Det här med vandrare och cyklister...

Med rätt menar jag rätten att vistas i skogen. Inte vem som ska visa mest hänsyn. Självklart ska den superfarliga stravagalningen anpassa sig efter vandrare. Med sunt förnuft kommer man superlångt utan att vara paragrafryttare. Anser bara det är tråkigt att vi inte kan välkomma cykelinvandrarna istället för att uttrycka att dom på stigar i skogen inte har något att göra.
Tycker du sunt förnuft står i motsats till lagtext? Jag tycker tvärtom. Lagtext ska ju spegla någon form av sunt förnuft, det som är bäst för samhället/bäst för alla, eller åtminstone de flesta.
Att bara hänvisa till sunt förnuft räcker tyvärr inte enligt min erfarenhet, då det finns så många olika ideer om vad som är normalt och sunt förnuft. För cyklisten är cykling det normala och för vandraren är vandring det normala och för de som gör båda är båda normalt.

Även lagtext kan hänvisa till någon form av allmän respekt och försikighet, i samma trafikförordning kan man läsa:
2 kap. Bestämmelser för alla trafikanter
Grundbestämmelser
1 §
För att undvika trafikolyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna. Trafikanten skall visa särskild hänsyn mot barn, äldre, skolpatruller och personer som det framgår har ett funktionshinder eller en sjukdom som är till hinder för dem i trafiken.

En trafikant skall uppträda så att han eller hon inte i onödan hindrar eller stör annan trafik.

En vägtrafikant skall visa hänsyn mot dem som bor eller uppehåller sig vid vägen.

En terrängtrafikant skall anpassa sin färdväg och hastighet samt sitt färdsätt så att människor och djur inte störs i onödan och så att skada på annans mark eller växtlighet undviks.

/Patrik
 
Tycker du sunt förnuft står i motsats till lagtext? Jag tycker tvärtom. Lagtext ska ju spegla någon form av sunt förnuft, det som är bäst för samhället/bäst för alla, eller åtminstone de flesta.
Att bara hänvisa till sunt förnuft räcker tyvärr inte enligt min erfarenhet, då det finns så många olika ideer om vad som är normalt och sunt förnuft. För cyklisten är cykling det normala och för vandraren är vandring det normala och för de som gör båda är båda normalt.

Även lagtext kan hänvisa till någon form av allmän respekt och försikighet, i samma trafikförordning kan man läsa:
2 kap. Bestämmelser för alla trafikanter
Grundbestämmelser
1 §
För att undvika trafikolyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna. Trafikanten skall visa särskild hänsyn mot barn, äldre, skolpatruller och personer som det framgår har ett funktionshinder eller en sjukdom som är till hinder för dem i trafiken.

En trafikant skall uppträda så att han eller hon inte i onödan hindrar eller stör annan trafik.

En vägtrafikant skall visa hänsyn mot dem som bor eller uppehåller sig vid vägen.

En terrängtrafikant skall anpassa sin färdväg och hastighet samt sitt färdsätt så att människor och djur inte störs i onödan och så att skada på annans mark eller växtlighet undviks.

/Patrik
Jag tycker att det har gått på tok för långt om man ska behöva ta fram lagtext för att folk inte klarar av att visa hänsyn. Tar du med dig lagtexten ut i skogen för att påvisa hur andra ska behandla dig. Visa hänsyn. Var glad för att för hittar ut i skogen. Minska polareiseringen!
 
Det vanliga är väl - oavsett vad som skrivs här- att vi umgås på ett trevligt sätt utan problem. En kort pratstund med en cyklist när man är ute och vandrar är precis lika roligt som en pratstund med en vandrare. Att båda grupper tar hänsyn till varandra är ju självklart och likaså att den som rör sig snabbast är den som får visa störst hänsyn.

När man rör sig utanför storstadsområdena så är det många stigar som hålls öppna just på grund av att flera kategorier samsas på lederna.

Låt oss försöka visa litet större tolerans och inte polarisera diskussionerna alltför mycket.
Kunde inte sagt det bättre själv!
 
Den här tråden kommer inte att ge något slutgiltigt svar som kommer att ändra någonting i praktiken, men nej, det fungerar inte. En äventyrscyklist vill ha fart och strapatser, och det är en farlig kombo med vandrare på stigen. Och otrevlig, för vandrare.

Och de tätare mötena som fler cyklister i skogen skulle innebära, kan vi alltså idag se i staden. Livsfarliga cyklister som störtar fram där det är förbjudet, eller inte håller hastigheten eller väjer, där man delar bana. Och faktiskt ofta rammar fotgängare. Sällan dödsfall, men ger ordentliga skador.
 
Jag tycker att det har gått på tok för långt om man ska behöva ta fram lagtext för att folk inte klarar av att visa hänsyn. Tar du med dig lagtexten ut i skogen för att påvisa hur andra ska behandla dig. Visa hänsyn. Var glad för att för hittar ut i skogen. Minska polareiseringen!

Det är ju just detta lagtexten eftersträvar, hur vi som samhälle ska kunna fungera bra tillsammans. Lagtext för mej är formaliserat sunt förnuft. Det jag vänder mig mot är när man sätter motsats-tecken mellan lagtext och sunt förnuft. Trafikregler är ju sunt förnuft i trafiken satt på pränt.

/Patrik
 
Den här tråden kommer inte att ge något slutgiltigt svar som kommer att ändra någonting i praktiken, men nej, det fungerar inte. En äventyrscyklist vill ha fart och strapatser, och det är en farlig kombo med vandrare på stigen. Och otrevlig, för vandrare.

Och de tätare mötena som fler cyklister i skogen skulle innebära, kan vi alltså idag se i staden. Livsfarliga cyklister som störtar fram där det är förbjudet, eller inte håller hastigheten eller väjer, där man delar bana. Och faktiskt ofta rammar fotgängare. Sällan dödsfall, men ger ordentliga skador.
Jag tycker att du generaliserar lite väl mycket här. Det är klart att det finns rötägg (ibland flera på samma ställe) bland cyklister, men alla äventyrscyklister vill inte ha fart och alla strapatser behöver inte gå fort. Jag är helt enig om att det ska finnas en (ömsesidig) hänsyn där man som cyklist får ett större ansvar i och med att man har möjlighet till högre fart, men att påstå att alla cyklister i skogen är ute efter hög fart till varje pris, det är direkt felaktigt och bidrar inte till en rimlig debatt.

Och ja, jag är såväl cyklist som vandrare.
 
Och de tätare mötena som fler cyklister i skogen skulle innebära, kan vi alltså idag se i staden. Livsfarliga cyklister som störtar fram där det är förbjudet, eller inte håller hastigheten eller väjer, där man delar bana. Och faktiskt ofta rammar fotgängare. Sällan dödsfall, men ger ordentliga skador.
Här saknar jag en referens till alla dessa olyckor, inklusive jämförelser med andra olyckstyper, för när jag läser statistik ser det ut som om det är mångdubbelt fler singelolyckor för fotgängare än olyckor cykel-fotgängare (och då menar jag inte dödsolyckor) https://miljobarometern.stockholm.se/report//trafik/trafikolyckor/trafikolyckor-per-olyckstyp/data/
Jag hävdar inte att alla cyklar med hänsyn i skogen, eller i trafiken, men problemet kanske mer är hur mötena upplevs än hur farliga de är, objektivt? Och eftersom de flesta är i skogen för upplevelsen är detta ju viktigt, men om upplevelsen blir sämre pga överdriven rädsla är det ju onödigt.
 
Den här tråden kommer inte att ge något slutgiltigt svar som kommer att ändra någonting i praktiken, men nej, det fungerar inte. En äventyrscyklist vill ha fart och strapatser, och det är en farlig kombo med vandrare på stigen. Och otrevlig, för vandrare.

Och de tätare mötena som fler cyklister i skogen skulle innebära, kan vi alltså idag se i staden. Livsfarliga cyklister som störtar fram där det är förbjudet, eller inte håller hastigheten eller väjer, där man delar bana. Och faktiskt ofta rammar fotgängare. Sällan dödsfall, men ger ordentliga skador.
Hur många stöter du på när du är ute i skogen? Själv har jag tur om jag stöter på någon trevlig prick när jag är ute och trampar stig. Riktigt skönt, känner man sig mindre ensamen och björnrädd. Att säga att stigcykling är helt fel i hela detta avlånga land blir lixom inte rätt. Det är i mer tätbefolkade områden som det uppstår problem.
 
Problem med stigcykling har jag sett främst på känsliga (ofta blöta) miljöer där det cyklas (och eventuellt gås) för mycket. Dessa finns bland annat i fjällen (t.ex. delar av Jämtlandstriangeln) och en del områden nära större städer.

Det är lite fascinerande hur tvärsäker någon kan vara angående vad som driver en cyklist. Visst finns det "äventyrscyklister" som drivs av fart och strapatser. Det finns dock troligen fler som cyklar av andra anledningar -- och som inte regelmässigt kommer upp i farter som ger hög risk för kollisioner med eventuella fotgängare.

Det blir lite som att säga att alla fjällvandrare springer Kungsleden med lättpackning, men enda mål att ta sig fram så fort som möjligt. :)
 
Om man nu inte cyklar för att komma fram fort, varför cyklar man istället för att vandra? Man tar sig inte till lika många platser med cykel som till fots, så om man inte har bråttom måste det ju vara betydligt roligare att vandra?
 
Om man nu inte cyklar för att komma fram fort, varför cyklar man istället för att vandra? Man tar sig inte till lika många platser med cykel som till fots, så om man inte har bråttom måste det ju vara betydligt roligare att vandra?
Nej, det måste det absolut inte vara. Du får gärna tycka att vandring är roligare, men det betyder inte att det är en universell sanning. Jag tycker att stigcykling är oerhört mycket roligare än stigvandring, även fast jag inte tar mig till samma platser och inte har bråttom. Sen är det klart att en modern mtb generellt kan framföras fortare än vandringshastighet, men det är ett ganska stort spann man kan röra sig i hastighetsmässigt. Jag ska inte tala för alla mtb-cyklister, men jag vet att det finns många som jag, som uppskattar det tekniska i cyklingen och inte behöver ha hög hastighet för att ha kul på vanliga stigar (det finns det bike parks och annat för).
 
Senast ändrad:

Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg