Hjälp med bygge av skogskoja!
- Trådstartare henrik_85
- Start datum
Eldhydda! Grästuvor!
En eldhydda är enligt mig den ultimata formen på ett skydd!
Grästuvor som tas med lite spridning från myrkanter ger mycket mindre spår, skär av tuvan unjefär så mycket som den sticker upp så växer den till sig om jag inte missminner mig. Du behöver dock fler och det innebär en större arbetsinsats, specielt om du ska få spridning på tuvtäkterna.
Efter att du fått på slanor (Brända i ändan som lutar mot marken = Motståndskraftiga mot röta) i ett rutnät så kommer granriset, ska du bara ha granris är det viktigare med fiskfjällsmönstret men det är än bra vana att använda det även annars.
På granriset lägger du näversjok som överlappar varandra, om du inte vill använda presenning eller dylikt så är näver det ända som håller i längden av naturmaterialen (dvs om du inte gör ett trätak och tjärar ofta).
Näver håller väldigt länge om det inte utsäts för solljus, då vittrar det fort. En del välbyggda näverkåtor kan stå i ett halvsekel eller mer och fortfarande vara täta. Viktiga här är att se till att inte snåla med tuvor/mossa/torv/jord osv, ofta blir det en ansenlig mängd och tungt så ta rejäla slanor till stommen!
Hur väl du täcker nävret avgör om ditt skydd finns kvar om 5 år eller om dina släcktingar kan sova i skyddet om 50 år...arbetsinsatsen mellan de båda är bara dubbelt så stor skulle jag uppskatta så ta dig tid att få det långlivat om du ska göra åvärkan på björkarna för nävret.
Ett skydd som står sig i 50 år och är till stor glädje kan mycket väl vara värt den åverkan medans det är svårt att motivera det om den är obrukbar om 5-10 år!
Om du inte är rädd för att "fuska" så kan du inte få det bättre och mer långlivat än med ALU-plåt, men det kräver ju att du ser till att det tas åter från naturen och till återvinning ed när det är färdighaft med skyddet. För stämmningens skull bör ju även plåten täckas och underbyggas med granris och tuvor/jord/dyligt. Hur mycket extra värme som reflekteras om du har alu innåt istället för granris har jag ingen aning om men någon skillnad lärde det vara.
Utan att ha kollat upp vilken del av landet du bor i så kan jag säga att det bör vara att tänka på årstidernas växlingar, speciellt som ett fast skydd med eld höjer värdet av vinterfriluftslivet väldigt mycket. Med lite ris från nått kalhygge som du kastar upp på skyddets tak och väggar skapas oftast ett luftlager mellan snöntäcket och skyddets vägg/tak vilket isolerar en del. Mycket ris kring rökhålet i toppen och öppningen bryter av den värsta vinden som annars letar sig in. Ris på skyddet minskar risken att ett välkamoflerat skydd blir en fälla för större djur som kanske trampar genom taket, inget jag hört om men som jag inte finner helt omöjligt...
EN bra lutkanal ger väldigt mycket i förhållande till arbetsinsats, ej att underskatta!
En eldhydda är enligt mig den ultimata formen på ett skydd!
Grästuvor som tas med lite spridning från myrkanter ger mycket mindre spår, skär av tuvan unjefär så mycket som den sticker upp så växer den till sig om jag inte missminner mig. Du behöver dock fler och det innebär en större arbetsinsats, specielt om du ska få spridning på tuvtäkterna.
Efter att du fått på slanor (Brända i ändan som lutar mot marken = Motståndskraftiga mot röta) i ett rutnät så kommer granriset, ska du bara ha granris är det viktigare med fiskfjällsmönstret men det är än bra vana att använda det även annars.
På granriset lägger du näversjok som överlappar varandra, om du inte vill använda presenning eller dylikt så är näver det ända som håller i längden av naturmaterialen (dvs om du inte gör ett trätak och tjärar ofta).
Näver håller väldigt länge om det inte utsäts för solljus, då vittrar det fort. En del välbyggda näverkåtor kan stå i ett halvsekel eller mer och fortfarande vara täta. Viktiga här är att se till att inte snåla med tuvor/mossa/torv/jord osv, ofta blir det en ansenlig mängd och tungt så ta rejäla slanor till stommen!
Hur väl du täcker nävret avgör om ditt skydd finns kvar om 5 år eller om dina släcktingar kan sova i skyddet om 50 år...arbetsinsatsen mellan de båda är bara dubbelt så stor skulle jag uppskatta så ta dig tid att få det långlivat om du ska göra åvärkan på björkarna för nävret.
Ett skydd som står sig i 50 år och är till stor glädje kan mycket väl vara värt den åverkan medans det är svårt att motivera det om den är obrukbar om 5-10 år!
Om du inte är rädd för att "fuska" så kan du inte få det bättre och mer långlivat än med ALU-plåt, men det kräver ju att du ser till att det tas åter från naturen och till återvinning ed när det är färdighaft med skyddet. För stämmningens skull bör ju även plåten täckas och underbyggas med granris och tuvor/jord/dyligt. Hur mycket extra värme som reflekteras om du har alu innåt istället för granris har jag ingen aning om men någon skillnad lärde det vara.
Utan att ha kollat upp vilken del av landet du bor i så kan jag säga att det bör vara att tänka på årstidernas växlingar, speciellt som ett fast skydd med eld höjer värdet av vinterfriluftslivet väldigt mycket. Med lite ris från nått kalhygge som du kastar upp på skyddets tak och väggar skapas oftast ett luftlager mellan snöntäcket och skyddets vägg/tak vilket isolerar en del. Mycket ris kring rökhålet i toppen och öppningen bryter av den värsta vinden som annars letar sig in. Ris på skyddet minskar risken att ett välkamoflerat skydd blir en fälla för större djur som kanske trampar genom taket, inget jag hört om men som jag inte finner helt omöjligt...
EN bra lutkanal ger väldigt mycket i förhållande till arbetsinsats, ej att underskatta!
Hmm, ja det låter ju vettigt.
Nävern tror jag att jag får lov att avstå från, det skulle ju gå åt en hel del.
Så det kanske få bli presenning istället. Lite trist, men det känns mer realistiskt.
Ja, tyngden har jag nog inte tänkt så mycket på måste jag erkänna.
Om jag ska ta några större träd så får jag lov att göra det på något annat ställe, så det blir en bit att släpa dom isåfall.
Men det kanske skulle räcka med 4-5 st rejäla och sen använda mindre slanor till resten.
Jag kanske satsar på att bygga nånting som ska hålla lite längre än 5 år ändå
Nävern tror jag att jag får lov att avstå från, det skulle ju gå åt en hel del.
Så det kanske få bli presenning istället. Lite trist, men det känns mer realistiskt.
Ja, tyngden har jag nog inte tänkt så mycket på måste jag erkänna.
Om jag ska ta några större träd så får jag lov att göra det på något annat ställe, så det blir en bit att släpa dom isåfall.
Men det kanske skulle räcka med 4-5 st rejäla och sen använda mindre slanor till resten.
Jag kanske satsar på att bygga nånting som ska hålla lite längre än 5 år ändå
Nu är jag inte nån förespråkare av storskördande av mossa i skog och mark men den gamla
mullemyten om att mossa tar 100 år på sig att växa igen är nått man kan ta med en nypa salt.
Vid mitt barndomshem i stockholmstrakten brukade vi ta mossa av olika slag till div. juldekorationer varje år. Detta gjorde vi på ungefär samma platser som vi plockade svamp.
Dessutom lekte jag på flera av dessa platser. Kan intyga att mossan brukade komma igen på några få år (<5) utan problem på samtliga ställen.
Finns dessutom en berghäll i utkanten av mina föräldrars tomt som farsan sopat rent med
styv sopkvast ibland. På 3-4 år är den tillbaka flera cm tjock varje gång.
Så klart finns det olika sorters mossa, vissa kanske tar längre tid på sig, men jag menar att
om trådstartaren ska bygga en koja i obygden, och tar lite mossa med förnuft, och inte allt på samma ställe, etc, så är det ju inga problem. Och kom inte med nått "om alla skulle bygga kojor av mossa"-argument, det faller på sin orimlighet.
mullemyten om att mossa tar 100 år på sig att växa igen är nått man kan ta med en nypa salt.
Vid mitt barndomshem i stockholmstrakten brukade vi ta mossa av olika slag till div. juldekorationer varje år. Detta gjorde vi på ungefär samma platser som vi plockade svamp.
Dessutom lekte jag på flera av dessa platser. Kan intyga att mossan brukade komma igen på några få år (<5) utan problem på samtliga ställen.
Finns dessutom en berghäll i utkanten av mina föräldrars tomt som farsan sopat rent med
styv sopkvast ibland. På 3-4 år är den tillbaka flera cm tjock varje gång.
Så klart finns det olika sorters mossa, vissa kanske tar längre tid på sig, men jag menar att
om trådstartaren ska bygga en koja i obygden, och tar lite mossa med förnuft, och inte allt på samma ställe, etc, så är det ju inga problem. Och kom inte med nått "om alla skulle bygga kojor av mossa"-argument, det faller på sin orimlighet.
Det enklaste och mest varaktiga är nog att använda slanor som flera redan sagt och slänga ihop nåt slags "timmerkoja light", kanske nåt som liknar en kåta eller nåt som mer liknar ett litet hus. Öppen eld är trevligt men det kan också vara en god idé att släpa dit en mindre plåttunna eller liknande och konstruera nån slags luffarspis eller kamin. Det är mer effektivt och bränslesnålt. Jag och en bekant byggde en gång en liten enklare hydda av slanor, risknippen, bark, mossa och annat skräp och över fem år senare stod den kvar nästan helt intakt vilket förvånade mig lite då vi inte använde några snören, ståltråd eller liknande. Ofta kan man hitta ganska stora bitar och sjok av bark från tall och ibland gran på döda ruttnande trädstammar. Dessa kan plockas för hand och användas som takpannor för att hålla regn ute om man bygger en lättare koja.
Håller helt med.
En kåta är ju rätt enkelt att bygga. Jag byggde en för tio år sedan som fortfarande står pall mot väder och vind (står utanför Boden). Slanorna är vanlig asp som jag barkade av, lät torka och tjärade sen. De delar som jag stötte ner i jorden eldade jag också innan. Duken är försvarets gamla tygpressening som är rätt tjock och tung men bra till stationära projekt. Vet dock inte om det går att få tag på numera. Kåtan skymtar i bakgrunden på den här bilden och har varit en mycket trevlig grill/chill-plats med utsikt över sjön och nyttjas såväl sommar som vintertid.
http://www.utsidan.se/albums/viewpic.htm?ID=24453
http://www.utsidan.se/albums/viewpic.htm?ID=24453
Annars kan du alltid bygga en stationär ram som täcks med kavelduns mattor om man nu inte vill använda pressenning. Nu är det ju lite meck och tillverka mattorna men tycker man det är kul så är det väl lugnt. Mattorna tar man med sig om man inte ska vara där på ett tag. Har använts mycket av indianer i Nordamerika och Canada.
Förövrigt brukar även enklare skydd stå i flara år. Det man kan behöva göra är och byta utt granriset. Är det så att du ska bygga i lövskog kan man täcka skyddet med löv.
http://www.uwlax.edu/sociology/Archaeology/students/schultz/
http://www.nativetech.org/cattail/cattail.htm
Lycka till.
/mattias
Förövrigt brukar även enklare skydd stå i flara år. Det man kan behöva göra är och byta utt granriset. Är det så att du ska bygga i lövskog kan man täcka skyddet med löv.
http://www.uwlax.edu/sociology/Archaeology/students/schultz/
http://www.nativetech.org/cattail/cattail.htm
Lycka till.
/mattias
Du behöver egentligen bara 3 st med klykor på och sen en tvärslå 1/2-1m nedanför toppen. Sedan ställer du bara mindre slanor mot tvärslåna och ser till att du får en snygg cirkel runt. Skulle det börja brinna i kåtan är det bara putta ut väggen och gå ut. Med en presenning kan du lätt flytta din eldkoja eller byta ut dåliga delar.
press= fusk!
Att fläta lösa mattor verkar vara onödigt om du inte tänker flytta bygget med jämna mallanrum.
Men att använda kaveldun eller annat gräs är nog en god ide.
Vass måste det ju finnas mängder av vid var sjö och är det inte så att: du får plocka gräs o blommor utan tillstån? Jag kan väl tänka mig att markägaren inte blir ledsen om du frågar snällt, "kan jag få ta all din vass med rötter o allt?"
Att fläta lösa mattor verkar vara onödigt om du inte tänker flytta bygget med jämna mallanrum.
Men att använda kaveldun eller annat gräs är nog en god ide.
Vass måste det ju finnas mängder av vid var sjö och är det inte så att: du får plocka gräs o blommor utan tillstån? Jag kan väl tänka mig att markägaren inte blir ledsen om du frågar snällt, "kan jag få ta all din vass med rötter o allt?"
Glömde säga: Tänk på att få en bra avrinning i skyddet, både för ev vatten men även för att kalluften ska kunna rinna ut. Enklaste genom att placera dörren som lägsta punkt på markytan den upptar.
Återigen måste jag framhäva eldhyddans förträfflighet och avråda från timmerstugeliknande projekt.
Vad gäller stadigare virke att bygga med så behöver du ingenting gövre än din egen ahndled egentligen. Skulel din slutgiltiga konstruktion kräva ne eller någar stadigare elemnt är det bara surra ihop tre stycken slanormed mycket gott resultat som följd.
För att få ett skydd som står länge bör du använda rätt tråd. (givetvis använder du inte sprik/skruve ed) Jag rekomenderar en emaljerad metaltråd av någon form, själv fick ajg tag i en emaljerad koppartråd från nogon kruonutförsäljning men det kan annars vara svårt att hitta kan jag tänka mig. När rost/emalj endast kommer åt från ändarna är du i princip garanterad att ditt skydd kommer stå tills andra material ger efter. Tänk bara på att inte lämna det efter dig i naturen, lika länge kan de vara en farlig fälla för djur och människor!
Återigen måste jag framhäva eldhyddans förträfflighet och avråda från timmerstugeliknande projekt.
Vad gäller stadigare virke att bygga med så behöver du ingenting gövre än din egen ahndled egentligen. Skulel din slutgiltiga konstruktion kräva ne eller någar stadigare elemnt är det bara surra ihop tre stycken slanormed mycket gott resultat som följd.
För att få ett skydd som står länge bör du använda rätt tråd. (givetvis använder du inte sprik/skruve ed) Jag rekomenderar en emaljerad metaltråd av någon form, själv fick ajg tag i en emaljerad koppartråd från nogon kruonutförsäljning men det kan annars vara svårt att hitta kan jag tänka mig. När rost/emalj endast kommer åt från ändarna är du i princip garanterad att ditt skydd kommer stå tills andra material ger efter. Tänk bara på att inte lämna det efter dig i naturen, lika länge kan de vara en farlig fälla för djur och människor!
Liknande trådar
| Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
|---|---|---|---|---|
|
|
Hjälp med projektarbete | Överlevnad | 21 | |
|
|
Stadsbo behöver hjälp! | Överlevnad | 6 | |
|
|
Hjälp respektive OK | Överlevnad | 4 | |
|
|
Hjälp, tips för Sarek | Överlevnad | 87 |
Liknande trådar
Vandra i stad och natur: Upptäck Merrell SpeedARC Matis för urban hiking
Vandring i staden – en ny livsstil
Urban hiking handlar om att utforska staden till fots och upptäcka dess dolda pärlor. Det är en aktivitet som ...
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg