Arterna fick det bättre med det moderna skogsbruket

[niking]

Dagens skogsbruk med tunga maskiner förstör nog mer än skogsarbetare för hundra år sedan.
För mig ser jag hellre att grisar går och bökar i skogen än maskiner. Hellre fälla träd med motorsåg än med stora tunga fordon.
Alltså så tror jag dom som tror att det är bättre nu än förr måste ta sig i kragen.
Kan ta min egen skog så kan jag ser skillnaden mellan planterat träd och frön från fröträd, så växer frön från fröträd mycket bättre än planterade träd.

Problemet är motorsågens låga kapacitet jämfört med en stor maskin. När en manuellhuggare avverkar, kvistar och apterar ett träd, hinner maskinen ta kanske 30 likvärdiga träd, men skillnaden i timkostnad är kanske bara 3-4 gånger. Å jag tror att få är beredd att betala 10 gånger mer för sitt dasspapper, bara för det är avverkad med motorsåg...
/Niklas

 

[niking]

Nja inte riktigt så enkelt.
Nikings (och andras) äganderätt är också viktiga. Lika lite som jag vill ha ett samhälle där det är fritt fram att skövla naturvärden som tar hundratals åt att växa fram vill jag ha ett där staten summariskt kör över individerna. Det går inte att kategoriskt säga att det ena är viktigare.

Extremister åsido så måste vi helt enkelt samsas och kompromissa.
Det betyder att en markägare inte har full bestämmanderätt över sin mark, men också att myndigheter inte heller har det.

Och vet ni vad? I den verkliga världen funkar den kompromiss vi har rätt bra.

Om en kompromiss ska fungera i praktiken, så fungerar det inte om ena parten låser markägarens egendom. Det finns gott om artiklar i fackpressen som belyser detta. Däremot tror jag stenhårt på Komet-programmet, där villiga markägare lämnar in intresseanmälan.
/Niklas

 

[niking]

Så mycket för livsverk, alltså. Låter mer som att leva på andras meriter i mina öron.

Snarare leva på hårt arbete i sitt anletes svett.
/Niklas

 

[niking]

Sveaskog försökte bla avverka en miljöhänsyn som de så vackert lämnat några år tidigare.
Vad styr där?
Är det så du sköter din skog?

Det är väl rimligt att man vill skörda frukterna av sitt eget och tidigare markägares målmedvetna arbete, istället för att lämna det till snyltade miljömuppars vanvård.
/Niklas

 

[Kvarnträsk]

Det är väl rimligt att man vill skörda frukterna av sitt eget och tidigare markägares målmedvetna arbete, istället för att lämna det till snyltade miljömuppars vanvård.
/Niklas

Lycka till i kampen mot väderkvarnarna!

 

[LightDan]

Professor emeritus Dag Lindgren har studerat artutdööende i de svenska skogarna http://skogen.se/nyheter/arterna-har-fatt-det-battre
/Niklas

Det verkar vara väldigt strategiskt valda ord med artutdöende.
Bara att rödlistan blivit mycket mer omfattande är väl inte direkt ett bevis på att arterna fått det BÄTTRE, även om de antagligen inte blir utrotade de närmaste 20 åren.
Det är väl som att säga att en person som blivit överkörd av en buss, och läkarna säger att personen är stabil, så är det väl lite väl magstarkt att säga att han blivit friskare efter olyckan?

 

[UteMats]

Snarare leva på hårt arbete i sitt anletes svett.
/Niklas

Hur arbetar man hårt för att få ett arv? Är det en jobbig barndom du tänker på?

 

[fowwe]

Dag Lindgrens artikel

Lindgrens artikel är enögd och full av tyckanden, knappast värdig en kritisk forskare. Om han skulle ha rätt är det naturligtvis ett glädjebesked för den som vill avverka skog i stor skala. Man blir ju hjälte i sina egna ögon: exploatör och miljökämpe på samma gång!

Nu är verkligheten naturligtvis inte sådan. I de allra flesta fall innebär stora ingrepp i naturen förändringar till det sämre, det ser vi otaliga exempel på. Jag tar gärna ett från fågellivet, eftersom det är det jag känner till bäst: kungsörnen som idag häckar med ca 680 par i Sverige.

Kungsörnen, liksom flera andra rovfåglar, hade det mycket svårt i Sverige för 40 år sedan (ca 100 par). Det var många orsaker till det, inte bara skogsbruket. Det mesta hade med människans ingrepp i naturen att göra: boplundring, miljöföroreningar, trafik, elledningar, jakt, osv. Även om det inte går väldigt bra för kungsörnen (NT på rödlistan) så är stammen numera relativt stabil. För Dag Lindgren är det antagligen en bekräftelse på hans tes, dvs att kungsörnen inte missgynnas av det moderna skogsbruket. Men det är en felaktig slutsats. Det gör kungsörnen visst.

Bland annat ställer avverkningarna till det när det gäller lämpliga boträd. Örnar kräver stora, gamla träd, företrädesvis tallar. Ett örnbo som byggs på kan efter ett antal år väga hundratals kilo. Träd som håller för detta hinner inte växa upp i modernt skogsbruk. Bona faller ner eller örnen ratar området.

Ett annat problem är att när stora arealer skog avverkas stör detta örnens revir, så även om ett lämpligt gammalt boträd finns i närheten överger örnen området.

Varför klarar sig då kungsörnen relativt bra? Det beror naturligtvis inte på att den gynnas av skogsbruket. Utan att skadeverkningarna kompenseras genom ett stort arbete av människor som försöker rädda örnen. Det läggs ner ett oräkneligt antal arbetstimmar (mestadels genom ideella organisationer) samt mycket pengar för att vi ska kunna ha våra kungsörnar kvar. I flera fall har även stora skogsägare (som Sveaskog och SCA) gått med på att frivilligt avsätta områden för att skydda örnarna. Att dessa skogsägare - ibland - slarvar med sina löften om fågelskydd är en annan historia.

/Hans

 

[såg]

Lindgrens artikel är enögd och full av tyckanden, knappast värdig en kritisk forskare. Om han skulle ha rätt är det naturligtvis ett glädjebesked för den som vill avverka skog i stor skala. Man blir ju hjälte i sina egna ögon: exploatör och miljökämpe på samma gång!

Nu är verkligheten naturligtvis inte sådan. I de allra flesta fall innebär stora ingrepp i naturen förändringar till det sämre, det ser vi otaliga exempel på. Jag tar gärna ett från fågellivet, eftersom det är det jag känner till bäst: kungsörnen som idag häckar med ca 680 par i Sverige.

Kungsörnen, liksom flera andra rovfåglar, hade det mycket svårt i Sverige för 40 år sedan (ca 100 par). Det var många orsaker till det, inte bara skogsbruket. Det mesta hade med människans ingrepp i naturen att göra: boplundring, miljöföroreningar, trafik, elledningar, jakt, osv. Även om det inte går väldigt bra för kungsörnen (NT på rödlistan) så är stammen numera relativt stabil. För Dag Lindgren är det antagligen en bekräftelse på hans tes, dvs att kungsörnen inte missgynnas av det moderna skogsbruket. Men det är en felaktig slutsats. Det gör kungsörnen visst.

Bland annat ställer avverkningarna till det när det gäller lämpliga boträd. Örnar kräver stora, gamla träd, företrädesvis tallar. Ett örnbo som byggs på kan efter ett antal år väga hundratals kilo. Träd som håller för detta hinner inte växa upp i modernt skogsbruk. Bona faller ner eller örnen ratar området.

Ett annat problem är att när stora arealer skog avverkas stör detta örnens revir, så även om ett lämpligt gammalt boträd finns i närheten överger örnen området.

Varför klarar sig då kungsörnen relativt bra? Det beror naturligtvis inte på att den gynnas av skogsbruket. Utan att skadeverkningarna kompenseras genom ett stort arbete av människor som försöker rädda örnen. Det läggs ner ett oräkneligt antal arbetstimmar (mestadels genom ideella organisationer) samt mycket pengar för att vi ska kunna ha våra kungsörnar kvar. I flera fall har även stora skogsägare (som Sveaskog och SCA) gått med på att frivilligt avsätta områden för att skydda örnarna. Att dessa skogsägare - ibland - slarvar med sina löften om fågelskydd är en annan historia.

/Hans

Jag håller med på det du skriver hans.

 

[såg]

En sak som forskare glömmer är att människan är den största boven när det gäller skog
Ta avverkning förut med skogsarbetare som gick i skogen med yxa och såg och så tar du dagens avverkning hur fort det går idag att avverka med skogsmaskin.
Och eftersom priset på trä är så låg så måste skogsbolag ta ut större areal än vad man gjorde för sextio år sedan.
Personligen så tror jag forskare kollar mer på det teoretiska än det praktiska. Sedan är vi för överbefolkad på denna jord att naturresurserna inte räcker till åt alla.

 

[Kvarnträsk]

Lindgrens artikel är enögd och full av tyckanden, knappast värdig en kritisk forskare. Om han skulle ha rätt är det naturligtvis ett glädjebesked för den som vill avverka skog i stor skala. Man blir ju hjälte i sina egna ögon: exploatör och miljökämpe på samma gång!

Nu är verkligheten naturligtvis inte sådan. I de allra flesta fall innebär stora ingrepp i naturen förändringar till det sämre, det ser vi otaliga exempel på...

Men det där är ju sååå NAP (Någon Annans Problem), enligt Virkesförrådsexploatör niking.

De egenkära virkesförrådsexploatörerna vet ju bäst hur virkesförråden ska skötas - det som är bra för bankkontot är bra för skogen! Självklart sitter virkesförrådsexploatörerna, som äger virkesförråd vid varann, samman och diskuterar vilka områden som ska sparas som miljöhänsyn - till naturens bästa. Sen avsätter de frivilligt de områdena, som är noga utvalda så de gynnar många arter. Man tar särskild hänsyn till utrotningshotade och rödlistade arter. Det kan röra sig om fornminnen, myrar, mossar, blockmarker, stenskravel, branta bergssidor - allt sånt som inte innehåller så mycket virke till förrådet egentligen och som inte går att avverka med skördare (hugga för hand är ju så dyrt). Men inte för mycket, då kan nån naturmupp vid nått konfiskeringsverk bli glad!
Det gör ju inget att man avsatt miljöhänsynen, tryter ekonomin är det ju bara att försöka avverka nått år senare!
Blir man då stoppad av naturmupparna kan man alltid klaga på staten och konfiskeringsverken på nått forum på nätet och tycka synd om sig själv och sina likar ett bra tag.

 

[Tapio_ut]

Halaj!
Såsom uppvuxen ett asfaltsbarn vet jag inget om ämnet, men är intresserad.

Måste säga att jag finner några av Dags uttalanden hårresande:

Att en art dör ut i Sverige innebär mycket sällan att den dör ut i världen och utdöda arter kan faktiskt återkomma

och:

Man kan se mindre allvarligt på nationellt utdöende om arten finns i livskraftiga populationer i andra länder (vitryggig hackspett är nog ett exempel).

Liksom: äsch, det gör inget om en art dör ut i Sverige; den finns ju kvar någon annanstans, och då kan vi alltid återplantera den. Skrämmande.

Min fråga är: vem har pröjsat för den här artikeln? Jag kan inte hitta någon uppgift om det.
Eftersom mannen är emeritus är det ju inte SLU. Han jobbar väl inte gratis?
Anledningen till att jag frågar är att jag känner inte någon svag tingling om att detta skulle vara en partsinlaga. Jag känner alla varningsklockor stormringa! oberoende forskare? my ass!

Sen vill jag också säga att många här försöker att få TS att förstå att en skog har många andra värden än rent ekonomiska. Ge upp! TS är inte kapabel att ta in detta. Snacka pengar istället. Det är det enda h*n begriper.

//T