Allemansrätten

Det är frapperande att beskyllningar om avundsjuka nästan alltid kommer från de mest missunnsamma, snåla och gnetiga typerna... Det handlar nog oftast om oförmåga att ens förstå hur trevligt och lätt det är att dela med sig av något till andra människor.
Eller hur förklarar man annars att en kille som verkar ligga sömnlös på nätterna för att andra eventuellt plockar hans bär som annars skulle ruttna bort, tjatar om att alla andra är avundsjuka?


Han har märkt alla enskilda bär med RFID -chip, det är dem han är rädd om inte bären i sig.
 
Klas Sandells studier kring Allemansrättens rötter kan man bland annat ta del av i boken "Friluftshistoria" (red. Sandell & Sörlin).
 
hur går det grabbar, kommer ni fram till något?

Jag råkade sabba tråden, och almgren och utemats skulle lämna tråden. Men det verkar som utemats ville fortsätta trots allt. Jag brött mot några regler och använde sarkasm och ironi. Kanske till och med idiot förklarde någon. Men jag uppfattade att tonen var sådan. :-( ;-)
 
Östgötaposten 5 februari 1915 skriver:

"I en följande paragraf fastslås den med det af ålder rådande föreställningssättet öfverensstämmande grundsatsen, att bär i skog och mark må fritt plockas af hvem som helst, såvida det kan ske utan skada å skog eller stängsel."

Då det var lite knöligt att hitta i din länk med Firefox, så tar jag mig friheten :) att klista in hela den intressanta texten.

"Förslag till lag om rätt tiil bärplockning. STOCKHOLM den :: febr. Enligt livad X. D. A. inhämtat, har inom justitiedepartementet utarbetats ett. utkast till lag om rätt till bär- plockning och tillvaratagande af vissa andra naturalster. Genom den första paragrafen bere- des ägare och brukare a!' joid erfor- derligt skydd mm obehörigt inträng af bärplockare a områden, som i.ie.l hänsyn till deras närbe!äi;enhet inlill bosläder böra vara fredade. I en föl- jande paragraf fastslås den ined da af ålder radande föreställningssättet öfvereiissiämman.le. grundsatsen, att bär i skog och mark må fri it plockas af livnn som helst, såvida det kan ske utan skada a skog eller stängsel. Denna grundsats modifieras genom följande bestämmelser. Sa kan ttifcnligsn -..ren i il: bruk area -J-f en fastighet, när han själf vill tillgodo- gör;! sig bärskörden, hos k. bfMe i bi- ii'-: utverka förbud mot bärplockning af allmänheten a ett eller flera be- stämda inhägnade områden om till- hopa högst 20 hektars ytvidd. Sådant förhud för viss tid kan vidare nted- deias beträffande område:!, ii hviika uppväxande skogsplantor skulle kun- na skadas genom bärplockningen. För a i t förläna, de sålunda före- slagna bestämmelserna erforderlig ef- fektivitet, löresläs bötesstraff för olof- ligbuploekahis i a-na s mark. h< i •- om stadgande införts i ett särskildt utkast till vissa ändringar i straff- lagen. Den pä dessa principer byggda lag- stiftningen bör uppenbarligen äga gil- tighet äfven för Xorrland. där de sto- ra skogarna enligt f/irslagel kojrtmrti att stil öppna för bärplockning af hvar man. Slutligen må framhållas, alt dm ifrågasatia lagstiftningen! ej endast gä|ler lingon, utan älven vissa andra bärsorter, särskildt blåbär, hallon, smultron och. hjortron, hviika u äfö föremal för plockning iili flfsaht. .' detta sammanhang har äfven rätten att tillvarataga, vilda blommor och ör- ter samt' svamp, äfrensoni laii- och grankottar, blifvi-t reglera."

Så som jag tolkar det, så är det endast ett lagförslag. Jag har för mig att det var väldiga stridigheter om rätten till skogens bär från förra sekelskiftet fram till 1930-40 talet, då bärplockningen släpptes fritt.

Det kan vara värt att notera att följande lagförslag lanserades 1915, alltså mitt under brinnande 1:a världskriget då svält hotade åtminstone den fattigaste delen av befolkningen. 1917 var dock ännu värre när det gällde missväxt. http://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige_under_första_världskriget#Kristid_och_ransoneringar
/Niklas
 
Jag råkade sabba tråden, och almgren och utemats skulle lämna tråden. Men det verkar som utemats ville fortsätta trots allt. Jag brött mot några regler och använde sarkasm och ironi. Kanske till och med idiot förklarde någon. Men jag uppfattade att tonen var sådan. :-( ;-)

Du sabbade inte alls någon tråd, snarare tvärt om!
/Niklas
 
Den där gunnar gillar jag inte, men jag tror att det är er sidas tomte som får vår sida att bli bättre.

Men jag ska kolla hans bok om vilka källor han har eller om han satt ihop sin egen historia. Fast länkarna du länkade till var otroligt arg och tråkig.

Kolla du upp gunnars bok ordentligt, så får du nog en del a-ha-upplevelser.

Jag hoppas att jag har rätten att knalla och tälta på din mark även framtiden, men du kommer aldrig att se några spår av mitt besökte. Skulle du gnälla lika mycket då?

Hur vet du var jag har min mark då? Och hur vet du att du inte stör eller förstör för mig?
/Niklas
 
Det är frapperande att beskyllningar om avundsjuka nästan alltid kommer från de mest missunnsamma, snåla och gnetiga typerna... Det handlar nog oftast om oförmåga att ens förstå hur trevligt och lätt det är att dela med sig av något till andra människor.
Eller hur förklarar man annars att en kille som verkar ligga sömnlös på nätterna för att andra eventuellt plockar hans bär som annars skulle ruttna bort, tjatar om att alla andra är avundsjuka?

Du verkar vara träffad av mitt påstående!

Om du delar dina pengar med mig, så kan jag dela med mig av motsvarande värde i mark. Bytt är bytt, eller?
/Niklas
 
Klas Sandells studier kring Allemansrättens rötter kan man bland annat ta del av i boken "Friluftshistoria" (red. Sandell & Sörlin).

Gunnar Wiktorssons studier kring Allemansrätten redovisas i Den grundlagsskyddade myten. Om allemansrättens lansering i Sverige. City University Press, 1996, ISBN 91-7564-084-7. Författare Gunnar Wiktorsson.
/Niklas
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg