Fördomar och prestige

GustavOh; sa:
...Låt oss helt enkelt vara lite ödmjuka och inse att vår egen erfarenhet inte kan översättas till andra rakt av.
Låt oss också vara ödmjuka nog att ta till oss andras erfarenheter. Även om inte allt passar så hittar man alltid nåt användbart.

När det gäller råd till nybörjare så är min inställning att nybörjare behöver marginaler. BÅDE i komfortnivå, säkerhetsnivå och vikt.

Jag håller absolut med!
Att vara erfaren handlar väldigt mycket om att vara ödmjuk både mot de som har mindre, men också mer erfarenhet än en själv.
Utfrån detta så rekommenderar jag aldrig en person att ta bort något i deras utrustning utan istället ransaka sig själva om de verkligen behöver denna prylen eller inte.

Oftast finns det alltid ett lättare alternativ, vilket jag och andra vill upplysa vederbörande om, men naturligtvis så kan det vara en ekonomisk fråga om man vill införskaffa denna lättare pryl eller inte.
(Det lättaste är naturligtvis att strunta i den helt och hållet men beroende på vad det är så kan detta lika väl vara korkat!!!)
Men om en person ställer frågan så måste man väl få svara!

Som deltagare i ett forum så finns det ingen anledning att vara tyst! Det är väl trots allt därför man är med! Däremot kan man kanske vara ödmjuk inför andras erfarenheter och uttala sig något mildare.
//Peter, som ännu inte har kännt sig påhoppad.
 
Tottofagrin; sa:
Jag måste erkänna att jag ALDRIG har vägt min packning. Att säga det i detta forumet känns ju som att erkänna att man dricker coca cola i ett ungvänster forum men det är sant.

Jag har packat min ryggsäck med det jag behöver ha med mig och med den utrustning jag har haft tillgänglig, inte alltid den man önskat men den man har haft råd med. Sedan har man slängt upp ryggan på ryggen för att känna efter lite. OK, det har kännts ganska tungt många gånger och jag skulle säkert ha kunnat välja att inte ta med mig vissa saker. Men det var ett val man gjorde.

Skulle jag uppskatta min packning i antal kilo så ligger den antagligen runt 20 kg för en veckas vandring. Men ärligt talat vet jag inte och siffrorna spelar inte så stor roll för mig heller, jag känner i kroppen vad jag orkar med och trivs med.

Det luktar lite skadad heder i Marmottas inlägg och jag förstår uppriktigt sagt inte varför. Om du har fått spydiga kommentarer av folk med för många kilon på ryggen så får det väl stå för dem, var inte så förbannat långsint! Flest eller minst antal burna kilon när man dör vinner inte så vari ligger prestigen?

/Kalle


Åtminstone känner du i kroppen vad den just nu orkar med. Jag har skaffat mig hälseneproblem och knäproblem
genom att springa så mycket jag orkar, och inte ens det.

Vågen kan aldrig ensam avgöra. För mig är det så att är det tyngre än förra året så är det för tungt.
Men jag går också många provrundor för att kolla
att packningen sitter bra. Den kan behöva trimmas under mitt tak.


Alltså, jag tar inte åt mig speciellt av korkade kommentarer om klenisar osv. Den gången försökte jag tålmodigt förklara en del av säkerhets- och hälsoaspekterna på packning, givetvis med konkreta exempel, men det ulöste naturligtvis en skur av invektiv (jag och andra var nu även mentala klenisar).
Då kunde dialogen betraktas som avslutad.

Jag har förundrats över fenomenet, som jag dokumenterat grundligt här, med otaliga exempel.
När jag möter det hos försäljare inte bara förundras, utan förargas, jag och går därifrån.


Än mer förundras jag över de avvisande kommentarerna, huvudsakligen baserade på feltolkningar, extra antaganden och direkta lögner. Tråden nådde sitt syfte ungefär efter en sida men urartade sedan.
 
GustavOh; sa:
Som jag uppfattar det här är det inte en strid mellan lätt respektive tungt packade vandrare, utan mellan deras profeter och ombud.

Det handlar inte om hur många kilo och hur spartansk utrustning man själv väljer/tvingas att ha på ryggen utan om vad man skall rekommendera andra.



Dom råden kommer inte passa alla. Jag lovar att vilken packlista som helst kommer vara för spartansk för en del och för tung för en del, för dyr för vissa och för billig för andra (på nåt sätt...)

Låt oss helt enkelt vara lite ödmjuka och inse att vår egen erfarenhet inte kan översättas till andra rakt av.
Låt oss också vara ödmjuka nog att ta till oss andras erfarenheter. Även om inte allt passar så hittar man alltid nåt användbart.

När det gäller råd till nybörjare så är min inställning att nybörjare behöver marginaler. BÅDE i komfortnivå, säkerhetsnivå och vikt.

Det må vara förlåtet att du inte minns vad tråden handlade om. Jag fick tidigt svar på det jag sökte;
sen dök ett annat exempel upp i annan tråd som
(omotiverat och idiotiskt) svar
på något annat. Om katten inte kommer när man lockar
får man öpnna kylskåpsdörren eller
dra ett varv i konservbrytaren istället.


Det ansvarsfullaste är förstås att inte lägga sig
i andras liv och ge råd härsan och tvärsan.
En nybörjare prövar sig fram och ska naturligtvis komma
fram till sina lösningar genom aktiv reflektion
istället för att över dem i paket.


Det händer att folk vill ha råd här om en lämplig tur
på 3-5 dagar - jag har då kommit mig på att tänka
igenom ett förslag varpå alla förbehållen kommer -
är inte den sträckan lite väl alpin, blir det inte ett besvärligt vad där under våtare år än då jag gick, etc.
Då slår jag bort hela frågan. Jag ska inte planera andras turer.

Redovisa gärna erfarenhet, svara gärna på konkreta
("när läggs broarna ut", "är det mycket sten på denna sträcka")
om du vet något, men låt
folk tänka själva, från grunden, istället
för att låta friluftslivet bli en förlängning av socialhjälpen.
 
marmotta skrev:
Det må vara förlåtet att du inte minns vad tråden handlade om. Jag fick tidigt svar på det jag sökte;
sen dök ett annat exempel upp i annan tråd som
(omotiverat och idiotiskt) svar

Mm det var vad tråden började med. Men trådar kallas inte trådar utan anledning. De leder vidare.

Det händer att folk vill ha råd här om en lämplig tur
på 3-5 dagar - jag har då kommit mig på att tänka
igenom ett förslag varpå alla förbehållen kommer -
är inte den sträckan lite väl alpin, blir det inte ett besvärligt vad där under våtare år än då jag gick, etc.
Då slår jag bort hela frågan. Jag ska inte planera andras turer.

Redovisa gärna erfarenhet, svara gärna på konkreta
("när läggs broarna ut", "är det mycket sten på denna sträcka")
om du vet något, men låt
folk tänka själva, från grunden, istället
för att låta friluftslivet bli en förlängning av socialhjälpen.

En del vill ha tips och vägledning, andra vill slippa. En del älskar att dela med sig av sina erfarenheter, andra ruvar på dom (åtminstone tills någon frågar personligen).

Vi är människor. Vi är olika.

I just det här fallet är det faktiskt så enkelt att de som inte vill ha råd kan låta bli att läsa och de som inte vill ge några kan låta bli att skriva. Tänk om alla konflikter var så lättlösta!

I all ödmjuk välmening.
 
Under några år sökte jag aktivt efter annonser med innehållet fjällvandringsutrustning säljes. Genomgående var att de som annonserade var cirka mellan 47 och 63 och tyckte att de inte längre kunde vandra i fjällen eftersom deras utrustning var för tung! Priset på paketet blev långt, men med två nöjda parter.
Vid den tiden ledde jag en ungdomsgrupp och ungdomarna hade svårt att på 4, ryggsäck, sova, tak och kök, komma under 10 kg. Själv låg mina hemsnickrade lösningar då på knappa 8 kg. Men veckoändesvandrings paketet, buret, hamnade oftast under 12 för samtliga. (Något som på den tiden min foto/filmväska vägde utan film. Därav jätteryggsäck med ram.)
Här har talats om att lätta kompasser är besvärliga. Själv har jag knatat orientering med 2g överlevnadskompass och det gick, men en M27 som väger mindre än en fjärdedel av en M15, är det lätt att både spegla sig och orientera. Det handlar bara om ett annat tänk.
Skillnaden mellan lätttänk och UT går i hjärnan och tanken, men låter som om den gick genom hjärtat. Alla gillar vi ju att vara ute och att njuta....
Mot skuggan!

go tur
[Ändrat av johankse 2007-06-09 kl 13:44]
 
GustavOh; sa:
marmotta skrev:
Det må vara förlåtet att du inte minns vad tråden handlade om. Jag fick tidigt svar på det jag sökte;
sen dök ett annat exempel upp i annan tråd som
(omotiverat och idiotiskt) svar

Mm det var vad tråden började med. Men trådar kallas inte trådar utan anledning. De leder vidare.

Det händer att folk vill ha råd här om en lämplig tur
på 3-5 dagar - jag har då kommit mig på att tänka
igenom ett förslag varpå alla förbehållen kommer -
är inte den sträckan lite väl alpin, blir det inte ett besvärligt vad där under våtare år än då jag gick, etc.
Då slår jag bort hela frågan. Jag ska inte planera andras turer.

Redovisa gärna erfarenhet, svara gärna på konkreta
("när läggs broarna ut", "är det mycket sten på denna sträcka")
om du vet något, men låt
folk tänka själva, från grunden, istället
för att låta friluftslivet bli en förlängning av socialhjälpen.

En del vill ha tips och vägledning, andra vill slippa. En del älskar att dela med sig av sina erfarenheter, andra ruvar på dom (åtminstone tills någon frågar personligen).

Vi är människor. Vi är olika.

I just det här fallet är det faktiskt så enkelt att de som inte vill ha råd kan låta bli att läsa och de som inte vill ge några kan låta bli att skriva. Tänk om alla konflikter var så lättlösta!

I all ödmjuk välmening.


Det ansvarsfullaste är dock att inte råda, speciellt
inte människor som man inte vet något om.
Man kan aldrig hållas ansvarig för det man inte gjort.
I någon tråd för länge sen, där jag diskuterade packningsbekymren inför en tur i Sydalperna, kom
någon med det goda rådet att bara köpa på mig mat och gas för två-tre dar i sänder. Hade jag följt det rådet
hade min semester blivit förstörd.


Diskussionen gällde bland annat nybörjare, vad ska man råda dem?
En del menar att bästa rådet (dvs. det tryggaste för dem själva) är att börja med en stugtur, som ju nästan automatiskt innebär lätt packning. En natt i överfull stuga kan ha den goda effekten att vederbörande tröttnar på stugvandring. Det kan också ha effekten
att vederbörande tröttnar på vandring. Har man tur klandrar han ingen.





[Ändrat av marmotta, 2007-06-09 kl 16:06]
 
johankse; sa:
Här har talats om att lätta kompasser är besvärliga. Själv har jag knatat orientering med 2g överlevnadskompass och det gick, men en M27 som väger mindre än en fjärdedel av en M15, är det lätt att både spegla sig och orientera. Det handlar bara om ett annat tänk.

go tur
[Ändrat av johankse 2007-06-09 kl 13:44]


Pja, det var kanske mest en gissning. Det var nu inte vikten jag tänkte på utan frånvaron av skiva och pil.
Orientering i alpin terräng, och dimma, kan ställa höga krav på precision - det är verkligen inte ofta, men det händer och kan vara avgörande. I fjällen klarar man sig
säkert 95 % av tiden utan kompass, och i vissa situationer räcker varken karta eller kompass att finna det rätta vägvalet.
 
Jag tänker inte läsa ditt inlägg en gång till, ty det var mycket olustigt. Jag talar om personangrepp, du talar om "mothugg" och "prinsessan på ärten" - och bidrar alltså med ytterligare angrepp.

De flesta angrepp bygger på lögner, annars funnes
i regel inget att angripa. Då blir lögnen själva angreppet. För
perspektivet kan jag hänvisa till en annan tråd
i Vandringsleder, "tre dagars vandring". Jämför mitt inlägg om hur svårigheterna att hitta vatten ledde till en väl lång etapp, därpå angreppet som talar om penisförlängare och guvetallt.

Av dem som levererat angreppen har iaf RJ varit ärligst i att redovisa sina felaktig antaganden. Jag såg dock ingen anledning att diksutera dessa, vilket utlöste ett våldsamt angrepp laddat med ytterligare fördomar.
Det överser jag med, eftersom jag tror han bara var tillfälligt förvirrad.

I övrigt har jag tvingats skriva åtskilliga inlägg där jag lugnt påpekar att angreppen bygger på felaktiga, för att inte säga lögnaktiga, förutsättningar. Jag har sagt det förut: bäst sättet att undvika lögnaktiga och korkade angrepp är att undvika angrepp.

Nu finns det de som ogillar ämnet för tråden. Varför då skriva något alls - ett olämpligt ämne borde ju leda till en snar död. Det jag talar om är dock inget hjärnspöke, utan ett fenomen. Jag ville belysa det,
sepciellt med själmotsägnade citat, för att läsarna
på min webplats ska förstå att det inte är något att bry sig om.

Jag har på annan plats redogjort för
kronologin när det gäller angreppen från Anders262.
Angrepp nr 1 saknar redan det
all förankring i det jag skriver
och går ut på att fullkomligt godtyckligt ljuga på mig egenskaper och motiv- t ex ren och skär dumhet - som jag inte har.

Jag påpekar, stillsamt, två gånger, att angreppet har fullkomligt felaktiga utgångspunkter. Det ENDA Anders262 kan komma på är då att upprepa lögnen, för säkerhets skull TRE gånger.

Att beljuga andras motiv, värderingar, handlingar, föreställningar brukar kallas karaktärsmord.
På min arbetsplats var detta ett vanligt sätt att krossa kritiker. Det var obehagligt att iaktta hur många som gav sig på offret för detta förtryck. De hade den instinkten, skrämmande många har det.
Ofta reagerar de inte på själva fakta utan på styrkan i den förtrycktes reaktioner. Vad lite tankeverksamhet kan åstadkomma!


När han försökte ett annat angrepp avvisade jag det lugnt och sakligt med rationella argument.
Mitt tålamod var så stort att jag rentav förklarade bruket av tempus imperfekt.
Mot detta hade han inget att sätta.
Efter detta har lögnen upprepats minst två gånger så det kanske var ett sätt att hämnas misslyckandet? Det är den särklassigt vänligaste förklaring jag kan komma på.

För egen del anser jag att diskussionen är avslutad.
Det finns ett par personer vilkas inlägg jag för min hälsas skull inte bör läsa.

Och jag förstår fortfarande inte redaktionens ovilja att låsa denna tråd.
 
tjonsson; sa:
Varför får 25-åriga testosteronstinna hannar klä skott för allt lättpackarmotstånd? Nu har jag själv (tyvärr) lämnat den gruppen med 6 år när, men skulle vilja hävda att motståndet mot lättpackning som filosofi inte kommer från deras krets. Tvärtom, unga människor tenderar att vara de första att nappa på och hävda nya trender och så tror jag fallet är även då det gäller lättpackning.

Istället tycker jag att denna tråd talar sitt tydliga språk; motståndet kommer från fjällvandrarnas grånande skaror. Av inläggen ovan att döma är det uppenbart att de som reagerar hårdast är de vars testosteronhalt är i avtagande.

Är vi några skaror? Jag är 62 år och fullkomligt gråhårig och förstår nu inte alls de här generaliseringarna.
Enligt den etablerade terminologin
går gränsen för lättpackning vid 9 kg bas. Min packning är tyngre, cirka 9.4.
Det beror dock inte på något "motstånd", utan jag ser det enbart som ett misslyckande. En packning kan inte bli lätt nog. Jag avundas dem som lyckas bättre.
 
marmotta skrev:
tjonsson; sa:
Varför får 25-åriga testosteronstinna hannar klä skott för allt lättpackarmotstånd? Nu har jag själv (tyvärr) lämnat den gruppen med 6 år när, men skulle vilja hävda att motståndet mot lättpackning som filosofi inte kommer från deras krets. Tvärtom, unga människor tenderar att vara de första att nappa på och hävda nya trender och så tror jag fallet är även då det gäller lättpackning.

Istället tycker jag att denna tråd talar sitt tydliga språk; motståndet kommer från fjällvandrarnas grånande skaror. Av inläggen ovan att döma är det uppenbart att de som reagerar hårdast är de vars testosteronhalt är i avtagande.


Är vi några skaror? Jag är 62 år och fullkomligt gråhårig och förstår nu inte alls de här generaliseringarna.
Enligt den etablerade terminologin
går gränsen för lättpackning vid 9 kg bas. Min packning är tyngre, cirka 9.4.
Det beror dock inte på något "motstånd", utan jag ser det enbart som ett misslyckande. En packning kan inte bli lätt nog. Jag avundas dem som lyckas bättre.

Äsch, mitt inlägg är inget att bry sig i! Jag generaliserade för allt vad tygen höll och förvirrade mig in i en märklig logik (se mina efterföljande inlägg).

Keep up the good work Marmotta!
 

Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg