Guest
Gäst
Om inte trycket gånger kontaktyta är lika med belastningen (cykelns totalvikt), så blir det en obalanserad kraft, och hur skulle det gå till, menar du?
En bra långfärdscykel?
- Trådstartare flindra
- Start datum
cykelkärra
Jag ser min tvåhjuliga cykelkärra som den bästa investering jag gjort på cykelsidan. Jag har storhandlat, kört hem trasiga cyklar, skjutsat folk, transporterat sängar eller instrument för en mindre blåsorkester ...
Däremot vet jag inte om det är bra på långfärd. Om inte annat en däckstorlek att ha reserver till, och ett-två däck till som kan få punka. Misstänker dock att den räddar bakhjulet på cykel om man har mycket packning.
Vi hade en tvåhjulig kärra på turen 2001 (med gemensamma tält och en stor vattendunk i), som vi turades om att dra. Den som åkte med kärra blev något, men klart märkbart långsammare. Å andra sidan kanske det är en fördel om en är mycket starkare. (vilket å tredje sidan kan lösas elegant med en tandem, men jag ska väl inte dra in fler alternativ i diskussionen
Jag ser min tvåhjuliga cykelkärra som den bästa investering jag gjort på cykelsidan. Jag har storhandlat, kört hem trasiga cyklar, skjutsat folk, transporterat sängar eller instrument för en mindre blåsorkester ...
Däremot vet jag inte om det är bra på långfärd. Om inte annat en däckstorlek att ha reserver till, och ett-två däck till som kan få punka. Misstänker dock att den räddar bakhjulet på cykel om man har mycket packning.
Vi hade en tvåhjulig kärra på turen 2001 (med gemensamma tält och en stor vattendunk i), som vi turades om att dra. Den som åkte med kärra blev något, men klart märkbart långsammare. Å andra sidan kanske det är en fördel om en är mycket starkare. (vilket å tredje sidan kan lösas elegant med en tandem, men jag ska väl inte dra in fler alternativ i diskussionen
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Aminida; sa:
Det lär nog hända ändå, även om ni så skulle ha identiska cyklar. Ett viktigare skäl till att ha likartade cyklar är att ni kan ha fler gemensamma reservdelar. Det är vanligt att man har med sig flera slangar, och istället för att laga en punktering längs vägen så byter man bara slang för att sedan ta hand om punkan när man kommer fram för kvällen. Har ni samma hjulstorlek så kan ni ha en gemensam reservuppsättning istället för varsin. Se till att ni får rätt ventiler bara. Är ni två skulle jag t.o.m. rekommendera att ni tar med ett reservdäck.
Visst är risken rätt liten att de skall totalhaverera, särskilt om man börjar resan med nya däck. Men går de sönder tillräckligt illa är de väldigt svåra att laga med det man kan tänkas ha tillgängligt vid vägkanten...
Aminida; sa:
All dämpning stjäl energi, men bidrar också till komforten. Om du har dämpningen i gaffeln och baksvingen (som på en heldämpad MTB) så är det svårt att helt skilja mellan kraften som uppstår när cyklisten trycker ner på pedalerna och kraften som uppstår när cykeln passerar ett gupp. Därför känns ofta dämpcyklar lite svampiga när man står upp och trampar. Men om dämpningen sitter i sadelstolpen så är cykeln fortfarande styv under tramporna medan den dämpade sadelstolpen ändå kan fånga en del stötar som annars hade hamnat i ändan och ryggraden.
Det fanns även dämpade styrstammar att köpa ett tag, men nu har jag inte sett någon på flera år.
Re: Re: Körställning...
Minst en helg, sen en helg till för att testa de förändringar du kommer på. Sen är det så att det enda sättet att vänja sig vid att cykla långt är genom att cykla långt. Konditionen är en sak, men det finns mycket annat som spelar in.
Det finns också styren som ser ut litegrann som en kringla, de har alltså barendsen "inbyggda" redan från början. De erbjuder ännu fler positioner än vanligt styre + barends. Om man sen behöver det är en annan fråga...
Det finns MTB för 29", men det är ganska ovanligt och därför kanske inte så bra på långfärd ur servicesynpunkt.Aminida; sa:
Minst en helg, sen en helg till för att testa de förändringar du kommer på. Sen är det så att det enda sättet att vänja sig vid att cykla långt är genom att cykla långt. Konditionen är en sak, men det finns mycket annat som spelar in.
Det finns också styren som ser ut litegrann som en kringla, de har alltså barendsen "inbyggda" redan från början. De erbjuder ännu fler positioner än vanligt styre + barends. Om man sen behöver det är en annan fråga...
Aminida; sa:
Skulle det hjälpa att dela på stråke och fiol? En stråke är ju en rätt spinkig grej, det borde vara lätt att fixa ett fodral till den. Vita avloppsrör (såna som sitter under tvättställ t.ex. kostar runt 30 kr/m. Komplettera med två proppar eller huvar så kan du spänna fast den lite varsomhelst tryggt väderskyddad. Då skulle du kunna använda en mindre låda till fiolen.
Rullmotstånd
Hej igen,
hoppas Utsidan-läsarna inte tar alltför illa upp för att mitt svar är off-topic med hänsyn till trådens inledande inlägg.
Trycket vinkelrät mot underlaget gånger kontaktytans area kallas för normalkraft och denna är precis lika med cykelns totalvikt gånger tyngdaccelerationen. Normalkraft och rullmotstånd är inte samma sak. T.ex. ändras inte normalkraften av att däcket är välpumpat eller inte men det gör rullmotståndet. Vad är rullmotstånd egentligen? Först måste vi förstå hur själva kontaktytan ser ut. Däcket (och i viss mån även underlaget) deformeras, dvs däcket är platt i själva i kontaktytan. Trycket i kontaktytan är inte konstant utan varierar över ytan (störst tryck i centrum och sedan avtagande ut till kanterna av kontaktytan). Kraften som krävs för att kontinuerligt deformera däcket är identiskt lika med rullmotståndet. Olika material deformeras olika mycket. T.ex. har ett järnvägshjul i stål på en räls av stål mycket litet rullmotstånd medan ett mjukt material har högt rullmotstånd. Olika gummiblandningar har olika rullmotstånd.
Ovanstående utgår ifrån att underlaget är helt plant. Om underlaget är ojämnt tillkommer det fler faktorer, lättast att förstå hur en ojämn yta inverkar är att tänka på hur dåligt ett hjul rullar på en ytan med tvärsgående balkar. Ett litet hjul upplever ojämnheterna mer än ett stort hjul och på en asfalterad väg av normal standard kommer ett större hjul förutom av vara komfortmässigt bättre pga större krökningsradie även ha lägre rullmotstånd givet att alla andra förutsättningar är de samma (en MTB med lägre lufttryck i däcken kan ju vara komfortmässigt bättre pga av däckens förmåga att svälja ojämnheter men då på bekostnad av rullmotstånd). Observera att skillnaderna är mer av akademiskt intresse än praktiskt, dvs skillnaderna är små och helt försumbara jämfört med luftmotståndet vid höga hastigheter.
Hoppas jag har tillfört någon klokskap i ämnet...Ut o cykla med er!!!
biketivist; sa:
Hej igen,
hoppas Utsidan-läsarna inte tar alltför illa upp för att mitt svar är off-topic med hänsyn till trådens inledande inlägg.
Trycket vinkelrät mot underlaget gånger kontaktytans area kallas för normalkraft och denna är precis lika med cykelns totalvikt gånger tyngdaccelerationen. Normalkraft och rullmotstånd är inte samma sak. T.ex. ändras inte normalkraften av att däcket är välpumpat eller inte men det gör rullmotståndet. Vad är rullmotstånd egentligen? Först måste vi förstå hur själva kontaktytan ser ut. Däcket (och i viss mån även underlaget) deformeras, dvs däcket är platt i själva i kontaktytan. Trycket i kontaktytan är inte konstant utan varierar över ytan (störst tryck i centrum och sedan avtagande ut till kanterna av kontaktytan). Kraften som krävs för att kontinuerligt deformera däcket är identiskt lika med rullmotståndet. Olika material deformeras olika mycket. T.ex. har ett järnvägshjul i stål på en räls av stål mycket litet rullmotstånd medan ett mjukt material har högt rullmotstånd. Olika gummiblandningar har olika rullmotstånd.
Ovanstående utgår ifrån att underlaget är helt plant. Om underlaget är ojämnt tillkommer det fler faktorer, lättast att förstå hur en ojämn yta inverkar är att tänka på hur dåligt ett hjul rullar på en ytan med tvärsgående balkar. Ett litet hjul upplever ojämnheterna mer än ett stort hjul och på en asfalterad väg av normal standard kommer ett större hjul förutom av vara komfortmässigt bättre pga större krökningsradie även ha lägre rullmotstånd givet att alla andra förutsättningar är de samma (en MTB med lägre lufttryck i däcken kan ju vara komfortmässigt bättre pga av däckens förmåga att svälja ojämnheter men då på bekostnad av rullmotstånd). Observera att skillnaderna är mer av akademiskt intresse än praktiskt, dvs skillnaderna är små och helt försumbara jämfört med luftmotståndet vid höga hastigheter.
Hoppas jag har tillfört någon klokskap i ämnet...Ut o cykla med er!!!
Guest
Gäst
Jag vet mycket väl var rullmotstånd kommer från, men du har inte svarat på min fråga.
Aminida; sa:
En äldre tråd som behandlar samma ämne som detta började med. Skeppshult för touring.
Ibland har man marginalerna på sin sida! Din tråd kunde lika gärna slutat i ett snarstucket "använd sökfunktionen" och en länk men så mycket roligare det blev när det blev så här istället!
/Andreas
?????????
Hej igen,
jag svarade att trycket gånger kontaktytan är precis lika stor som totalvikten gånger tyngdaccelerationen.
Vad som får dig att tro att jag skulle förespråka att det inte är så förstår jag inte???
Vill inte hålla på att traggla något vars allmänintresse troligtvis har sinat för länge sedan. Ut o cykla med er eller skriv in o berätta om förestundande cykelplaner eller andra äventyr i stället.
Hej svejs!
biketivist; sa:
Hej igen,
jag svarade att trycket gånger kontaktytan är precis lika stor som totalvikten gånger tyngdaccelerationen.
Vad som får dig att tro att jag skulle förespråka att det inte är så förstår jag inte???
Vill inte hålla på att traggla något vars allmänintresse troligtvis har sinat för länge sedan. Ut o cykla med er eller skriv in o berätta om förestundande cykelplaner eller andra äventyr i stället.
Hej svejs!
dabac; sa:
Hihi, ge sig in i en diskussion om fiollådor med mig... Lycka till! =)
Nä, skämt åsido: Det finns lådor där stråke och låda är separerade, men de är DYRA. Minst 3000 kronor, vilket känns väldigt dyrt att köpa en bara för att ha den i några månader.
Om jag ska ha stråken nån annanstans måste jag såga ner min fiollåda och göra den mindre. Då kan jag inte heller använda den senare. Dessutom är det hemskt opraktiskt att ha två grejjer att drälla med när man ska ha en spelning. Det är väldigt praktiskt att ha en låda som man kan lägga undan fiol och stråke i om man måste gå iväg en stund för tex toabesök eller för att dricka ett glas vatten. Det tar bara några sekunder för mig att packa ihop både fiol och stråke i den låda jag har nu.
Det känns väldigt onödigt att ändra på något som fungerar. Jag har en bra, och faktiskt väldigt liten, låda. Den är tyngre än lättviktslådor, men tar å andra sidan mindre plats (vilket ju är viktigt i det här fallet). Dessutom är den stenhård och tål smällar. Plus att jag har sytt tyget själv, det är verkligen en "Frida-låda". Den är knallröd och så står det Frida på. =)
Nä nu får jag sluta pladdra, det går ju inte att sluta när man ska diskutera sånt här!
\o/
