Kvällslöp vid ån
Löpning 1:07 på kvällen, 154 BPM, inte fullt så hett men minst lika fuktigt som det varit hela dagen. Försökte leta mig ned till Riverside Park (på Manhattan längs med Hudson) som lär vara mycket vacker, varvid jag efter något letande (kom ned ungefär vid 170:e gatan, i höjd med Columbia Presbyterian Hospital) hittade en gångväg parallellt med en övertrafikerad bilväg (NB: en fredag kväll som denna är trafiken ändå LUGN!). Luften riktigt stack i halsen, så jag letade febrilt efter en stickväg nedåt Hudson. Inte fan. Istället kom jag efter några avkrokar ned i nedpissade trappgångar med knarkare och prostituerade, fram till en otrafikerad bilväg som jag följde nån kilometer. Det var förstås en återvändsgränd, helt tom på folk och inte i ett helt trevligt område. Sprang tillbaka.
Hittade småningom cykelvägen som går just i Hudsons strandkant. En del spännande spontankonst av drivved fanns i vattenbrynet, och doften låg tung av nåt slags obestämbar nektar från trädkronorna. Småningom byttes denna till mer igenkännbara blomdofter, men bara sådana jag känt i tvättmedel (visst ska tvättmedel lukta blomma och inte tvärtom; isåfall har man fått fel referensdatabas?). Den vägen var iaf lång och allt mörkare, men slutligen fanns en gångväg upp (man passerar ju inte fyrfiliga vägar med taggtråd runt bara sådär) till "riktiga" Riverside Park.
Den var vacker. Dofter från växterna, sorlet av röster, några tjejer som sparkade boll (i mitt "hood" är det bara grabbar som får spontanidrotta), blandades med "Tre män i en båt" från mp3-spelaren. Den är inte så bra som jag hoppats, men jämfört med det mesta som finns på ljudbok så får den ändå godkänt. Följde de vindlande vägarna, drog upp tempot, mötte en kraftigt fet man som också flåsade på efter förmåga. Jag väjde.
Kom upp på Broadway i höjd med Harlem, där 99 Cent-butikerna står axel vid axel, och stångas med flottiga kinakrogar och snabbmatsserveringar. Lite sicksack mellan alla som var ute vid tio en fredagkväll, men ingen blev sur eller så. Började bli rätt seg, en dryg timme utan dricka i det här klimatet känns. Slutligen skymtade 168:e gatan och T-banestationen vid jobbet, och jag gick sista biten för att dra syran ur benen.
Väl hemma ser jag att de lagat badrumsväggen som raserades igår (utstående kakelplattor är ett dåligt omen, sa jag ju). Grus överallt, och trots att jag försökte skrapa tvålen ren så kunde jag bara snegla på lägenhetskamratens bodyscrub, och konstatera att den knappast skulle behövas. Nu har vi ny duschspridare också. Eller ny och ny, men nu har vi en duschSPRIDARE, dvs inte bara två hål i väggen. Spolar ned ett par kackerlackor.
Så, det var ännu ett pass. Dags för en öl nere på Cooglan's. Because I want to see people and I want to see light.
/A.