. Men här sätter jag punkt.
