mellpat; sa:
Även marschhastighet är tydligen prestigeladdat. Har svårt att förstå varför en del intresserar sig för hur lång tid en viss etapp tar att vandra. Ambitionen bör väl vara att göra tiden så lång som möjligt - om man trivs i fjällen vill säga.
Det här är ett lättpackningsforum. Jag kan faktiskt
inte erinrar mig ETT ENDA inlägg här (eller på
någon enda UL-site) där etapplängden eller marschhastigheten förknippats med prestige.
Att man går fortare och bekymmersfritt längre med
mindre packning är förstås självklart. På min 50-årsdag
gick jag med stugpackning från Olavsbu via Gjendebu
till Torfinnsbu, vilket är två (lite knappa) etapper,
säkert över 3 mil. Det tog väl, inklusive pauser 8
timmar (jag hade trott 9). Det var en mycket vacker dag
och sådana vill jag gå långt. Jag önskar ibland
att jag kunde göra sådant även idag.
Det tycks också vara inställningen hos de UL-packare vilkas siter jag besökt: att med mindre packning
går man - utan ringaste stress - fortare,
således längre och således upplever man mer.
Det sista kan ju diskuteras men är fullkomligt individuellt. Jag har stött på engelsmän som sprang
hela GR11 och verkade stortrivas med det.
Själv vet jag passager där jag inte gå nog långsamt.
Det väsentliga för mig med lättpackning i kombination
med hyfsad fysik (en del idioter tror att det ena
utesluter det andra)
är att man har marginaler.
Jag minns en etapp i Frankrike/Italien där jag först
förlorade tid i ett virrvarr orsakat av vägar
utan karttäckning och sedan noterade att
mitt tänkta läger inte hade det vatten som var ritat
på kartan (det gick under jorden). Det var
bara att gå 2-3 timmar till och det var skönt att
veta att jag kunde göra det utan att ta slut.