Ingen frisk fjälluft i Funäsdalen

[Argusgranskare]

Avgiftsfritt för boende!!!???

Se Länstidningen Östersund idag där man tar upp frågan om avgiftsbeläggning. Där framgår bl.a. att den som är skriven i Härjedalens kommun inte behöver betala. Man trillar baklänges. Först ska det göras skatteutjämning mellan de befolkningstäta delarna av landet till Norrland. Sedan skall det spenderas på platsen vilket ger arbetstillfällen och därutöver skall man dessutom hålla spår för kommuninnevånarna. Det förefaller inte särskilt positivt alls att turista i området eller?

 

[consono]

Se Länstidningen Östersund idag där man tar upp frågan om avgiftsbeläggning. Där framgår bl.a. att den som är skriven i Härjedalens kommun inte behöver betala. Man trillar baklänges. Först ska det göras skatteutjämning mellan de befolkningstäta delarna av landet till Norrland. Sedan skall det spenderas på platsen vilket ger arbetstillfällen och därutöver skall man dessutom hålla spår för kommuninnevånarna. Det förefaller inte särskilt positivt alls att turista i området eller?

Eftersom du är bosatt i Vaxholm så har du förmodligen rätt i att du är förlorare i skatteutjämningssystemet, iofs inte särskilt mycket till glesbyggden i norrland just för att det är glesbyggd, behoven är inte så stora eftersom befolkningen är liten. Dom som du sponsrar är t.ex Södertälje, Göteborg, Malmö, Örebro och Norrköping dvs definitivt inga glesbyggder.

Jag har vid ett par tillfällen turistat i Vaxholm som förmodligen ligger hyfsat högt i besöksranking i landet. Jag hoppas att mina besök har gett ett litet bidrag till sysselsättningen i din kommun, jag vill absolut inte vara en snyltare. Jag har noterat att prisnivån ligger aningen högre än på andra platser, det är naturligt att man vill tjäna så mycket pengar som möjligt på sina näringar. Trots detta så ser jag fram emot att få besöka din vackra kommun fler gånger.

 

[dave1]

Först ska det göras skatteutjämning mellan de befolkningstäta delarna av landet till Norrland.

Tar man t ex Jokkmokks kommun som exempel så bor där ungefär 2900 personer (alltså en knapp trefjedel av t ex Lomma kommun och runt 2000 pers färre än i Vaxholm). I Jokkmokks kommun finns dock också vattenkraftverken Ritsem, Vietas, Porjus, Harsprånget, Ligga, Messaure, Seitevare,Parki, Randi, Akkats, Letsi och Porsi.

Nu är jag kanske inte så entusiastisk över skatteutjämningssystemet, men de småsummor som kommer tillbaka den vägen är ju knappt kaffepengar i jämförelse med hur mycket många norrlandskommuner bidrar med i form av t ex som i Jokkmokks fall vattenkraft.

Nu tycker jag dock att den diskussionen är väldigt O.T. här men jag ville bara göra ett påpekande.

 

[Almgren]

Nu tycker jag dock att den diskussionen är väldigt O.T. här men jag ville bara göra ett påpekande.

Japp det är OT. var igår och lyssnade på norrlänningen Tore Abrahamsson som pratade om sin nya bok och berättade om 50 års förlustbringande silverbrytning i den kommun du nämnde

 

[LRC]

Tar man t ex Jokkmokks kommun som exempel så bor där ungefär 2900 personer (alltså en knapp trefjedel av t ex Lomma kommun och runt 2000 pers färre än i Vaxholm). I Jokkmokks kommun finns dock också vattenkraftverken Ritsem, Vietas, Porjus, Harsprånget, Ligga, Messaure, Seitevare,Parki, Randi, Akkats, Letsi och Porsi.

Nu är jag kanske inte så entusiastisk över skatteutjämningssystemet, men de småsummor som kommer tillbaka den vägen är ju knappt kaffepengar i jämförelse med hur mycket många norrlandskommuner bidrar med i form av t ex som i Jokkmokks fall vattenkraft.

Nu tycker jag dock att den diskussionen är väldigt O.T. här men jag ville bara göra ett påpekande.

Ett påpekande till påpekandet: Ritsems och Vietas kraftstationer ligger faktiskt i Gällivare kommun, även om gränsen går rakt genom den stora Suorvadammen.

 

[stockholmaren]

Ändring i åsikt

Vår familj hyr varje år en stuga fjällen för att åka skidor, både utförs och på längden. När vi fick höra att många skidanläggningar i år kommer att ta betalt för att man utnyttjar spåren så tyckte vi som många andra att det var förkastligt, men så har vi har läst om ämnet i alla de artiklar och forum som finns på nätet. Efter många diskussioner och tankar hemma så har vi kommit fram till att det inte alls är så konstigt att ta betalt! I en slalombacke går pistmaskinen lika långt varje natt som den gör i välpreparerade längdspår, det är lika mycket röjning, skyltning och underhåll på annat sätt som i de alpina anläggningarna och det är vi inte alls motvilliga till att betala för! Det finns väl ingen som tror att pengarna som vi betalar för liftkort enbart går till investering och underhåll av själva liften?!

Att de som driver längdspåren arrenderar marken som spåren går på har vi ju redan fått svar på. I en slalombacke arrenderas oftast marken också och hur går en avvisning till där?

Att så många hänger upp sig på spårvärdarnas "får" och "inte får" är att angripa problemet från fel håll. Tänk istället på att det alltid finns kunniga personer i spåren som kan hjälpa till med vallningstips, ser till att det är rent och snyggt och hjälper dig med information! Det har också ett värde.

Dessutom så framgår det klart och tydligt att det just i Funäsdalen finns massor av ledspår att åka och kommunalt elljusspår. Precis som några tidigare skribenter nämnt så handlar det nog närmast om vana och kultur.

// För en stark och utvecklande fjällvärld!

 

[Strykarräven]

Vad som verkligen allvarligt är att de kan få efterföljare som försöker ta betalt för än det ena än det andra. I stället för enkla spår som borde få plats i den kommunala friskvårdsbudgeten försöker man åstadkomma något slags "utomhusgym"

Just detta tror jag tyvär är en trend vi kommer att se mer av. Läste nåt i nån av Jämtlandstidningarna (som delar sportredaktion och ägare, så det kan kvitta vilken) om nåt i den stilen.

Lite mysko kan tyckas, när mina skattepengar uppenbarligen räcker till hockeyrinkar etc, men inte till att hålla hyfsade längdspår, vilka då istället tas över av det privata. Riskerar att mota bort juniorer och fritidsåkare (säger en inbiten tights-nörd).

 

[Argusgranskare]

”ingen frisk fjälluft i Funäsdalen” spåravgifter; ett försök till balans o sammanfatt

Vintersport har många sidor, allt ifrån expeditionsliknande långfärder till en sväng runt stugknuten eller utförsåkning i preparerade pister.
Det är självklart att det inte är gratis att preparera spår, det skall göras markberedning och de skall underhållas vilket kräver arbetsinsatser av olika slag.
Frågan är hur kostnaderna skall fördelas och hur debitering skall ske. Det finns flera olika modeller att välja på beroende på omständigheterna. I utförsåkningsfallet synes det enkelt, man uppsöker en passande anläggning köper sitt liftkort och åker så länge benen håller.
För den som inte vill åka utför utan på längden är det inte lika enkelt av lätt insedda skäl.
En längdspårsanläggning är betydligt svårare att hantera ur avgiftssynpunkt. Men det finns olika modeller alltifrån skattefinansierad över företagsfinansierad (reklam) till enskild avgiftsbeläggning frivillig eller obligatorisk. Varje modell har sina uppenbara för och nackdelar. En grundläggande inriktning bör ändock vara att det skall finnas möjligheter till fritt val, vill jag åka i ett preparerat spår så varsågod och betala vad det kostar och vill jag inte åka i det preparerade spåret med krav på ständiga avhopp när ngn skeitare flåsar i nacken så skall jag ha möjlighet att åka utanför spåren. Att det prepareras spår för en viss katergori skidåkare är vällovligt och riktigt. Emellertid är det oacceptabelt att fullständigt ockupera ett helt fjällområde som nu är fallet – 300 km spår motsvarar fågelvägen Funäsdalen – Gävle och lägga ”beslag” på de leder som finns för att ta sig fram och tillbaka till fjället, och inte nog med det, högt uppe ovanför trädgränsen skramlar man fram med spårmaskiner längs de kryssleder som Länsstyrelsen och Naturvårdsverket anordnat för skattemedel. Låt längdåkningsentuasiasterna få sina spår i passande terräng och ta ut de avgifter som krävs och låt bli fjället.
Sammantaget tyder alla inlägg på att det saknas en genomtänkt policy bakom beslutet och marknadsföringen av detsamma, Funäsdalsfjälls formuleringar i texten om varför spåravgift införs, som antyder att längdskidåkarna snyltat på stugägare och företag i området tidigare, ger ytterligare anledning till negativa reaktioner. Man kan inte undandra sig bedömningen att det finns andra icke redovisade skäl därtill.
Avslutningsvis noteras uppgiften i Länstidningen om att alla som är skrivna i Härjedalens kommun skall få gratis spårkort, en möjligen skattepliktig gåva av företag värd 3400:- för en barnfamilj med två 15-16 åringar, hur man nu skall utnyttja denna förmån om man bor i Sveg med 150 km x2 i transportsträcka.

Nej ansvariga, gör om och gör på ett bra sätt som ger positiva signaler, d.v.s. gör rätt.

Vi ses på fjället
Hälsningar Argus

 

[consono]

Det var vare sig balans eller sammanfattning. Det var en repetition på dina tidigare argument.

 

[stockholmaren]

För några som ändå känner till området ganska väl så känns Argusgranskares försök till avslut av tråden tyvärr som ett väldigt konstigt inlägg och ett utan områdeskunskap. Vi funderar på att åka en del i de rösade lederna på fjället i år då våra barn är stora nog. Vi kan komma på flera olika sätt och ställen att ta oss upp till de rösade skidlederna eller ospårad terräng på fjället på flera olika ställen i området.

Tyvärr har den här tråden mer börjat kännas som en häxjakt på spårvärdar och turismutveckling än en granskning av verksamheten i ett område som verkligen har en bra produkt att erbjuda turister, något som kan få glesbygd att utvecklas. Det är lätt att sitta här i Stockholm och klaga men för de som bor i områdena vi pratar om måste våra upplevelser finansieras. Dels för att erbjuda riktigt bra upplevelser som lockar "nya" besökare men också så att de åretruntboende kan bo kvar, något som nog inte alltid är så enkelt när ekonomins neddragningar skapar problem för alla kommuner.
Tydligen så har man försökt finansiera spårdragningen på andra sätt vilket inte fungerat. Kan man egentligen ifrågasätta argumentet att den som nyttjar en vara ska också betala för den? Om man varit i området så finns det också reklam runt spåret som antagligen också finanserar en del av driften men detta verkar dock inte räcka.

Det fria valet kvarstår i Funäsdalsfjällen, det finns elljusspår som är avgiftsfria och det finns 450 (!) km rösade leder att åka gratis på samt all övrig mark under och över trädgränsen! Som sagt, har man varit i området nog så vet man att det finns enorma ytor för den som vill åka utanför spåren. En ockupation är väl knappast vad det handlar om...?

Om man vistas i spåren några veckor per år så kan man dessutom märka att relativt många åker från hela Härjedalen för att använda spåren i Funäsdalsfjällen - just för att de håller så bra klass -så om några ska få gratis spårkort så är det nog helt rätt att hela kommunen ska få det. Sen kan man diskutera om gratisfrågan är rätt i sig...

De negativa vibbarna runt ämnet verkar ha skapats genom att man inte har kunskap om ämnet eller om området. Om det hade handlat om avgiftsbelagda kommunala spår så hade frågan och svaren varit helt annorlunda men nu handlar det om ett område som måste få inkomster för att kunna ta kostnader. Om vi går på bio så är det ju inte min granne eller bioägaren eller filmproducenten som betalar min biljett. Det gör ju jag som ser filmen.

Sammantaget så tyder alla inlägg på att det saknas förståelse för turismutveckling och hur det kan vara att leva i glesbygd samt att många argument bygger på okunnighet - där den här tråden gjort vi fått många svar på ställda frågor.

// Väl mött!

 

[Argusgranskare]

Ingen frisk luft i Funäsdalen kompl

Se SvD den 20 november sid 18 Näringsliv.

 

[seon]

Skall rättsväsendet belastas av detta?

Säkert kommer anmälningar av skidåkare som åker i avgiftsbelagda spår utan att vilja betala, liksom motanmälningar mot spårvakternas antastande av skidåkare för att kräva dom på pengar att leda till ett antal rättsprövningar den kommande vintern om inte rättsläget är helt solklart innan och det verkar det inte vara.

Det är å ena sidan angeläget att få klarhet i var den legala gränsen går för klåfingrigheten att avgiftsbelägga det rörliga friluftslivet, men samtidigt kan man tycka att det finns allvarligare brottslighet som rättsväsendet skulle behöva ägna sig åt.