Hur blir vi av med vargelendet

[aktiv-jägare]

Fel av mig, Skogsstyrelsen är huvudkälla, men rapporten nås via Jägarförbundet. Klart Jägarförbundet inte har resurser för dylik studie. Det är heller inte deras uppdrag.
Angående ditt lite barnsliga "sparat in en röjningskostnad"; om älgens sönderbetning bara gav "gratis gallring", tror du inte skogsägare skulle tycka att det var bra?
Även om du inte vill ta till dig rapportens slutsatser om en relativt kraftig minskning av älg och rådjursstammarna, bör du väl ändå kunna instämma i riktningen, dvs. idag finns inte för små utan för stora stammar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv?
Raskesven

Älgtäthetens smärtgräns är helt beroende på plats. Det nya älgskötselområdena får var och en
komma fram till vad som är bäst. Om det finns för lite bete så lär dom ta hänsyn till detta.
Finns varg så minskar jakten o s v.
Älgskötselområderna kommer att kräva att en noggrann betes och älg-inventring genomförs.
Även inom området så kan förhållandena vara väldigt olika och det blir ju då viktigt att
avskjutningen kan genomföras utan hinder.

i vårt område så kommer det knappast att saknas bete.

Att dra hela Sverige över en kam blir alltid fel..

 

[Raskesven]

Älgtäthetens smärtgräns är helt beroende på plats. Det nya älgskötselområdena får var och en
komma fram till vad som är bäst. Om det finns för lite bete så lär dom ta hänsyn till detta.
Finns varg så minskar jakten o s v.
Älgskötselområderna kommer att kräva att en noggrann betes och älg-inventring genomförs.
Även inom området så kan förhållandena vara väldigt olika och det blir ju då viktigt att
avskjutningen kan genomföras utan hinder.

i vårt område så kommer det knappast att saknas bete.

Att dra hela Sverige över en kam blir alltid fel..

Du missuppfattar. Det handlar inte om att dra hela Sverige över en kam. Håller du en population konstant inom vissa områden, ökar den inom vissa och minskar den inom andra, så ger aggregatet en minskad, konstant eller ökad total population. Slutsatsen i rapporten var en aggregerad relativt kraftig minskning. Det var den riktningen jag frågade om ifall du instämde i.

Raskesven

 

[KLAGER]

Det brukar vara känt hur det kommer att bli med betesskadorna framåt i tiden.
Och då spar man givetsvis nästan alla på tallar.

Men det kvittar ju om man sparar dem alla, eftersom de alla får betesskador och ger värdelöst timmer 50 år senare!

 

[supergeten]

Någon stor skogsägare, mins ej vilken, menade att det alls inte var några större problem med de betade träden. Tror dock inte att alla skogsägare är eniga med honom...


Här är annars ett sätt: löv längs grusvägar och en plogbil.

http://skogen.se/nyheter/plogad-vag-fintar-bort-algen

 

[aktiv-jägare]

Men det kvittar ju om man sparar dem alla, eftersom de alla får betesskador och ger värdelöst timmer 50 år senare!

Det stämmer inte. Även fast dom får toppen avklippt så växer dom.
Det sämsta som kan hända är att stammen gnags av runt om.
Älgen brukar ha sina favoriter, den dom har tuggat på den fortsätter dom med. Den kan t o m
fortsätta att vara "matträd" samtidigt som dom andra når säker höjd.

Om toppen ryker så brukar närmaste grenvarv tävla om att bli en ny topp.
På tallen brukar en gren vinna och nr 2 blir en sprötkvist. Är man lite iglig skogsägare så kan
man klippa av alla grenar på sista varvet utom den som ser bäst ut.
En tanke var att alla jägare hade sekatör i jaktryggsäcken och klippte lite under väntetiden.

På granen brukar 2 grenar bli en jämbördig topp, alltså dubbelstam.

Ofta beror inte toppbrott på älgen utan på snön, särskilt när det gäller gran.

 

[aktiv-jägare]

Någon stor skogsägare, mins ej vilken, menade att det alls inte var några större problem med de betade träden. Tror dock inte att alla skogsägare är eniga med honom...
Här är annars ett sätt: löv längs grusvägar och en plogbil.

http://skogen.se/nyheter/plogad-vag-fintar-bort-algen

Jag tror det var sågverksägaren Karl Hedin...han menade att betesskadorna var onödigt
överreklamerade.

 

[aktiv-jägare]

Du missuppfattar. Det handlar inte om att dra hela Sverige över en kam. Håller du en population konstant inom vissa områden, ökar den inom vissa och minskar den inom andra, så ger aggregatet en minskad, konstant eller ökad total population. Slutsatsen i rapporten var en aggregerad relativt kraftig minskning. Det var den riktningen jag frågade om ifall du instämde i.
Raskesven

Det ligger i sakens natur att det finns alltid några som blir drabbade av stora skador.
Och dom vill alltid ha uppmärksamheten riktad till sitt problem.

Det kan bero på flera saker:
1 Dom har mycket skador..
2 Dom överreagerar
3 Dom är ganska ensamma om en nyplantering (för lite bete)
4 Älgarna trivs på hans område
5 Det finns för många älgar generellt inom hela vvo

Inom den nya förvaltningen så finns möjlighet att göra sin röst hörd.
Ingen behöver acceptera att populationen ökar i något område

 

[KLAGER]

Det stämmer inte. Även fast dom får toppen avklippt så växer dom.
Det sämsta som kan hända är att stammen gnags av runt om.
Älgen brukar ha sina favoriter, den dom har tuggat på den fortsätter dom med. Den kan t o m
fortsätta att vara "matträd" samtidigt som dom andra når säker höjd.

Om toppen ryker så brukar närmaste grenvarv tävla om att bli en ny topp.
På tallen brukar en gren vinna och nr 2 blir en sprötkvist. Är man lite iglig skogsägare så kan
man klippa av alla grenar på sista varvet utom den som ser bäst ut.
En tanke var att alla jägare hade sekatör i jaktryggsäcken och klippte lite under väntetiden.

På granen brukar 2 grenar bli en jämbördig topp, alltså dubbelstam.

Ofta beror inte toppbrott på älgen utan på snön, särskilt när det gäller gran.

Du har uppenbarligen aldrig satt foten i skogen!

Betningen genom barkgnag, stambrott och toppskottsbetning leder till stamskador som begränsar rotstockens framtida användbarhet som sågtimmer. En hög älgskadenivå kan avsevärt minska värdet på det talltimmer som kan avverkas i framtiden. Man kan också säga att vi begränsar den framtida användningen och handlingsfriheten av virket/trädet. En hård
upprepad älgbetning av sidoskotten hämmar också volymstillväxten under lång tid. En effekt som nyligen uppmärksammats i praktiska försök

 

[aktiv-jägare]

Du har uppenbarligen aldrig satt foten i skogen!

Vilka av mina ovanstående påståenden gör att du uppenbarligen tror att jag aldrig satt min fot i skogen?

 

[DagLi]

Vad vargen kostar är en viktig ingrediens i överväganden. Samhällets kostnader för att ersätta döda får och hundar är väl bara i storleksordningen någon million och storleksordningen en hundradel av vargkostnaden, och alltså försumbar. Diskussionen började med stängselkostnader som kan ses som en vargkostnad och kom sedan in på trafikolyckor och skogsskador, som kanske kan ses som en vargintäkt. Det är inte bara skogsskador utan också trädgårdsskador och annat vilt gör väl ytterligare typer av skador. Viltet genererar också andra dödsolyckor än genom trafik (det händer att älgar dödar människor och det händer vådaskjutningar).

Det känns fel att se vargens härjningar med älg och rådjur som en nettointäkt och gjorde man det skulle kanske vargen gå med vinst. Antalet älgar och rådjur kontrolleras av jägaren men vargen gör ett uttag. Om man ser det på det viset så behöver man inte bry sig om värdet för jägaren av köttet som jägaren går miste om utan kan fokusera på samhällskostnaden för viltet, Eftersom de flesta inte känns vid jägarnas förluster, för jägarna äger ju inte viltet förrän det är skjutet, och betalar nog reellt väldigt mycket för rekreationen, så är det bättre att bara se till viltets kostnader för samhället,

Kostnaden för samhället av den del av viltet vargen tar bör ses som vargkostnad (ur samhällets perspektiv). Om jag antar att nationellt viltkostnaden är 2 miljarder (skador + olyckor) och 10 döda (olyckor) och att 200 vargar tar 3.5% av viltet så får jag en årskostnad på 70 millioner och 0.35 döda som samhällskostnad för vargens uttag ur det vilda. Per varg blir kostnaden 350 000.

Men efter att ha tittat på diskussionen här, så tror jag att jag underskattat skadekostnaden. Och man kan kanske också tillåta sig trixet att inte räkna ned skogsskadorna till nuvärdet?

 

[-Patric-]

Du har uppenbarligen aldrig satt foten i skogen!

Betningen genom barkgnag, stambrott och toppskottsbetning leder till stamskador som begränsar rotstockens framtida användbarhet som sågtimmer. En hög älgskadenivå kan avsevärt minska värdet på det talltimmer som kan avverkas i framtiden. Man kan också säga att vi begränsar den framtida användningen och handlingsfriheten av virket/trädet. En hård
upprepad älgbetning av sidoskotten hämmar också volymstillväxten under lång tid. En effekt som nyligen uppmärksammats i praktiska försök

det hör till god ton att referera till källa när man lånar text.. sedan stämmer det iofs väl vad som står skrivet i texten.

 

[Raskesven]

Ytterligare en aspekt som bör vägas in är värdet av biologisk mångfald., vilken knappast kan anses försumbar.

Raskesven