Hårt väder förekommer!

Även enkla syntettält brukar läcka om man rör den blöta duken.
Det förekom extra tälttak i plastic, helt täta samt galonväv på tunn helsyntet, mina föräldrar skaffade dylik från en bekant som hade väskfabrik. (Idag skulle vi sagt slog en stor tarp över tältet.) Tät tältbotten och extra tak jämte tältplats lite över omgivningen gjorde att vi sov torrt medan andra öste tält och försökte torka sovsäck.
 
Så du menar att du rullar ut innertält/botten och snabbt täcker med yttertält.
Sen sätter du några pinnar i backen och knäpper (ser likadant ut på mitt tält) ihop ytter och inner.
Och petar in bågarna MELLAN ytter och inner (och krokar dit inner).
Rätt uppfattat?

Hyfsat rätt :) vanligen vid regn, först ut med innertältet och sedan över med yttertältet och i med ett par pinnar. Vid ihâllande regn sâ lägger ag yttertältet först med ett par pinnar i och sâ stoppar under innertältet.
Sedan kan jag stoppa in händerna frân runt om och sträcka ut botten och fästa den.
Nästa steg är att spänna bâgen mellan sina 2 fästpunkter och haka fast innertältet med ett par krokar.
Yttertältet sitter fast i bâgen med karborrband sâ det är lätt att fästa. Sedan fâr man gâ ett varv och justera sâ det blir tajt och snyggt.
Det tar minst dubbelt sâ lâng tid i skitväder som annars och mitt 3-personers ihopkopplade kupoltält med 3 bâgar reser jag pâ halva vackertvädertiden oavsett väder och vind.
 
Det jag påstår är att det är fel att bara fokusera på tältet. Tältets pålitlighet måste sättas i relation till den övriga utrustningen och dess pålitlighet.

Det är väl det som de flesta av oss gör men för mig är vikt endast en faktor av flera att ta hänsyn till. Visst är det så att vikten har betydelse och jag bär ogärna mer än vad jag behöver; min senaste veckopackning vägde t ex 23 kg men i det inkluderas närmare 8 kg kamera och glaciärutrustning samt ett HB Soulo på ca 2 kg. Visst hade jag kunnat spara något ytterligare kilo men till priset av att riskera att inte kunna genomföra turen på det sätt jag ville.

Du måste ju förstå att alla som beger sig ut i fjällen gör det utifrån sina egna förutsättningar och föreställningar. Den ene kanske hellre vill förflytta sig långa sträckor och ser tjusningen i själva vandrandet. För min del ligger fotograferandet i fokus och jag tomtar gärna omkring på glaciärer och gör en och annan lättare topptur. Jag föredrar dessutom att vara ute sent på säsongen; mitten till andra halvan av september då snön börjat pudra topparna vita och höstfärgerna står i all sin prakt.

Norrbottensfjällen i september har som regel väldigt ostadigt väder och som jag skrev tidigare så har jag haft nederbörd den större andel av dagar under september. 2007 snöade det ymnigt och drev när vi gick in i Sarek runt månadsskiftet aug/sept och under den första veckan hade vi bara timmar med uppehållsväder och först i slutet av de två veckorna började det stabiliseras. Så har det i princip sett ut varje septembertur; mycket regn/snö/snöblandat varvat med någon riktigt fin dag emellanåt. 2008, 2009 och 2010 har jag gjort septemberturer i Kirunafjällen och vädret har varit minst sagt varierat och ruskvädret kulminerade i orkannatten förra året men varje år har det varit åtminstone någon dag/natt med ruskväder då det blåst och regnat i sidled.

Jag känner alltså inte igen mig riktigt i föreställningen att det är ovanligt med dåligt väder i fjällen. Så starka orkanvindar som vi drabbades av 2009 och som ledde till att jägarbataljonen fick ett antal skadade må vara ovanliga, men orkanbyar förekommer varje år och redan i början av augusti i år så uppmätte man byvindar i orkanstyrka i Tarfala.

Men som jag också skrivit så motsäger jag mig inte att man använder "shelters" i fjällmiljö och jag skulle själv kunna tänka mig det under en högsäsongsvandring i juli/augusti om mitt prio var att röra mig lätt och långt (vilket inte alltid är fallet). Senare på säsongen vill jag dock ha, dels de marginaler ett rejälare tält ger, dels den ökade komfort det ger och eftersom jag har en förhållandevis lätt packning i övrigt så blir viktskillnaden inte stor; 13,5 kg om jag hade valt ett GG The One, 15 kg med ett HB Soulo. Denna lilla viktskillnad tycker jag är helt klart värt att bära med mig under senhöstturer men ser väl inte lika fint ut i ett excelark. ;)

Ett tips är ju att gå ut och passa på att testa de tältlösningar du förespråkar nu när ni får lite busväder där nere. Det blåser väl bara runt kuling nu men i allt övrigt kan det nog liknas vid hur en inte helt ovanlig vädersituation i septemberfjällen kan te sig. ;)

För att förtydliga mitt budskap; jag säger inte att man inte kan eller bör använda ul-lösningar i fjällen, jag menar att det som ett generellt råd till alla lätt blir fel och att diskussionen lätt polariseras; i mitt fall handlar det inte om å ena sidan 8 kg ul eller 35 kg tungpackning utan som sagt om i storleksordningen 1-1,5 kg mellan en ul-tältlösning och en "trygghetsivrarlösning".
 
För med tunneltält åker man väl på att vända tältet om vinden vrider 90 grader?
Jag har tunneltält och bryr mig inte om varifrån vinden blåser. Det är markens beskaffenhet och utsikten från absiden som får avgöra tältets placering. Vintertid måste jag dock ut ur goa sovsäcksvärmen för att skotta från snön som packas närmast tältet om det blåser och snöar mycket.
 
Det är ju en stor skillnad på "behöver" och "vill ha".

Det fjäderlättarna säger är väl att man inte "behöver", sen att många "vill ha" ändå är en annan femma.

Det är som med bil. Det finns ingen som "behöver" en bil som går över 200 knyck, men väldigt många "vill ha".
 
Det är ju en stor skillnad på "behöver" och "vill ha".

Det fjäderlättarna säger är väl att man inte "behöver", sen att många "vill ha" ändå är en annan femma.

Det är som med bil. Det finns ingen som "behöver" en bil som går över 200 knyck, men väldigt många "vill ha".

Jag gillar att vara ute off season oavsett väder. Jag behöver ett tält som klarar det...

Efter att ha varit vid Tarfala i början på augusti när det blåste orkanbyar så kan jag nog säga att jag behöver ett stabilt tält även under sommarhalvåret...
 
Det är ju en stor skillnad på "behöver" och "vill ha".

Det fjäderlättarna säger är väl att man inte "behöver", sen att många "vill ha" ändå är en annan femma.

Det är som med bil. Det finns ingen som "behöver" en bil som går över 200 knyck, men väldigt många "vill ha".

Men det beror ju helt och hållet på vad man ska göra och vad man prioriterar. Rådet om "meshskor" är ju t ex bara giltigt under vissa förutsättningar. Så fort du behöver stegjärn så är det ju en direkt olämplig rekommendation.

Jag tycker inte heller att man "behöver" ett bombsäkert tält alltid men under vissa förutsättningar tycker jag att ett riktigt tält förhöjer komforten avsevärt och den lilla viktskillnaden man sparar med ett riktigt lätt tält kan lätt upplevas "dumsnålt" om man råkar ut för busväder.

Som sagt, om jag på den senaste turen valt ett superlätt shelter på 500 g istället för mitt Soulo så hade min grundpackning vägt 13,5 istället för 15 kg men jag är rätt övertygad om att jag hade ångrat mitt val sista natten uppe i Påssusvagge då det blåste hårt och spöregnade/snöade hela natten. En god nattsömn är också en del värt och det hade inte varit kul att börja packa ner i kolmörkret och försöka ta sig ner några kilometer genom blockterräng.

Förra året övernattade jag f ö strax under hylljökeln på Akkha i ett Vaude Refuge, som är ett enväggigt "sheltertält". Det regnade och blåste hela natten och visst överlevde jag men jag vaknade flera gånger av att den blöta tältduken blåste in i ansiktet och att vinden orsakade kondensregn inne i tältet.

Vad jag menar är att viktskillnaderna mellan väldigt lätta tältlösningar och "riktiga" tält är förhållandevis små. TN laser comp väger ca 1000 g, Akto ca 1,5, Soulo ca 2 kg och ger alla tycker jag godtagbar komfort och säkerhet för barmarksbruk, där Soulot även är lämpligt för vinterbruk. Ska man välja enväggslösningar, tarptält, tarpar etc så tycker jag att man bör veta vad man väljer och det bör kanske inte vara förstahandsrekommendationen till nybörjare som ska ge sig ut eftersom de ställer lite högre krav på t ex val av tältplats.
 
Det är ju en stor skillnad på "behöver" och "vill ha".

Det fjäderlättarna säger är väl att man inte "behöver", sen att många "vill ha" ändå är en annan femma.

Det är som med bil. Det finns ingen som "behöver" en bil som går över 200 knyck, men väldigt många "vill ha".

Det är trygghetsnarkomanerna, en bil med lite fart är säkrare vid omkörning. Att det sen är roligare på alla sätt och vis är bara bonus.

VROOMMMM----------------->>>>
 
Intressant att denna diskussion alltid blir så polariserad... Håller med Le Troglodyte m fl ovan, det hela kokar ner till ett antal överväganden. Vikt är ett av dem. Det måste ju ställas i relation till sannolikheten för oväder etc och va man tror att ens utrustning klarar av.

Jag har gjort Mårmapasset plus Trepassleden med ett SMD Lunar Solo. Det var i juli (tror jag) och jag hade inga problem med att lita på det då. Nu var vädret ok mest hela tiden, blåste aldrig mer än dryga 10 m/s, så mitt förtroende blev aldrig prövat. Men jag vet ju inte.

Hade det varit senare på säsongen hade jag nog tagit mitt Golite Trig 2 istället. Det tältet är gjort av grövre material och jag vet att det pallar stormvindar (finns en tråd ang det här på Utsidan). Hade det varit ännu senare på säsongen hade jag nog hellre haft ett tvåväggstält för att inte vara beroende av en isande -4° vind för att undvika iskristaller på insidan av duken.

En klar poäng i tråden är att vi faktiskt har en begränsad mängd erfarenheter av hur lätta tält klarar sig i oväder. Det finns någon recension av Tarptent Rainbow (orkar inte leta nu) från Japans berg som antyder att det står pall väl; Jörgen Fjäderlätts recension av Gatewood Cape (samma grunddesign som mitt Lunar Solo, f ö) visar att det inte alls är kul i rejäl snålblåst.

Jag har all respekt för olika skäl till att välja både lättare och tyngre grejer. Att känna sig trygg är väl så viktigt. Bara upplevelsen av att man kanske tvingas avbryta sig hårt tillkämpade fjällvecka -- oaktat om det är en reell risk eller inte -- kan vara värd en del bärande att slippa. Att väga in säsong är självklart, behov av utrymme likaså. (För mig går t ex en hel del tarplösningar bort på grund av att jag vill ha -- men troligen inte behöver -- en större myggfri yta.)

As usual, det handlar väl om att göra sina egna val och att själv ta ansvar för sin riskbedömning. Och kanske också att avhålla sig från etiketteringar med onödigt negativ värdeladdning om man vill slippa pajkastning.
 
Tänk jag trodde att imponeringsgränsen gick vid 250! För visst verkar det så när det diskuteras stormsäkra expeditionstält. Fuller designade ett på 40-talet i pressad aluminium, det skulle stå i 130 km/h vind. Dyrt förstås och krävde en cirkulär grund av gjuten betong men som sagt tämligen stormsäkert. Det brukades bl a under Koreakriget som operationstält. E u så ven det rätt bra i de överlappande skarvarna, när det blåste på. Säkert utrymme för förbättringar.
HMDF använder ett dubbelväggstält med luftbågar om operationstält och Trelleborgs fältsjukhus gör likaledes i enkel plastväv. Det senare är rymligare och tyngre.
 
lunar duo

pratade med nå tyska killar i somras.
De hade varit till fjälls i en "blåsvädersvecka".
Ajg frågade hur deras tält klarat sej (Lunar Duo).
Helt OK;den blåsigaste natten hade varit måttlig besvärlig.
Så visst verkar det tältet som ett vettigt lättviktsalterantiv.
 
Liknande trådar

Liknande trådar