Det gamla Sarek

[GustavOh]

Oftast så bildas färdvägar efter hur smältvatten efter vintern drar ner för backen. Man försöker skapa de bästa genvägar. Även djuren följer dessa spår. Man vill helst inte gå upp och ner för sluttningar så där. Klart att när glaciärerna smälter då kanske man kan gå högre upp, då slipper man gå upp och ner för mycket. Men först är det nog smältvatten som hittar de bästa vägarna och bestämmer hur djuren och människorna ska gå. Jag brukar fundera på sånt också när jag vandrar i fjällen.

Ja glaciärer och smältvatten skapar ju förutsättnignarna för färdsel. På det ena stället karvar de ut en lättvandrad dal, på det andra skapar de en djup, brant ravin med en rasande jokk i botten.
Den processen är dock oerhört långsam med mänskliga mått mätt, även om glaciärerna nu krymper snabbt (och låt oss inte börja gräla om varför de krymper. ATT de gör det är otvetydigt)

Men något som ändrar färdvägar snabbare är ju vart färden går. Var är betet bra? Vilka människor vill man samarbeta med och vilka vill man helst undvika? Var finns "infrastruktur"?

 

[Gamla_Sverige]

Är det någon som har sett någon av de gamla stigarna i Sarek som inte finns med på nya kartor?

För att underlätta att titta på Generalstabskartorna är här en skiss med bladindelningen och direktlänkar till kartorna.

Akka

Kebnekaisse

Sulitälma

St. Sjöfallet

Staika

Qvikkjokk

 

[Bandersson]

Hans Fowelin och jag har försökt få klarhet i om stigen som går söder om Sähkok har använts i senare tid eller någonsin. Allt tyder på att det är dagens led uppe uppe Sähkok som har gällt åtminstone de senaste 100 åren. Jan-Erik Länta skriver:

”Nedre Njåtjosvagge är viktigt höst och vårland för renen. När senhösten kommer går renen ner i björkskogen och äter svamp. Senare när första snön kommer och det blir svårare att beta på fjället släpper renarna ner i skogen för att beta. När sedan snötäcket blir högre så kommer de upp på fjället igen. Ibland får vi hämta renar ända in i december som har blivit kvar i nedre Njåtjosvagge men det är mera sällan.”

Det finns en annan led i som finns utritad i generalstabskartan, den som går alldeles öster om Ähpar upp mot Liehtjitjávrre. Axel Hamberg skriver om denna led i hans bok om Sarekfjällen på sidan 87:

”Efter vadning av Pastajokk (sid.16) följer man flyttningsvägen i kanten av Ruopsok-Äparmassivet och övergår Perikjokk vid Vuoinesvadstället nära inflödet i Letsisjaure eller på någor vadställe högre upp. Sistnämnda väg är kortare och bekvämare, samt lättare än den förstnämnda, om vattenständet i bäckarna är lågt.”

Nils Kallok och jag har skrivit om detta i vår blogg om sommarflyttningen 1945. Den led som användes då, tidigare och senare, var den som gick längs Sijddoädnos östra sida, Denna led finns också utritad i generalstabskartan.

 

[Gamla_Sverige]

Hans Fowelin och jag har försökt få klarhet i om stigen som går söder om Sähkok har använts i senare tid eller någonsin. Allt tyder på att det är dagens led uppe på Sähkok som har gällt åtminstone de senaste 100 åren.

En sak som slog mig när jag ritade av den stigen var att de inte har ritat in Pårek och att ingen stig finns ritad där på generalstabskartan. Jag trodde Pårek var ett gammalt ställe, det finns många fornlämningar där enligt Fornsök.

Här är Pårek markerad med en röd cirkel på generalstabskartan och nuvarande stig inlagd.

Pårek eller Boarek ligger 16 km norr om Kvikkjokk.

 

[Bandersson]

En sak som slog mig när jag ritade av den stigen var att de inte har ritat in Pårek och att ingen stig finns ritad där på generalstabskartan. Jag trodde Pårek var ett gammalt ställe, det finns många fornlämningar där enligt Fornsök.

Här är Pårek markerad med en röd cirkel på generalstabskartan och nuvarande stig inlagd.

Pårek eller Boarek ligger 16 km norr om Kvikkjokk.

Visa bilaga 45424

Det finns nog inga samevisten utsatta i generalstabskartan.

 

[Gamla_Sverige]

Det finns nog inga samevisten utsatta i generalstabskartan.

Ok, det förklarar saken.

Det finns en annan led i som finns utritad i generalstabskartan, den som går alldeles öster om Ähpar upp mot Liehtjitjávrre. Axel Hamberg skriver om denna led i hans bok om Sarekfjällen på sidan 87:

”Efter vadning av Pastajokk (sid.16) följer man flyttningsvägen i kanten av Ruopsok-Äparmassivet och övergår Perikjokk vid Vuoinesvadstället nära inflödet i Letsisjaure eller på någor vadställe högre upp. Sistnämnda väg är kortare och bekvämare, samt lättare än den förstnämnda, om vattenständet i bäckarna är lågt.”

Nils Kallok och jag har skrivit om detta i vår blogg om sommarflyttningen 1945. Den led som användes då, tidigare och senare, var den som gick längs Sijddoädnos östra sida, Denna led finns också utritad i generalstabskartan.

Det tog en liten stund att hitta ortnamnen. Här är de markerade på gamla kartan om det kan vara till hjälp för någon. Sjön Sitojaure syns nere till höger. Kartbladet heter St. Sjöfallet. Stigarna finns inte på nutida karta.