Coldsteel

Ha! En ny "jättehårda knivar"-tråd

Nordstjärnan; sa:
Dom är mycket populära som kamping knivar och för militärt bruk,grupper av kunder som kräver just starka blad som ska tålas att bryta med.

Man bör nog tänka på att "militärt bruk" i 99 % av alla fall handlar om nittonåringa grabbars behov av att ha en stor fet kniv som ser jäkligt tuff ut på stridsselen eller i bältet (jag talar av egen erfarenhet här).
Min Coldsteel SRK är tämligen obrukbar till annat än det, burköppnande (med en tusenkronorskniv, yeah right) och hackande på halvtjocka grenar.

Ett multiverktyg är vettigare för "militärt bruk". I de fall det inte förslår finns yxor och Ak 5.

Att sen Fällknivens knivar är skamlöst oblyga kopior av Coldsteel drar ju också ned tuffheten en smula. Men det är säkert suveränt bra stål. Det är det å andra sidan i en Skoda Octavia också...
 
Håller med patric till fullo. På det glada 80 talet testade jag det mesta bland dessa flshiga knivar, kan bara säga att de suger! Dom ligger i en låda på vinden någonstans, mycket bortkastade pengar! En kniv är ett arbetsredskap som används för att skära med vill man ha något att bräcka med köp en kofot. Min bestämda uppfattning är att en billig mora är överlägsen många av de coola knivarna.

/mattias
 
Here we go again...

Nordesjö; sa:
Ett multiverktyg är vettigare för "militärt bruk". I de fall det inte förslår finns yxor och Ak 5.
Ska vi prata vedproducering är jag svag för pentylstubin, alternativt pbv 302... Jag förstår att du tillhör samma subtila skola som Patric B (hur var det nu - 10 liter diesel och 2 bildäck). ;)

Egen reflexion: de som jag mött som har haft überknivar har i allmänhet varit ganska så rädda om den (rädda för att använda den?). Medan de med vanliga Stridsmora 90 inte var rädda för att bända, bryta och i största allmänhet misshandla bladen. Med följd att knivmissdådarna på något sätt fick mer uträttat med sina knivar än knivkonässörerna...

Disclaimer:
Ja, man får givetvis köpa vad man vill; Utsidans medlemmar använder givetvis alla sina knivar till det yttersta; Men vårdar dom ändå väl; Sådär får man inte göra med en kniv; Mäh! jämför livslängden på bladen då, åsså skärpan sen; Det går väl bra om man kan hämta ut en ny kniv i förrådet; Et cetera et cetera in absurdum. ;)
 
Även jag har ett lik i garderoben, en Gerber LMF som är tämligen oanvändbar som kniv. Det lustiga är att det är den enda kniv jag brytit bladet av. Men jag fick ju en ny på garantin i alla fall. Är det nån som vill köpa den föresten? :)
 
Mora 2000 och en yxa. Då klarar man sig ute i skogen.
Alla mina med-lumpare skaffade sig dyra stora knivar efter att de brutit sönder sina moraknivar. De sa att de "sög" eftersom bladen gick av stup i ett. Så såg jag en kväll hur de bankade in kniven med ett vedträ in i ett annat, för att klyva det. Vansinne, inte konstigt att kniven går av. Som patric b. förordar jag att man lär sig bruka sin kniv istället för att tro att den är oövervinnelig. Till de tyngre jobben tar man sin lilla yxa. Då har man grejor så att man klarar sig. Dessutom ser det mycket häftigare ut med en yxa i bältet än ett svärd.

/sulan
 
Den enda militärkniv som är något att ha är norrmännens, de har en stor 8-tums samehuggare, som är funkis på vintern (skära snöblock) och för vedhämtning när veden utgörs av vide och kratt i fjällen. Fast samehuggare har inget direkt mervärde i granskogen, den är specialanpassad för sin miljö...

//J
 
samme83; sa:
Så såg jag en kväll hur de bankade in kniven med ett vedträ in i ett annat, för att klyva det. Vansinne, inte konstigt att kniven går av.
/sulan

Ahaa, jag måste erkänna att jag inte riktigt fattat tidigare hur man får en kniv att gå av överhuvudtaget. Nu är allt mycket klarare.

Yxa kan som sagt användas, men faktum är att det är sällan som jag har behov av att klyva när jag "kampar".

Däremot har jag burit yxa när jag vetat att jag ska passera nåt sunkigt vattendrag på nån myr, och önskat möjlighet att bygga "bro". Numera har jag istället med en sån där såg som är som en stor fällniv. Fick en sån av min far då de var nya och exklusiva (och japanska...), antar att man kan köpa dem på Biltema nästan gratis nuförtiden, eller kanske Sandvik/Bahco på Classes.
Vill dock rekommendera dessa å det varmaste när behovet inte kan tillgodoses med en morakniv.
(Funkar dock knappast till bilinbrott, men då finns ju så mycket annat, har jag förstått.)
 
samme83; sa:
Så såg jag en kväll hur de bankade in kniven med ett vedträ in i ett annat, för att klyva det. Vansinne, inte konstigt att kniven går av.
/sulan

Huh? Under min livstid i skogen (vistas ffa i skog och inte lika mycket på fjället) har jag ofta kluvit ved med kniv på ovanstående sätt utan minsta problem. Min första kniv var en Mora Frost (den med trähandtag och enorm parerstång), och sen dess har jag kört på billiga plastskaft-mora och en Mora2000 (vars blad är lite för stort för fiskrensning, my opinion). Icke att någon av mina knivar gått av!

Jo, förresten: jag hittade en gång en filékniv av dyrt finskt märke, som gick i två när jag tappade den (!) på en brygga. Hade aldrig använt den på ved dock.

Man slår ju i eggens klyvriktning, när bladet står på högkant. Tror att det ska till bra mycket kraft för att knäcka bladet/spräcka ett plastskaft, om man inte träffar snett eller ger sig på för grov/kvistig/rå ved. Med handen på skaftet dämpas knivens tendens att sprätta tillbaka, vilket gör slaget mindre stumt. Kanske är jag klen som inte orkar slå av mina knivar på så sätt, kanske är metoden bra i vana händer.

Antingen menar vi olika metoder att klyva ved mha kniv, eller så var dina lumparpolare exceptionellt "oschlöga" (som man säger i Sorseletrakten). Dammit, hela släkten på farsans sida (som är däruppifrån) har kluvit kaffeveden på det här sättet så länge de bott där uppe!
 
Men det svåra är ju inte att få kniven att hålla; det svåra är ju att hitta (nästan) färdigkluven ved i skogen?!

Inte finns det i "mina" skogar, och har jag ved med mig så är ju den färdigkluven förstås.

Jag måste ha missat nåt?

Det är ju f ö bara torr och "förberedd" ved som går att elda; jag menar - även om sågen jag nämnde är jättebra så börjar jag ju inte såga upp gamla vindfällen som jag sen har att klyva när jag ska koka kaffe...

Nu är jag faktiskt lite förvirrad...
 
Mezzner:
Oftast behöver jag inte klyva den ved jag eldar, eftersom jag börjar med de mindre pinnarna och fyller på med de större... Det är sällan (aldrig) jag hittar storved utan att hitta småved också. De gånger jag klyver är mest om veden är rå på utsidan och jag vill komma åt torrare ved inuti, i enstaka fall vid normal torreldning samt om man är i något vindskydd/stuga med vedklabbar men utan yxa. Då klyver jag upp mindre klabbar så jag får eld, och matar elden tills den sväljer de klababr som är för stora att klyva.

Nä, ute behöver jag sällan klyva/knivbryta ved, det mesta klarar man genom att bryta/slå av grenar och stockar.
 

Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter

Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg