-
Om "Fritt Forum"
Det här forumet är för diskussioner som ligger helt utanför Utsidans intresseinriktning. Huvudsyftet är att moderatorer skall kunna flytta hit trådar som startats i andra forum, men som har bedömts inte passa in där men ändå har en intressant diskussion igång. Men det är också möjligt att starta nya diskussioner här, så länge de inte bryter mot forumets regler.
OBS!
Diskussioner och inlägg i det här forumet visas inte på Utsidans förstasida eller på Vad är nytt-sidan, så är du intresserad av diskussioner som ligger utanför Utsidans inriktning bör du själv bevaka forumet (mha Bevaka-knappen.
En pryl?
- Trådstartare gundj
- Start datum
Det finns 4 huvudbetydelser, jag antar att det är den sistnämda du avser?
"1) (†) vapen att sticka med; dolk; spjut.
Sedan vtdrog Nils Carlson en prijl åt Carl, men Nils Bengtson gaff sig emellom them båda, oc schilde them åt. VRP 1610, s. 221. (Sv.) Pryl, (lat.) Framea. SCHENBERG 1739.
[2]
2) benämmng på (till utseende o. användning ngt skiftande) mer l. mindre spetsiga smärre redskap av trä l. ben l. metall; dels om redskap med skarp spets som företrädesvis användes till att sticka l. borra hål med, dels om redskap med trubbigare spets (vanl. av mer l. mindre konliknande form) som användes för att vidga ett hål i tyg l. läder o. göra det mera regel*bundet; särsk. om ett av skomakare förr (bl. a. för uppborrning o. vidgande av snörhål) använt (metall)redskap liknande en grov, i spetsen av*trubbad syl;
jfr PREN 1, PRIM sbst.¹,
Linc. Ssss b 1640.
(Till hästmunderingen hör bl. a.) Syhlväska med Syhl, Pryl och Beke-tråd. PH 1: 78 1729.
Ådrorna ristas (vid etsning på tenn) med en pryl eller en grof synål. Freja 1880, s. 121. SvSkoT 1931, s. 351-
jfr BEN-, MÄRG-, SEGEL-, SKOMAKAR-, SKRÄDDAR-PRYL m. fl.
– särsk.
[2.a]
a) sjöt. spetsigt redskap av stål l. hårt trä som användes vid splitsning, knopslagning o. segelsömnad, (mindre) märlspik.
WIDEGREN (1788).
Hålen (i segel) böra alltid göras med stamp, aldrig med pryl. PLATEN Glascock 1: 301 (1886). SkrGbgJub. 19: 273 1923.
[2.b]
b) sömn. redskap liknande en lång* smal kon med jämförelsevis trubbig spets, som användes för att i dekorativt syfte göra hål i tyg vid brodering.
1Saml. 1– 6: 325 (1773).
För att få hålen riktigt runda bör man (vid engelskt broderi) vika undan tyget genom att i dem insticka pry*len. HUBENDICK FlickLek. 267 (1879).
FRÖBERG Skrädd. 56 (1941).
[3]
3) (utom i b o.c numera bl. mera tillf.) i bildl. l. utvidgad anv. av 2, om föremål som liknar en pryl.
CARLSSON HelaSthm 326 (1912; om kyrktorn).
– särsk.
[3.a]
a) (†) zool. om taggstråle i fiks ryggfena.
LINNÉ Vg. 175 (1747).
[3.b]
b)
[växtens blad likna prylar]
bot. om växt, i ssgn STRAND-PRYL.
[3.c]
c) (bygdemåls färgat) i uttr. slå pryl, spela käglor, slä kägel.
TOPELIUS Fält. 4: 139 (1864).
[4]
4) (vard.) sak, mindre föremål; särsk. i pl., sammanfattande, om en yrkesmans redskap l. en soldats personliga utrustning o. d.: grejor, grunkor, pryttlar.
DN(A) 1941, nr 224, s. 4.
De nyblivna soldaterna hade stått en hel dag i kö för att få sina "prylar". SvD(B) 1944, nr 226, s. 8. Inte en enda pryl kände jag igen i rummet. TRENTER Eld 14 1949. (Vi vilja) ha med oss hem någon pryl som kan anses typisk för landet vi varit i. DN(A) 1951, nr 338, s. 34.
jfr LANGENFELT OffJarg. (cit. fr. 1912. "
"1) (†) vapen att sticka med; dolk; spjut.
Sedan vtdrog Nils Carlson en prijl åt Carl, men Nils Bengtson gaff sig emellom them båda, oc schilde them åt. VRP 1610, s. 221. (Sv.) Pryl, (lat.) Framea. SCHENBERG 1739.
[2]
2) benämmng på (till utseende o. användning ngt skiftande) mer l. mindre spetsiga smärre redskap av trä l. ben l. metall; dels om redskap med skarp spets som företrädesvis användes till att sticka l. borra hål med, dels om redskap med trubbigare spets (vanl. av mer l. mindre konliknande form) som användes för att vidga ett hål i tyg l. läder o. göra det mera regel*bundet; särsk. om ett av skomakare förr (bl. a. för uppborrning o. vidgande av snörhål) använt (metall)redskap liknande en grov, i spetsen av*trubbad syl;
jfr PREN 1, PRIM sbst.¹,
Linc. Ssss b 1640.
(Till hästmunderingen hör bl. a.) Syhlväska med Syhl, Pryl och Beke-tråd. PH 1: 78 1729.
Ådrorna ristas (vid etsning på tenn) med en pryl eller en grof synål. Freja 1880, s. 121. SvSkoT 1931, s. 351-
jfr BEN-, MÄRG-, SEGEL-, SKOMAKAR-, SKRÄDDAR-PRYL m. fl.
– särsk.
[2.a]
a) sjöt. spetsigt redskap av stål l. hårt trä som användes vid splitsning, knopslagning o. segelsömnad, (mindre) märlspik.
WIDEGREN (1788).
Hålen (i segel) böra alltid göras med stamp, aldrig med pryl. PLATEN Glascock 1: 301 (1886). SkrGbgJub. 19: 273 1923.
[2.b]
b) sömn. redskap liknande en lång* smal kon med jämförelsevis trubbig spets, som användes för att i dekorativt syfte göra hål i tyg vid brodering.
1Saml. 1– 6: 325 (1773).
För att få hålen riktigt runda bör man (vid engelskt broderi) vika undan tyget genom att i dem insticka pry*len. HUBENDICK FlickLek. 267 (1879).
FRÖBERG Skrädd. 56 (1941).
[3]
3) (utom i b o.c numera bl. mera tillf.) i bildl. l. utvidgad anv. av 2, om föremål som liknar en pryl.
CARLSSON HelaSthm 326 (1912; om kyrktorn).
– särsk.
[3.a]
a) (†) zool. om taggstråle i fiks ryggfena.
LINNÉ Vg. 175 (1747).
[3.b]
b)
[växtens blad likna prylar]
bot. om växt, i ssgn STRAND-PRYL.
[3.c]
c) (bygdemåls färgat) i uttr. slå pryl, spela käglor, slä kägel.
TOPELIUS Fält. 4: 139 (1864).
[4]
4) (vard.) sak, mindre föremål; särsk. i pl., sammanfattande, om en yrkesmans redskap l. en soldats personliga utrustning o. d.: grejor, grunkor, pryttlar.
DN(A) 1941, nr 224, s. 4.
De nyblivna soldaterna hade stått en hel dag i kö för att få sina "prylar". SvD(B) 1944, nr 226, s. 8. Inte en enda pryl kände jag igen i rummet. TRENTER Eld 14 1949. (Vi vilja) ha med oss hem någon pryl som kan anses typisk för landet vi varit i. DN(A) 1951, nr 338, s. 34.
jfr LANGENFELT OffJarg. (cit. fr. 1912. "
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pryl - har svaret
Det märks att Tompa är en man med erfarenhet, men det är ju tråkigt när man startar en diskussion och får det rätta svaret på en gång
För att gâ tillbaka till samma trâd som trâdskaparen hámtat inspirationen till denna tràd fràn:
Handduk med logo frân Duka, Coop, Ikea etc. pà: Inte pryl
Handduk med logo frân TNF, Mammut, Marmot, Millet, Western Mountaineering, Norröna, Mountain Hardwear, Haglöfs, Patagonia, Salewa, Klättermusen, etc etc pâ: Pryl
Handduk med logo frân Duka, Coop, Ikea etc. pà: Inte pryl
Handduk med logo frân TNF, Mammut, Marmot, Millet, Western Mountaineering, Norröna, Mountain Hardwear, Haglöfs, Patagonia, Salewa, Klättermusen, etc etc pâ: Pryl
Det märks att Tompa är en man med erfarenhet, men det är ju tråkigt när man startar en diskussion och får det rätta svaret på en gång
Precis, ska be en moderator radera det inlägget sâ vi kan fortsätta spekulera.
Beträffande storleken sâ är det väl bara storleken pâ beloppet pâ prislappen som är viktig, eller?
"Less is more" eller "more is less"?
Definitionen i ordböcker och ordlistor vet vi ju (eller kan slå upp på ett par sekunder). Jag anar att det är den moderna, vardagliga betydelsen som är värd att diskutera och definiera.
Och som alltid är det ju lättare att berätta vad det inte är, och att argumentera mot andras definitionsförsök.
Så:
jag håller inte med Tompa om hans 1950-talsaktiga Fridolf och Selma-definition.
Äkta hälfter kan bli precis lika glada över prylar som man själv.
Mats beskrivning är bättre (inte minst för att jag ju har lagt vissa grunder till den), men den är ju snarare ett exempel än en vattentät definition.
Kanske måste det finnas någon typ av nyhetsvärde i en pryl? Lite verkshöjd? En Fjällräven Grönlands-jacka är kanske inte en pryl i dagsläget, men en softshellmembranultralättradarosynligjacka kanske är det?
Och som alltid är det ju lättare att berätta vad det inte är, och att argumentera mot andras definitionsförsök.
Så:
jag håller inte med Tompa om hans 1950-talsaktiga Fridolf och Selma-definition.
Äkta hälfter kan bli precis lika glada över prylar som man själv.
Mats beskrivning är bättre (inte minst för att jag ju har lagt vissa grunder till den), men den är ju snarare ett exempel än en vattentät definition.
Kanske måste det finnas någon typ av nyhetsvärde i en pryl? Lite verkshöjd? En Fjällräven Grönlands-jacka är kanske inte en pryl i dagsläget, men en softshellmembranultralättradarosynligjacka kanske är det?
Njae, Gundj köpte ju outdåårhandduk och kompass på GetOut-mässan. Så mycket verkshöjd finns det inte i de där prylarna. En kompass är snarare en relikt från svunna tider än nåt med nyhetsvärde/verkshöjd. Det har nog nåt med varumärke, inköpsställe och att samma pryl (med annan beteckning och annat varumärke) finns att köpa till en 1/5 av priset på Konsum i Skärblacka...
