Det börja nu finnas rena engångs propan och propen-flaskor från Sievert - dessa är främst för torch och gasolblåslampor - men dom har standard lindahl-gänga (7/16, primus etc.) och passar alltså på dom flesta campinggasolkök här i norden.
Nackdelen: dom är höga - så höga att man måste palla upp trangian/gräva ned tuben höjdmässigt för att slangen skall räcka och att det inte välter, toppmonterat är knappast akuellt pga. vingligheten.
Dyrt: räkna med 200:- för en flaska då dessa riktar till icke priskänslig yrkesfolk som vill ha sina brännare att fungera utomhus även vid många minusgrader... och någon annan betalar.
Väger 10 gram mindre än en standard 450-gram engångsbehållare för ca 60 gram mindre med gasol.
---
Fördelen: den här typen av gas fungerar till typ -30 grader C (>= 0.5 bar övertryck) och man kan använda hela innehållet i flaskan utan (eller väldigt små ) kvarvarande skvättar vid dessa temperaturer.
Vikten är exakt 650 gram (uppmätt med köksvåg) varav innehållet är 390 gram enl. datablad.
flaskan är gjord i heldragen aluminium utom plattan i toppen med ventilen som är i stål.
Jag ser inte att det skall vara några större problem för campingköket att hantera den högre trycket som propanet ger (8 bar) gentemot standardgasol på engångsburk (2-5 bar) - dessa är redan idag byggd för att kunna hantera allt ifrån en svinkall tub med låg tryck på en halv bar till dito 40-50 gradig sådan som ligger på 10-15 bar tryck och kanske mer.
Ytterligare en regel säger att trycket måste öka 4 gånger för att man skall få ut dubbla mängden gas per tidsenhet för en given munstyckshål/kranstrypning.. med andra ord - börja köket rusa pga. värme så har tubtryckket ökat väldigt mycket - typ 2-4 faldigt...
---
Den jag fick tag på var propene-flaskan 2206, inte propanflaskan 2208, då sistnämda inte verkar vara ute i butikerna ännu. Propene-flaskan verkar vara utspädd med 10-20% isobutan för att få närmast identisk tryckprofil som ren propangas (propene har normalt lite högre tryck än propan)
Noterbart så verkar propene-gasen brinna hetare än propan/butan-gasen ( lågan är nästan åt blålila hållet istället för blå-cyan som man ser på butan/propan-blandning) - dock har jag inte gjort någon gasförbrukningstest mot vatten ännu.
[att propenet brinner hetare beror på att den har en dubbelbindning mellan ett par av sina kolatomer (bindning som i sig lagrar extra energi) samt 2 antal färre väteatomer vilket gör att det är mindre vattenånga i förbränningsgaserna att värma upp vid förbränning - sådanahär detaljer är viktiga vid hårdlödning då det är ganska stor skillnad på uppvärmningsförmåga vid runt 600-800 grader med 1800-1900 gradig låga med propan/butan och 2400 gradig låga när det eldas med propene/isobutanblandning...].
---
Sluligen - om man mot alla rekomendationer (och förmodligen lagar) besluta sig ändå att återfylla sina engångsgasflaskor med husvagnsgasol (P11, P19, blå 2000, blå 2012) , så är det dessa speciella propanflaskor som gäller då de är byggda för betydligt högre tryck, i det här fallet klarar de minst 27 bar övertryck enligt EN 12205 (samma tryckmarginal som de 'stora' stålgasolflaskorna när säkerhetsventilen öppnar) medans standard EN417 engångsgasolburk 'bara' klarar 20.5 Bar innan ruptur.
Ren propan uppnår 20.5 bar övertryck vid 60 grader C och 27 Bar vid 74 grader C temperatur.
Man får alltså 14 grader C högre säkerhetsmarginal med dessa speciella engångspropantuber gentemot engångsgasoltuberna - något att tänka på när man bedömmer risker gentemot mer 'bekväma' tubformer med mindre säkerhetsmarginaler om de propanfylls.