Ja glaciärer och smältvatten skapar ju förutsättnignarna för färdsel. På det ena stället karvar de ut en lättvandrad dal, på det andra skapar de en djup, brant ravin med en rasande jokk i botten.Oftast så bildas färdvägar efter hur smältvatten efter vintern drar ner för backen. Man försöker skapa de bästa genvägar. Även djuren följer dessa spår. Man vill helst inte gå upp och ner för sluttningar så där. Klart att när glaciärerna smälter då kanske man kan gå högre upp, då slipper man gå upp och ner för mycket. Men först är det nog smältvatten som hittar de bästa vägarna och bestämmer hur djuren och människorna ska gå. Jag brukar fundera på sånt också när jag vandrar i fjällen.
Den processen är dock oerhört långsam med mänskliga mått mätt, även om glaciärerna nu krymper snabbt (och låt oss inte börja gräla om varför de krymper. ATT de gör det är otvetydigt)
Men något som ändrar färdvägar snabbare är ju vart färden går. Var är betet bra? Vilka människor vill man samarbeta med och vilka vill man helst undvika? Var finns "infrastruktur"?