Det här med vandrare och cyklister...

Av ren nyfikenhet, skulle inte någon kunna lägga upp en bild på hur det ser ut när en cykel saboterat så pass mycket att det blir problematiskt att gå.
 
Jag har ingen bild, men har ganska ofta råkat ut just för att det är så djupa cykelspår i leran att fotgängarna har trampat upp en ny stig bredvid den gamla.

Det är klart att det är möjligt att det hade blivit en ny upptrampad stig även om det inte varit nån som cyklat där, men de 5 cm breda djupa spåren i leran kommer i alla fall uppenbarligen från cyklar (det är inga fotgängare som har så smala fötter). Och de djupa spåren skadar rötterna.

 
Nej det är inte bara ett litet fåtal ställen, det är snarare dom flesta sällen om vi talar om cykling i natur.
På min senaste fjällvandring såg jag inte ett cykelspår på ett par dagar.

Sveriges yra är ca 450 000 km2. En väldigt liten del av den ytan är sliten p.g.a. MTB-cykling.

Utan tvivel finns det ett fåtal ställen där det är ett problem. Ofta där det är blött, eller i närheten av en del populära platser.

Oavsett vad jag gör, så tycker jag inte om att lämna några större spår efter mig i naturen. Det gör att jag låter bli att cykla där det är för blött. Det finns nästan alltid något alternativ där det går bra att cykla istället. I "värsta" fall en väg...

Elcyklar räknas som cykel på väg. Jag håller med Stordrulen att de gärna kunde räknas som motorfordon under terrängkörningslagen. Jag kan inte se att allemansrätten också ska täcka körning med motordrivna fordon i naturen.
 
Jag cyklar nästan aldrig i naturen (jag har en standardcykel men någon gång har jag hamnat på en stig), men går mycket i skogen, särskilt i Änggårdsbergen (Göteborg/Mölndal) där det är mycket folk som stigcyklar. Ibland ser man att cyklarna har grävt ner sig där det är blött men även fotgängare gör rejält med spår där det är blött. Snarast skulle jag bedöma att fotgängare gör stigen bredare där det är blött medan cyklisterna gör den djupare. Jag är inte säker på vilket som faktiskt är värst. Där det är rejält brant och mjukt underlag tror jag att cyklar sliter mer. De cyklister som jag möter tar gott om hänsyn till fotgängare, nästan lite självutplånande ibland. Det egentliga problemet är nog att det finns områden där det helt enkelt är ganska trångt (jag har i andra sammanhang hört folk klaga på joggare också).
 
Äventyrsmotionärer som MTB-cyklister, känns verkligen inte välkomna på en vandringsled.

Det är svårt att samsas, och det gäller även inne i stan. Man vill inte ha cyklister och elsparkcyklar som zigzagar runt en på trottoaren, och man vill inte ha joggare som spottar och svettstänker förbi en. Det är helt enkelt trångt. Olika grader av hyfs kan göra möten smidigare, men t ex på joggartäta stråket Kungsholms strand i Stockholm, så blev min vän utsatt för en extremt ohyfsad joggare, som lyfte armen och "stämplade" min vän med sin armsvett, för att han ansåg att min vän borde hoppa ur vägen. Det grövsta jag har sett i sammanhanget.

Och för att återgå till cyklister så är det extremt stressande att bli rundad i hög hastighet. Det förstör naturupplevelsen, och som flera varit inne på i tråden så handlar det en del om antal. Idag kanske man inte möter så många, och slitaget på stigarna kanske inte blir så hårt. Men om det blir fritt fram så ökar antalet, och konflikten blir uppenbar.

Däremot så skulle jag gärna ha med min cykel som packåsna på en vandringsled (och cykla på de tråkiga men nödvändiga transportsträckor där leden går på vägar). Packåsna - d v s leda cykeln.


PS! Jag vet att man inte får cykla på trottoarer, men folk gör ju det ändå.
 
Äventyrsmotionärer som MTB-cyklister, känns verkligen inte välkomna på en vandringsled.

Det är svårt att samsas, och det gäller även inne i stan. Man vill inte ha cyklister och elsparkcyklar som zigzagar runt en på trottoaren, och man vill inte ha joggare som spottar och svettstänker förbi en. Det är helt enkelt trångt. Olika grader av hyfs kan göra möten smidigare, men t ex på joggartäta stråket Kungsholms strand i Stockholm, så blev min vän utsatt för en extremt ohyfsad joggare, som lyfte armen och "stämplade" min vän med sin armsvett, för att han ansåg att min vän borde hoppa ur vägen. Det grövsta jag har sett i sammanhanget.

Och för att återgå till cyklister så är det extremt stressande att bli rundad i hög hastighet. Det förstör naturupplevelsen, och som flera varit inne på i tråden så handlar det en del om antal. Idag kanske man inte möter så många, och slitaget på stigarna kanske inte blir så hårt. Men om det blir fritt fram så ökar antalet, och konflikten blir uppenbar.

Däremot så skulle jag gärna ha med min cykel som packåsna på en vandringsled (och cykla på de tråkiga men nödvändiga transportsträckor där leden går på vägar). Packåsna - d v s leda cykeln.


PS! Jag vet att man inte får cykla på trottoarer, men folk gör ju det ändå.

Apropå att gående och cyklister ska samsas i stan så är det faktiskt numera lag på var gående ska befinna sig på gemensam gång- och cykelväg. Gående ska hålla till vänster även här och det vet nog inte alla gående ännu. Cykel är fordon och fordons plats är till högre sedan gammalt. Då blir det enklare att samsas.

Kap 7 Trafikförordningen

/Patrik
 
Apropå att gående och cyklister ska samsas i stan så är det faktiskt numera lag på var gående ska befinna sig på gemensam gång- och cykelväg. Gående ska hålla till vänster även här och det vet nog inte alla gående ännu. Cykel är fordon och fordons plats är till högre sedan gammalt. Då blir det enklare att samsas.

Kap 7 Trafikförordningen

/Patrik

Det känner jag till, och jag tycker f ö att det är ett galet beslut. Det är bättre om alla vet att de alltid ska hålla till höger. Nu måste man hålla reda på vilken sorts väg man befinner sig på.

Men nu skrev jag om cyklar och elsparkcyklar på trottoarer. I Stockholm gillar folk att köra där, bland folk som flanerar, och kan ta - och har rätt att ta - ett hastigt steg åt sidan, för att det är något intressant i ett skyltfönster t ex. Det är förbjudet, och belagt med böter att köra på trottoaren. Men folk gör så ändå.
 
Äventyrsmotionärer som MTB-cyklister, känns verkligen inte välkomna på en vandringsled.

Det är svårt att samsas, och det gäller även inne i stan. Man vill inte ha cyklister och elsparkcyklar som zigzagar runt en på trottoaren, och man vill inte ha joggare som spottar och svettstänker förbi en. Det är helt enkelt trångt. Olika grader av hyfs kan göra möten smidigare, men t ex på joggartäta stråket Kungsholms strand i Stockholm, så blev min vän utsatt för en extremt ohyfsad joggare, som lyfte armen och "stämplade" min vän med sin armsvett, för att han ansåg att min vän borde hoppa ur vägen. Det grövsta jag har sett i sammanhanget.

Och för att återgå till cyklister så är det extremt stressande att bli rundad i hög hastighet. Det förstör naturupplevelsen, och som flera varit inne på i tråden så handlar det en del om antal. Idag kanske man inte möter så många, och slitaget på stigarna kanske inte blir så hårt. Men om det blir fritt fram så ökar antalet, och konflikten blir uppenbar.

Däremot så skulle jag gärna ha med min cykel som packåsna på en vandringsled (och cykla på de tråkiga men nödvändiga transportsträckor där leden går på vägar). Packåsna - d v s leda cykeln.


PS! Jag vet att man inte får cykla på trottoarer, men folk gör ju det ändå.
Och folk är i vägen när jag kommer på cykel i skogen. Säger absolut inte att jag på något vis har mer rätt än någon annan att vistas i skogen. Ditt perspektiv känns bara väldigt trångt. Är det nu en led som endast är avsedd för vandring visst. Men varför ska inte all kunna njuta av naturen. Jag cyklar i skogarna runtikring för att jag mår bra av det och det är kul. Finns inga utmärkta leder för varken cyklister eller vandrare utan vi samsas. Fungerar superbra. Du som verkar ha svårt för andra människor kanske borde flytta till någon byhåla långt norrut inåt landet. Där är det bara myggen som stör dig. Annars kanske SD kan hjälpa dig med cykelinvandrarna. Ni verkar ha rätt lika retorik.
 
Och folk är i vägen när jag kommer på cykel i skogen. Säger absolut inte att jag på något vis har mer rätt än någon annan att vistas i skogen. Ditt perspektiv känns bara väldigt trångt. Är det nu en led som endast är avsedd för vandring visst. Men varför ska inte all kunna njuta av naturen. Jag cyklar i skogarna runtikring för att jag mår bra av det och det är kul. Finns inga utmärkta leder för varken cyklister eller vandrare utan vi samsas. Fungerar superbra. Du som verkar ha svårt för andra människor kanske borde flytta till någon byhåla långt norrut inåt landet. Där är det bara myggen som stör dig. Annars kanske SD kan hjälpa dig med cykelinvandrarna. Ni verkar ha rätt lika retorik.

Ja, du som är den som kommer dundrande trivs så klart. Vad är det som är svårt att förstå? En cyklist som kommer väldigt snabbt är oförutsägbar och en krock är fysiskt farligt för en oskyddad fotgängare.

I övrigt så har du en extremt trist debattstil. Varför så mycket halmgubbar, och flykt från ämnet?
 
Jag förenklar ytterligare: Man ska inte behöva gå på helspänn på en vandringsled, för att en tung mtb-cyklist kan dyka upp när och var som helst, i vilken hastighet som helst.

Lägger man till barn och hundar i ekvationen, så blir det ännu tydligare. Ett barn som suttit på huk och ätit blåbär rusar plötsligt tillbaka till stigen, t ex. Fotgängare/vandrare rör sig irrationellt, och har rätt att röra sig irrationellt.
 

Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg