Allemansrätten
- Trådstartare camoscio
- Start datum
Bra exempel!
Det är ju i viss mån detta som är typiskt för "allemansrätten", det finns en del specifika formuleringar, men sen går det inte att klara sig utan egna tolkningar och bedömningar.
Jag vet inte exakt vilka lagar som styr i den här specifika frågan, men gränsen går väl helt enkelt där markägaren har ett ekonomiskt intresse av att ta vara på virke eller ved. Samt att man inte får kapa sådant som sitter fast i stammar eller marken.
Det är ju i viss mån detta som är typiskt för "allemansrätten", det finns en del specifika formuleringar, men sen går det inte att klara sig utan egna tolkningar och bedömningar.
Jag vet inte exakt vilka lagar som styr i den här specifika frågan, men gränsen går väl helt enkelt där markägaren har ett ekonomiskt intresse av att ta vara på virke eller ved. Samt att man inte får kapa sådant som sitter fast i stammar eller marken.
Det må vara typiskt för men är knappast specifikt för allemansrätten. Nödvärnsrätten är ett jämförbart exempel, lagarna som styr vad man får påstå i reklam ett annat.
Nej, det är ju på sätt och vis typiskt för hela svenska rättssystemet.
Det står inte explicit och specifikt vad som gäller, vilket ofta är en fördel eftersom tolkningarna kan anpassas till varje fall. Ibland är det väl olyckligt, om det blir ogynnsamma tolkningar, och eftersom praxis är av stor betydelse finns möjligen risken att det som tolkats för ett fall tillämpas även i ett annat, som hade förtjänat en annan tolkning.
Jag vet dock inte hur det skulle se ut för att vara perfekt. Att omdöme behövs lite här och där är nog ofrånkomligt.
Om du t ex fick slå så att det blir blåmärke men inte blodvite i nödvärnssammanhang så skulle det vara svårt för den som utnyttjar denna rätt att utdelar en sådan mängd våld att rätt skada uppstår, dessutom kanske det i vissa lägen räcker med att man höjer rösten, medan andra lägen fordrar att du har ihjäl våldsverkaren för att värja dig eller andra.
Det står inte explicit och specifikt vad som gäller, vilket ofta är en fördel eftersom tolkningarna kan anpassas till varje fall. Ibland är det väl olyckligt, om det blir ogynnsamma tolkningar, och eftersom praxis är av stor betydelse finns möjligen risken att det som tolkats för ett fall tillämpas även i ett annat, som hade förtjänat en annan tolkning.
Jag vet dock inte hur det skulle se ut för att vara perfekt. Att omdöme behövs lite här och där är nog ofrånkomligt.
Om du t ex fick slå så att det blir blåmärke men inte blodvite i nödvärnssammanhang så skulle det vara svårt för den som utnyttjar denna rätt att utdelar en sådan mängd våld att rätt skada uppstår, dessutom kanske det i vissa lägen räcker med att man höjer rösten, medan andra lägen fordrar att du har ihjäl våldsverkaren för att värja dig eller andra.
Nej, det är ingen lätt sak att ta fram ett perfekt regelverk. Skulle man lyckas skulle det nog bli så långt att ingen skulle orka läsa det
Fast vissa frågor skulle man nog kunna uttrycka relativt klart och enkelt. En kodifierad allemansrätt kan exempelvis inkludera en uttrycklig rätt för enskilda att hålla på "som idag" och uttryckligen hindra kommersiella intressen att utnyttja annans mark. Om det är det man vill.
Det man kan ana är att de regler som styr har tillkommit i en annan tid. Varför har man exempelvis rätt att plocka bär men inte fiska och jaga? Jag gissar att förklaringen ligger i att jakt- och fiskerättigheterna alltid haft ett ekonomiskt värde, som någon därför mutat in, medan bär i stort sett saknat detta. Syltning är ingen uråldrig konserveringsmetod, socker har blivit billigt först i modern tid. Massturismen har en relativt kort historik och "upplevelseindustrin" ännu kortare. De har fört med sig konsekvenser och problem som helt enkelt inte existerat tidigare och därför inte är reglerade i lag.
Men man kan nog säga att det är onormalt att i Sverige stifta lagar för att beskriva vad som är tillåtet. Det gäller nog bara i fall där det är vissa kvantiteter eller liknande som ska styras och där man kan uppdatera detta regelbundet.
Kommersiella verksamheter på annans mark är redan förbjudna skulle jag påstå, men för att hänvisa till rätt lagrum, behövs nog en specifikation av vilka verksamheter som avses.
Att sälja böcker eller guider som kanaliserar besökare till vissa mål är redan idag tveksamt. Att gå till samma mål "på egen sak" är däremot OK. Just detta gör nog att en del företeelser som de flesta anser vara helt OK redan är föremål för restriktioner, och att släpa runt med en grupp människor som campar och på annans mark som en del av övningen är nog också otillåtet, och det känns kanske högst rimligt för de flesta, om den som anordnar detta dessutom tar betalt för det, och återkommer regelbundet.
De länder som en del kanske tycker har kommit längre genom att de har en friluftslag, har genom denna ett allmänt mer begränsat och reglerat utrymme för friluftsliv än vad vi har i Sverige, så att "säkra" upp allemansrätten med en Friluftslag skulle högst troligt vara kontraproduktivt för de som vill bevara nuvarande utrymme.
Självklart är det även kontraproduktivt att överträda gällande lagstiftning i allemansrättens namn!
Det enklaste exemplet är väl organiserad, storskalig bärplockning med anställda bärplockare.
Det är onekligen en betydande risk. Krafter och intressen verkar i den riktningen. Det är lätt att förstå markägarna när de beskriver sina problem men risken är som sagt att ev restriktioner överför en del av "våra" rättigheter till någon annan - utan kompensation.
Svår fråga det här. Det hade varit enklare att komma till rätta med alla problem om alla varit lika resonabla som vi
Du menar om det ligger uppstaplade tjocka grenar som förmodligen ska gå till flis? Ja... Om du eldar med dem får du sannolikt skylla dig själv eftersom det är nyavverkad och surt. Om du ändå tänker nalla av det till eftermiddagskaffet så lär det inte vara nån som bryr sig om du tar två grenar från en hög. Däremot om du lassar in en kubikmeter i bilen för att myselda hemma i kaminen i vinter så är det nog inte lika okej.
Hela alltet handlar ju om sunt förnuft för att vi ska kunna röra oss ute i naturen - ta det du behöver för stunden men inte så mycket att det blir ekonomi i det.
Jag tycker inte att den svenska allemansrätten är så unika som man försöker framhäva hela tiden. Jag har rest en del och enligt egen erfarenhet så är det mer ett undantag att man inte får tälta och vistas på privat mark.
I de flesta länder som jag har besökt är det tillåtet att bada, elda, tälta, plocka bär och svamp på privat mark. Det är väl ungefär vad folk gör i naturen i Sverige. Att man får vaska guld och leta mineraler på privat mark är ganska unikt men det är inte så många som utnyttja det. I många länder så ingår även fiske och småviltsjakt i sedvanerätten. Det är även vanligt att det är tillåtet att låta sin boskap (hästar, kor, getter och får) beta på privat och statlig mark efter liknande regler som gäller för Sveriges samer.
Kanske är den Svenska allemansrätten unik och ingen är exakt lika men det finns motsvarande regler i de flesta länder.
Jag anser att den svenska allemansrätten ska bevaras men den bör bara gälla för privatpersoner. Om företag vill utnyttja någon annans mark för sin verksamhet så tycker jag att det ska finnas en överenskommelse mellan företag och markägare.
/Stellan
Liknande trådar
Liknande trådar
-
Är det tillåtet att ta ut avgifter på ställen där allemansrätten gäller?
- Börjat av Picea
- Svar: 314
-
Debatt: Är allemansrätten hotad? - av ett uppluckrat strandskydd
- Börjat av Anders Hermansson
- Svar: 74
-
Behöver STF börja med Kamrautuppfostran för att bevara Allemansrätten ?
- Börjat av Stordrulen
- Svar: 173
-
-
-
-
-
-
-
-
HFD (Högsta förvaltningsdomstolen) prövar om skidavgift strider mot allemansrätten
- Börjat av dag.lunden_telia.com
- Svar: 18
-
-
Njutvandringar att längta till
Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg