Fjällvänner kolla Blocket!

Ang silvergruvor och litteratur finns även "I skuggan av ett silververk: människoöden under stormaktstiden" av Birgit Lönn. Hon skriver en del både om gruvan vid Nasafjäll och om Kvikkjokk.
 
Tack för alla tips, jag tar det som påhejande :) . Ska kolla de där andra recensionerna, men det blir nog efter att jag skrivit mitt eget utkast i bloggen. Kan ju vara bra att inte färgas av andras synpunkter i första skedet.

Den här tråden har vid det här laget spårat ut rejält, men på ett väldigt trivsamt sätt.
 
Tack för alla tips, jag tar det som påhejande :) . Ska kolla de där andra recensionerna, men det blir nog efter att jag skrivit mitt eget utkast i bloggen. Kan ju vara bra att inte färgas av andras synpunkter i första skedet.

Den här tråden har vid det här laget spårat ut rejält, men på ett väldigt trivsamt sätt.

Håller med, en trivsam urspårning. Att diskutera den hotande exploateringen av fjällen är allt annat än lustfyllt.

Och visst Fowwe: se tipsen som hejarop; "Drömmar om silver" förtjänar fler recensioner. Det är en fantastisk bok som fyller sin plats bland de främsta av svenska fjällskildringar.

Personligen är jag mest förtjust i de inledande kapitlet och berättelsen om hur den första expeditionen letade sig fram via Piteälvens vattenarmar (varifrån citatet i Anders blogg är hämtat). Där tecknas en bild av fjällvärlden annan än den vi är vana vid; fjällnaturen är genuint ogästvänlig och hotfull. Detta i skarp kontrast till det tidiga nittonhundratalets högstämda prosa och nutidens flåshurtiga friluftsmantra.

I bokens senare delar tar historieforskaren Abrahamsson mer plats och fjällskildraren förlänas endast insprängda temakapitel. Men dessa delar har också ett högt läsvärde och tjänar, förutom som ett dokument om en spännande tid i vår historia, också som en påminnelse om hur makt och fattigdom skapar eländiga människor som begår eländiga handlingar.

Symtomatisk är bokens framsida prydd med ett foto av ett gruvhål i dimma och man anar svagt en gestalt i bakgrunden. Inga milsvida utsikter över Padjelantas höga land, inga lutande skärpeplan där vågorna på Virihaure återges i all sin tydlighet. Nej, endast ett dimmigt gruvhål, som det förmodligen allt som oftast sågs även på 1600-talet.
 
Går man in på skogsstyrelsens hemsida kan man under "Skogens Källa" se att större delen (171 ha)av Njunjes 1:5 redan är avverkningsanmäld, 3 områden på totalt 58 ha i November 2011. Förmodligen av någon spekulant som vill finansiera köpet med intäckter från skogen.

Det behöver inte vara kommande ägare som gjort anmälan. Är fastigheten sedan tidigare kontrakterad till något av de större bolagen så är det brukligt att en averkningsplan görs som går ett antal år in i framtiden, i vissa fall kan markägaren då skriva kontrakt med bolaget om att de får rätt att avverka enligt fastställd plan och då få pengar innan skogen är avverkad.
För övrigt ser jag inte problemet med avverkning av skogen, det är något människan sysslat med åtminstone sedan 1600-talet. Värre hade väl varit om ägaren satt upp hinder/vägtullar för leden?
 
Det behöver inte vara kommande ägare som gjort anmälan. Är fastigheten sedan tidigare kontrakterad till något av de större bolagen så är det brukligt att en averkningsplan görs som går ett antal år in i framtiden, i vissa fall kan markägaren då skriva kontrakt med bolaget om att de får rätt att avverka enligt fastställd plan och då få pengar innan skogen är avverkad.
För övrigt ser jag inte problemet med avverkning av skogen, det är något människan sysslat med åtminstone sedan 1600-talet. Värre hade väl varit om ägaren satt upp hinder/vägtullar för leden?

Avverkningsnmälningen tajmar aldeles för bra med försäljningen för att det skall vara en slump. Tror nog skogsstyrelsen avvaktar hur det går med Änokdeltat innan de fattar beslut. Just den typen av skog som finns i det aktuella området är av den typ som är den mest skyddade i hela jämra landet så jag ser heller inget problem med avverkning. Känns ju som om restaurering av 100000 ha ädellövskog någonstans i sydsverige för senare reservatsbildning borde vara högre prioriterat.
 
[...]
Personligen är jag mest förtjust i de inledande kapitlet och berättelsen om hur den första expeditionen letade sig fram via Piteälvens vattenarmar (varifrån citatet i Anders blogg är hämtat). Där tecknas en bild av fjällvärlden annan än den vi är vana vid; fjällnaturen är genuint ogästvänlig och hotfull. Detta i skarp kontrast till det tidiga nittonhundratalets högstämda prosa och nutidens flåshurtiga friluftsmantra.
[...]

Det är en mycket stor och innehållsrik bok och som du säger är det svårt att göra rättvisa åt allt dess innehåll i en enda recension. Jag minns att när jag nyss köpt boken fanns det bara en recension ute på webben någonstans och jag gillade inte det jag läste där. Verkade inte vara någon som hade det minsta intresse för själva naturen. Så det är bra att det har tillkommit fler recensioner som kan balansera. Och det låter nästan som du skulle vilja skriva en själv ;). Det är en bra infallsvinkel det där med det kärva och ogästvänliga.
 
Avverkningsnmälningen tajmar aldeles för bra med försäljningen för att det skall vara en slump. Tror nog skogsstyrelsen avvaktar hur det går med Änokdeltat innan de fattar beslut.

Så kan det mycket väl vara, det håller jag med om.

Just den typen av skog som finns i det aktuella området är av den typ som är den mest skyddade i hela jämra landet så jag ser heller inget problem med avverkning. Känns ju som om restaurering av 100000 ha ädellövskog någonstans i sydsverige för senare reservatsbildning borde vara högre prioriterat.

Visst behövs skydd för lövskog, och en del sådan skog är skyddad i t ex. Lunds kommun där jag bor. Och det borde finnas utrymme att skydda fler områden, både ädellövskog och t ex kärrskog. Men det finns en egenskap hos den fjällnära skogen som gör den extra skyddsvärd: den växer mycket långsamt. I Änok utgör dessutom den "skog" det handlar om ett blickfång och ger flodlandskapet dess typiska karaktär. Om man avverkar där kommer det ta väldigt lång tid innan landskapet återfår sitt utseende. Om det någonsin får det.

När det gäller Njunjes 1:5 har jag inte studerat skogsvårdsplanen i detalj, men jag tror att skogen där har delvis annan karaktär, den är mer produktiv. Men det betyder inte att man borde få avverka hur som helst. T ex de stora skogsbolagen framhållier ju gärna hur aktsamma de vill vara om vissa enskilda träd och vissa utpekade områden som är extra skyddsvärda (och ofta lågproduktiva). När sedan avverkningen sker så verkar man ha glömt de fina orden och tar ner alltihop.

Man skulle önska att det fanns en bättre överensstämmelse mellan ord och handling hos skogsägare som ju alla framhåller att de tar väl hand om skogen och gör en miljövårdsinsats. Hos en del skogsägare finns det, men långtifrån alla. Det handlar tyvärr alltför ofta om att maximera den kortsiktiga vinsten. Därför blir man ju orolig när det kommer avverkning på tal i fjällvärlden.
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
avslut1008 Kolla om broarna finns kvar!!!! Fjällvandring 6

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg