Ingen frisk fjälluft i Funäsdalen

Har vi rätt att kräva spårkort för de som nyttjar spåren?

Ja, vi hävdar att det finns rättsutfall som ger stöd för det. Marken arrenderas och det investerars stora belopp för att grundarbeta och preparera dessa. Spåren är i detta fall att jämföra med en idrottsanläggning. Under vintern kommer vi att, självklart vänligt - men också bestämt, kolla att gäster i spåren har giltigt spårkort. samma regler måste gälla för alla om detta sätt att finansiera driften ska fungera.
Alla delar av att hålla ett spårsystem som vi gör har skenat. Att bygga detta på en modell som inte är rättvis fungerar inte i längden. Vill vi kunna erbjuda bra skidåkning, så har vi funnit det lämpligast att de som nyttjar spåren också betalar för tjänsten. Och att ingen annan (för någon måste ju betala - oavsett vilken nivå vi lägger oss på) ska betala åt andra. För vår del är det inte med någon utgångspunkt att kommersialisera funäsdalen. Ingen kommer att tjäna pengar på att preparera spår med denna modell. De avgifter som kommer in ska klara driften.

Hjärtligt välkomna till världens bästa skidåkning, i preparerade spår (med spårkort) eller fritt på fjället!

Blir intressant att se utfallet av Länsrättens granskning. Carlgrens uttalande är också mycket intressant i sammanhanget. Hur ställer ni er till det?

Hur kommer spårvärdarna att agera? Det kommer troligtvis finnas de som betalar och de som inte betalar och de som inte betalar har säkerligen ingen lust att ens stanna för sk spårvärdar. Polis och sedan juridisk process?

// Jocke, nyfiken på det juridiska..
 
Kan man inte pröva med att motanmäla spårvärdarna för olaga hot. Att kräva en avgift för något man inte får ta betalt för kan väl inte vara lagligt.
 
Vilken trist inställning många verkar ha. Jag tycker Funäsdalens satsning är väldigt intressant och spännande och hade jag varit längdfantast (och inte utförsfantast) hade jag gärna pyntat 60 kr/dag för att åka i fina välpreparerade spår. För vilka är alternativen?
Att man istället för 300 km spår hänvisas till de 7 km kommunfinansierade spår?
Att kommunen går in med skattepengar för att finansiera kalaset?
 
Vilken trist inställning många verkar ha. Jag tycker Funäsdalens satsning är väldigt intressant och spännande och hade jag varit längdfantast (och inte utförsfantast) hade jag gärna pyntat 60 kr/dag för att åka i fina välpreparerade spår. För vilka är alternativen?
Att man istället för 300 km spår hänvisas till de 7 km kommunfinansierade spår?
Att kommunen går in med skattepengar för att finansiera kalaset?

Varför kan jag inte radera mina egna inlägg? Jag råkade skicka det innan jag var klar..

Nåväl, vill man inte åka i spåren så finns ju hur mycket som helst annat att åka på. Jag tycker inte att man i dessa tider ska begära att spårpreparering och underhåll i den omfattningen ska bekostas av skattemedel, så alternativet blir ju då antingen en privat finansiering eller att åkarna själva pröjsar. Eller att man nöjer sig med en betydligt mindre omfattning av preparerade spår.
 
Nödvändigt ont?

Hej,
Visst är det så att många av oss lever kvar i idyllen att det som alltid har varit gratis ska vara gratis. Tyvärr är inte världen sådan. Jag förstår att de som sköter spåren behöver pengar för detta. Egentligen tycker jag att turisterna eller de som tjänar pengar på turisterna ska betala. Men hur lösar men detta och vad får det kosta?
Några funderingar som dyker upp från min sida är:
*Hur mycket pengar får man in i dag?
*Hur långt får man åka innan man måste betala? I tänndalen är det trångt som tidigare påpekats.
*Var kan jag köpa det? Vi bestämmer inte innan vilken dag vi ska åka, ska alla vuxna med etc. Täckningenför att köpa via nätet är usel. Närmaste hotell (som jag inte vet om de säljer) ligger 1.5 km backe (nerför dit uppför hem) bort.
*Vi bor i utkanten vid Fjällnäs där spåren i dras varje dag. Får vi det billigare om spåren inte är nydragna?

Personligen tror jag det blir för dyrt, krångligt etc för den enskilde att man struntar i det. Då kommer de stora problemen uppstå med spårvärdar som på ett trevlig sätt ska kräva in pengarna.
/Patrik
 
Jag tror det handlar lite om kultur. Jag som åkt mycket utförsåkning och fiskar en hel del tycker inte det är särskilt konstigt att lösa varken liftkort eller fiskekort och att följa de regler som fiskerättsinnehavaren ställt upp vad gäller fiskemetoder och bag limit även om det i vissa fall är krångligt och dyrt.

Det går kanske att diskutera saken juridiskt, men det finns också en pragmatisk sida av det hela då någon i slutänden också ska betala för kalaset. Och jag tycker verkligen inte att det är något som i någon högre grad ska belasta kommunens skattebetalare. 60 kronor per dag är dessutom i sammanhanget väldigt billigt i relation till vad man lägger ner på resor, boende och utrustning. Och valet finns ju där också, vill man inte åka i just de spåren så verkar det ju finnas mängder med alternativ.
 
En fiskerättsinnehavre äger fiskerätten, liksom en jakträttsinnehavre äger jakträtten. Detta är ju inte juridiskt tveksamt på något sätt. Men om någon sätter ut ett par koner på vägen i samband vätternrundan och sedan begär betalt för alla som råkar åka genom dem, så hamnar det i en annan division!
 
En fiskerättsinnehavre äger fiskerätten, liksom en jakträttsinnehavre äger jakträtten. Detta är ju inte juridiskt tveksamt på något sätt. Men om någon sätter ut ett par koner på vägen i samband vätternrundan och sedan begär betalt för alla som råkar åka genom dem, så hamnar det i en annan division!

Sätter man ut koner på allmän väg och vill ha betalt för det så är det som du säger en annan division.. Men liknelsen haltar kanske inte så mycket egentligen för vätternrundan tar ju faktiskt rätt rejält betalt för den tjänst de erbjuder på allmän väg, nämligen cykeltävling. Jag tror det blir svårt att komma till starten på vätternrundan med egentillverkad nummerlapp och hävda allemansrätten och att man visst ska få tillgodogöra sig arrangemanget eftersom det ordnas på allmän väg.

Men jag är inte jurist så jag kan inte svara på hur det ligger till med skidspåren. Jag är dock ganska pragmatiskt lagd och inser ju snabbt att om ingen vill betala för spåren, ja då kommer det inte finnas några spår att åka på. Inte i den omfattningen i varje fall.
 
Jag är dock ganska pragmatiskt lagd och inser ju snabbt att om ingen vill betala för spåren, ja då kommer det inte finnas några spår att åka på. Inte i den omfattningen i varje fall.

Det är kanske detta som är drivkraften i ifrågasättandet. Det handlar inte om själva sakfrågan utan är bara en symbolhandling. Man tycker inte om att känna sig som en "vanlig" turist utan tycker att man i kraft av särskilda egenskaper eler förvärvad erfarenhet vill ha lite VIP-behandling.
 
Allemansrätt eller inte !

Måste väl bli svårt att kunna få ut en avgift från en skidåkare som hävdar att allemannsrätten ger honom rätt att åka skidor (eller gå) vart han vill.
För det handlar ju inte om att man är på idrottsannläggning, som typ en ishall, sporthall, gym, fotbollsstadium etc.

Men jag kan samtidigt inte förstå hur man tänker som "snyltande" skidåkare när man inte gör rätt för sig när man använder preparerade leder.

Blir intressant att höra hur det juridiska systemet fungerar om det dyker upp någon "Motvalls kärring" på spårsystemet, och som vägrar göra rätt för sig och driver det till domstol..
 
ingen frisk fjälluft i Funäsdalen

Funäsdalsfjäll förefaller ha haft något för bråttom.

1. Av det svar på riksdagsfråga av Lennart Sacrédeus som miljöminister Andreas Carlgren lämnade framgår entydigt att ” Enbart förekomst av preparerade leder och skidspår har inte ansetts kunna jämställas med sådan anläggning.” . Svar på en fråga i RD är alltid berett och kontrollerat av expeditionschefen i berört departement.
I miljödepartementet är organisationen enligt regeringens hemsida (regeringen.se)
” Under den politiska ledningen finns två chefstjänstemän - en expeditions- och rättschef, som är departementets högsta tjänsteman med ansvar för den administrativa ledningen, och en rättschef. Expeditionschefen vakar över att de ärenden som handläggs i departementet är lagenliga, följdriktiga och enhetliga. Rättscheferna ansvarar för utformningen av lagförslag och förordningar.”
Det synes otvetydigt att det svar som avgivits inte kommit till på en höft utan noggrant prövats bl.a. ur juridisk synpunkt. Med ett sådant uttalande synes svårigheterna att rättsligt fälla någon som inte betalar betydande.Således förefaller uppgiften om ”rättsutfall” svagt underbyggd.

2. Om man hänvisar till ”rättsutfall” är det en anständighetsfråga att ange vilket rättsfall det gäller.

3. Om man antastar en person och kräver spårkort alternativt legitimation skall man ha laga befogenhet. Laga befogenhet har ju polisen men även ordningsvakter och skyddsvakter samt naturvårdsverkets vakter, men då inom strikt avgränsade områden såsom ordningens upprätthållande eller skydd för samhällsviktig anläggning eller annan myndighetsutövning. Detta är ju inte aktuellt här. Har man inte laga befogenhet kan händelsen i värsta fall komma att betraktas som ofredande vilket är ett Brottsbalksbrott kap 4, 7§ där straffskalan omfattar fängelse. Kommer man till en avvisning ur spåret och tillgriper fysiskt våld kan man dömas enligt Brottsbalken 3 kap 5§ resp8§ där straffskalan omfattar fängelse.Det gäller således att se till för spårvärdarna att ha korrekt lagstöd annars kan följderna bli trista.

Sammantaget har Funäsdalsfjäll marknadsfört sin i och för sig goda idé med dåligt underbyggda argument och svagt juridiskt stöd. Särskilt anmärkningsvärt är förfarandet att ”stänga in ” stugägare och stuggäster (t.ex.Tänndalen) i syfte att få ut mer pengar. För en normal barnfamilj innebär det en ytterligare påbackning med 1000 kronor för en fjällvecka bara för att kunna ta sig upp på fjället.
Den miljöpåverkan som körandet med pistmaskinerna utgör inskränker sig inte bara till koldioxid och partikelutsläppen, på flera ställen var såren i marken efter maskinernas framfart runt Stor resp Lillskarven fullt synbara ännu i september 2009 för att inte tala om vandaliseringen av terrängen i bl.a. Tänndalen för att anlägga skidspår.
Det är obegripligt hur ansvariga myndigheter kunnat medge avsteg från bestämmelserna i Terrängkörningsförordningen (1978:594) Terrängkörningslag (1975:1313) för körning med pistmaskiner uppe på fjället ovanför trädgränsen särskilt i beaktande av regeringens miljömål för minskning av koldioxidutsläppen.

Den centrala frågan om inskränkningen i allemansrätten får inte skymmas, den utveckling som Funäsdalsfjäll synes ha inlett kan, om man inte sätter ned foten, på sikt leda till en helt avgiftsbelagd fjällvärd med ”spårvärdar” på lur bakom varje buske vinter som sommar. Utvecklingen på andra håll (t.ex.USA) är illavarslande.

Det gensvar som kommit visar på frågans vikt och det engagemang som Utsidans medlemmar visar - det är glädjande och ger hopp för framtiden.
Argusgranskare