Det här med vandrare och cyklister...

Jag väljer att fetmarkera några citat.


Detta kan jag inte tolka annat som än att MTB-cyklisterna sliter mindre bara för att de är få, d.v.s. slitaget "per capita" är högre än från vandrare. Vore de lika många skulle slitaged från MTB vara högre?



Här pratas det också om antalet, och inte slitaget "per capita".


Man kan ju göra en så enkel jämförelse som att titta på en vanlig gräsmatta. Låt ungarna spela fotboll på gräsmattan en timme. Och låt dem sen cykla MTB på gräsmattan en timme. Blir slitaget lika?

Saken är ju att tillståndet på stigen inte är "noll" ur markslitagesynpunkt om bara vandrare använder den. Kungsleden kan ju t ex på sina ställen vara 20 meter bred lervälling, alldeles utan att någon MTB-cyklist varit i närheten av den. Cyklar sliter och påverkar förstås underlaget, liksom vandrare gör det. Eller terränglöpare som springer på stenhäll med ståldubb. Så vem är det som ska avgöra vad som är okej slitage och vad som inte är det? Många vandrare verkar mena att det är helt okej med stigslitage om det kommer från gummisulor, men inte från gummidäck men de studier som gjorts visar att det inte är någon stor skillnad, men slitaget är annorlunda och därför är ju den här typen av studier värdefulla när man ex planerar ledsträckningar för såväl cykling som vandring.

På längre leder (t ex Sörmlandsleden som varit uppe) kan det ju finnas delsträckor som inte är lämpliga för cykling, medan det inte är något problem alls på andra delar, men åsikter att cykling ska undantas allemansrätten, eller t o m omfattas av terrängkörningslagen är extremt tondöva och onyanserade. Däremot kan det när besökstrycket blir för stort behöva planeras med kanalisering och restriktioner. Vilket förstås gäller även i skyddade områden om vandringstrycket blir för stort.

Jag kan inte svara på ditt tankeexempel. Jag är uppvuxen med att spela både fotboll och cykla på gräsmattan hemma utan jag åstadkom någon leråker. Det blir ju svårt att diskutera hypotetiska exempel; hur skulle gräsmattan se ut om tio fatbikecyklister snurrade runt på gräsmattan i två timmar, jämfört med tio man från den lokala orienteringsklubben i dobbskor som sprang runt? Det blir ju helt omöjliga diskussioner och det enda man kan göra är ju att gå på de ganska många studier som finns, samt pragmatiskt avgöra från fall till fall.
 
Vet du att skyltarna är illegala eller gissar du?
Det är nog få föreningar som skulle vara dumma nog att spika upp skyltar utan tillstånd (eftersom det ju är att be om en polisanmälan för skadegörelse), men visst kan det förekomma.
Är man så jävla dum att man spikar upp hemmagjorda stora plastpilar på om inte vartannat så vartredje träd, så kan man inte räkna med att man får ha dem kvar. Inte bara jag som tar bort dem. Finns ett elljusspår de kan hoja på om de inte hittar stigarna utan skyltar. Det där är ett hemmabygge av några locals. Har inget emot MTB och kört där själv nån gång.
 
Är det slitaget som är det stora problemet? Eller är det vandrarna som vill ha stigarna för sig själva? Vart på priolistan för miljöproblem skulle du sätta cyklar på stigar i skogen? Förmodligen någonstans längst ner tillsammans med vandring. Vad är det verkliga problemet?

Problemet är väl att cyklisterna cyklar på leder avsedda för vandring. Men jävlar om nån stackars fotgängare råkar gå på en cykelbana.
 
men de studier som gjorts visar att det inte är någon stor skillnad, men slitaget är annorlunda och därför är ju den här typen av studier värdefulla när man ex planerar ledsträckningar för såväl cykling som vandring.

Ingen av de studier som citerats här har ju tagit hänsyn till mängden vandrare kontra mängden cyklister.

Det är ju självklart att 100 vandrare sliter mer än en cyklist. Det är också självklart att 100 cyklister sliter mer än en vandrare. Men var ligger jämvikten? Sliter 100 vandrare mer eller mindre än 100 cyklister?
 
Nu skulle jag inte identifiera mig som "MTB-cyklist", men eftersom jag nämnde studier så svarar jag. Det finns ganska många; här är några exempel. Den första publicerad i år.

"Our study shows that on-trail use by hikers and mountain bikers have relatively limited overall effects in terms of trail widening and deepening, but that effects depend highly on environmental conditions; enhanced use of trails in wet areas is likely to result in greater trail degradation, and more so if a large proportion of the users are mountain bikers. Management and maintenance of trails, in terms of re-routing or trail surface hardening, could thus be necessary to avoid negative impacts of increased use. For such management actions to be successful, they need to be targeted towards the actual user groups and the natural conditions in the area."

Effects of mountain biking versus hiking on trails under different environmental conditions (utdrag ur abstracts)

"It has not been established in the research done to date, that mountain bikes have greater overall impact on tracks than do walkers. However, it is obvious that mountain bikes do have some different types of impacts. The research to date indicates that it would not be appropriate to state that one is any "worse" than the other. It would appear that the main physical impact implication from the advent of mountain biking really lies in the increase in user numbers they may represent, rather than in the nature of the new activity in itself."

Off-Road impacts of Mountain bikes: A review and discussion s.26

Soil erosion and landuse management in the Swedish mountains have today become a discussed topic. The aim of this study is to give a glimpse of clearness about impact difference between two leisure activities that are conducted in these areas - cycling and walking. Four previously undisturbed sites in two vegetation types, two on subalpine heath and two on bog, with one plane and one sloping sub-surface respectively, were studied concerning differences in impact between cycling and trampling. Changes in vegetation were measured immediately after different impact intensity at one occasion and also after one and two months of recovery. The results show great variation with increasing level of use, but it could not clearly be shown that one of the two activities was responsible for any higher amount of damage on the ground than the other. There were signs of lower tolerance on bog than on heath to both cycling and trampling. There was also a general difference in type of impact, with broader and shallower disturbance after trampling and more narrow and deep impact from cycling. Other differences between the two activities and the necessity for further research are also discussed.

Annica Ideström, Markslitage i fjällmiljö - en jämförelse mellan cykling och vandring, UMU

När man läser igenom de studier som gjorts så verkar det vara svårt att dra tydliga slutsatser; både vandrare, cyklister och ryttare sliter och det verkar snarare vara totala trycket och terrängtyper som avgör omfattningen även om blötare partier verkar vara känsligare för cykling. På leder (som ju som sagt per definition är slitage) och i områden med högt tryck borde man kunna skapa förutsättningar för såväl de som cyklar och de som vandrar att uppleva naturen. Ibland får man uppfattningen av att vandring är en närmast jungfruelig aktivitet utan någon påverkan som helst, men så är det ju inte.
Såväl cykling som vandring är ju aktiviteter som är väldigt hållbara och bidrar till folkhälsan men erfarenhetsmässigt vet man också att det lätt uppstår konflikter mellan olika grupper av friluftsutövare.

En dylik studie i torrt landskap har föga att göra med förhållandena i Sverige. Man kan helt enkelt inte bara imoprtera andras erfarenheter utan man måste faktiskt se på vad som händer här. Har man slitit upp markvegitationen blir cyelhjulsspåret till början på en ny erosionsbäck, där marken planar ut kommer att bildas ett nytt dyhål av en våldsamt framförd cykel. Trist men det blir resultatet. Att cykla samma väg vid torrt väder leder till mycket liten naturpåverkan.

go tur
När är huvudfrågan.
 
Problemet är väl att cyklisterna cyklar på leder avsedda för vandring. Men jävlar om nån stackars fotgängare råkar gå på en cykelbana.
Om man istället för att se problem försöker se möjligheter här, hur skulle man då lösa situationen? Kan cyklistinvandrarna få vara på vandringslederna eller ska dom få egna leder? Troligtvis behöver varje plats en unik lösning.
 
Cyklisterna bör väl i områden med mycket cyklister anlägga egna leder. Helt enkelt. Problemet är som sagt inte det totala slitaget på skogen, utan att stigarna som är anlagda som vandringsleder förvandlas till lerdiken när cyklister cyklar där vid blöt väderlek. Då blir dom väldigt svåra att gå på. Det är ju ändå en sällsynt egoism att inte se sin egen del i problemet när de studier man så gärna hänvisar till säger exakt det vi vandrare hävdat i alla år, och som även Naturvårdsverket hävdar. Att MTB-cyklister som cyklar i väta förstör stigarna. Istället för att ta det så personligt så hade det ju varit klädsamt om någon cyklist kunde komma med en konstruktiv lösning på hur man ska låta bli att förstöra för alla andra som vill bruka stigarna.
 
Vet inte om det bara är jag, men jag är sällan särskilt intresserad av att vare sig vandra på vandringsleder eller cykla på cykelleder. Däremot tycker jag om att både vandra och cykla på stigar.
 
Vet inte om det bara är jag, men jag är sällan särskilt intresserad av att vare sig vandra på vandringsleder eller cykla på cykelleder. Däremot tycker jag om att både vandra och cykla på stigar.

Håller med. Självklart är det så att vissa sträckor på vandringsleder inte är lämpliga att cykla på. Det är idag redan cykelförbud på många leder. Det jag argumenterar mot är extremåsikter som hävdar att stigcykling inte alls ska vara tillåten, eller att cykling med ganska svepande argument förbjuds över ex en 100 mil lång led. Det känns inte så konstruktivt.

Tyvärr finns det ju i vissa konstellationer ett ganska massivt motstånd mot cykling överhuvudtaget och även på etablerade cykelleder/stigar sker stigsabotage av folk som tror sig ha rätten att bestämma exakt vilka de vill ska kunna ha tillgång till stigarna, som Per Carlin ovan omvittnar. Frågan är ju så att säga bredare än att bara omfatta etablerade vandringsleder och även i den här tråden har det ju kommit upp åsikter om att cykling bör omfattas av terrängkörningslagen och därmed undantas allemansrätten.

Själv tycker jag det är fantastiskt att allt fler upptäcker både cykling och vandring, men som konstaterat i andra trådar så kommer ökat besökstryck också innebära en utmaning för allemansrätten, jag har bara väldigt svårt för åsikten att endast ens egen aktivitet ska vara tillåten, att det slitage och besökstryck man själv är en del av inte utgör ett problem medan man samtidigt vill förbjuda andras sätt att uppleva naturen på.
 
Är man så jävla dum att man spikar upp hemmagjorda stora plastpilar på om inte vartannat så vartredje träd, så kan man inte räkna med att man får ha dem kvar. Inte bara jag som tar bort dem. Finns ett elljusspår de kan hoja på om de inte hittar stigarna utan skyltar. Det där är ett hemmabygge av några locals. Har inget emot MTB och kört där själv nån gång.

Egenmäktigt förfarande är inte OK oavsett om det är uppsättaren av pilar eller nedrivaren av pilar som begår det.
I mina trakter har skyltning stundtals närmast organiserat rivits ned eller saboterats trots att det varit ordnat i officiellt samarbete mellan markägare, region och kommun.
Är DU markägaren och något utan tillåtelse gjort ingrepp på din mark så må det vara ok att agera mer handgripligt men annars bör nog markägaren informeras istället.
 
Kan det utöver det fula slitaget från cyklarna gör ha att göra med att många som fotvandrar i fjäll och skog gör det för att komma ut och få lugn och ro som gör att man blir avig mot cyklister ?

När det sedan kommer någon stressputte i full fart framstudsandes på en MTB som man får hoppa undan för så kommer det att symbolisera just det man gett sig ut för att slippa ?
 
Kan det utöver det fula slitaget från cyklarna gör ha att göra med att många som fotvandrar i fjäll och skog gör det för att komma ut och få lugn och ro som gör att man blir avig mot cyklister ?

När det sedan kommer någon stressputte i full fart framstudsandes på en MTB som man får hoppa undan för så kommer det att symbolisera just det man gett sig ut för att slippa ?

...och han som gett sig ut att cykla av sig lite, undrar säkert vad det är för en vandrare som är ute och slögår i hans motionscykelskog så han måste svänga runt och bromsa för?

Vem, utöver skogens ägare, har mest rätt till sin önskan om hur man ska vara och bete sig i skogen?

Med lite hänsyn rymmer nog skogen er båda!

/Patrik, som både cyklar och går i skogen
 

Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg