Våravslutning i Kosterarkipelagen maj 2002
Inge Bäckström skriver här om en fin helg i Kosterarkipelagen i slutet av maj 2002.
Av: Inge Bäckström
Lördag morgon:I strålande solsken avnjuter vi frukosten medan havet väntar på oss. Vi, två systrar och fyra herrar ska under en helgtur avsluta vårsäsongen i Kosterarkipelagen. En värdig avslutning med tanke på att sommartemperaturen redan anlänt. Vi påbörjar paddlingen västerut i meditativ dans. Boel intar ”ledarpositionen” medan jag (undertecknad) är ”kömannen”. Övergången av Kosterfjorden (260 meter djup) sker i sydvästlig riktning mot Lilla- och Stora Brattskär. Vågorna mäter dryga ½ metern. Boye valde att prova stabiliserings flottörer (s.k. pontonerna) utmed kajaksidorna. En säkerhetsdetalj som VKV (Vituddens Kajak Varv) förespråkar!
Vi snirklar oss genom vackra St. Tjällesk. Omgivna mängder av kala skär. För två år sedan upplevde vi här en koloni av nyfikna sälar, men nu syns de inte till, tyvärr! Hela Kosterarkipelagen är ett eldorado för oss kajakister! Vi trängs inte med andra båtar, åtminstone inte före sommarsäsongen. Solen skiner nästan från klarblå himmel, medan temperaturen säkert stigit till 18 grader. Vi lunchar på Yttre Ursholmen (här finns Sveriges västligaste fyrplats) och därefter besöker och dess vackra museum. Från fyrplatsen betraktar vi ett fräsande hav, som kastar sig brutalt över blygrå klippor. Vi avstår från att paddla runt Yttre Ursholmen med tanke på vad som kan hända vid en ev. kapsejsning.
Vi fortsätter norröver mot Burholmen medan himmel och hav förenas till ett grådisigt töcken. Det blåser och regnar samtidigt, vilket skapar en guppig paddling. Vi lokaliserade tältplatsen och konstaterade att det var lika bra att fortsätta paddla en stund och avvakta om regnet ger med sig. Vi valsar vidare och rundade Arholmen innan vi vänder tillbaka mot Burholmen. Jodå, regnet upphör!
Söndag morgon strax efter 09.00 sitter vi återigen i kajakerna, och njuter av ett strålande sommarvädret, trots att det fortfarande är vår! Vi riktar in kompasskursen norröver och ignorerar sundet mellan Nord- och Sydkoster, för att istället runda Nordkoster! Nu är det dyningar och vågor som lockar. Som köman ser jag inte gruppen när jag befinner mig nere i vågdalen, men väl uppe på vågtoppen! Vi håller kontakten med varandra under vågpaddlingen upp till lunchplatsen vid nordändan av Nordkoster. En sanslös vacker plats med havet och himlen i fonden. Om en månad kommer det att vimla av båt- och badgäster här. Nu har vi platsen helt för oss själva, ofattbart men sant. Vad privilegierad jag känner mig av att ha förmånen till att bedriva ett aktivt friluftsliv året runt.
Det känns behagligt varmt när jag medvetet låter händerna svepa genom ytvattnet vid respektive paddeldrag. Sommarljumma vindar friserar om både kroppen och själen. Livet känns verkligen gott att leva när man kan lägga gemensamma friluftsupplevelser i minnesbanken. Att tillgripa när vardagens inrutade tillvaro känns alltför motigt.
Efter överfarten av Kosterfjorden blir det många småpauser. Ingen av oss vill vare sig lämna kajaken eller havet! Väl uppe på land känns det vemodigt att avsluta färden. Men, som alltid, det finns ingen friluftstur som avslutas, den ropar alltid efter en fortsättning, och nu sker det med övergång till sommarsäsongen, och förestående veckoturen Åland – Finland tur och retur.
Vi ses på havet - i kajaken!
Text:
Inge Bäckström
Göteborg
Vi snirklar oss genom vackra St. Tjällesk. Omgivna mängder av kala skär. För två år sedan upplevde vi här en koloni av nyfikna sälar, men nu syns de inte till, tyvärr! Hela Kosterarkipelagen är ett eldorado för oss kajakister! Vi trängs inte med andra båtar, åtminstone inte före sommarsäsongen. Solen skiner nästan från klarblå himmel, medan temperaturen säkert stigit till 18 grader. Vi lunchar på Yttre Ursholmen (här finns Sveriges västligaste fyrplats) och därefter besöker och dess vackra museum. Från fyrplatsen betraktar vi ett fräsande hav, som kastar sig brutalt över blygrå klippor. Vi avstår från att paddla runt Yttre Ursholmen med tanke på vad som kan hända vid en ev. kapsejsning.
Vi fortsätter norröver mot Burholmen medan himmel och hav förenas till ett grådisigt töcken. Det blåser och regnar samtidigt, vilket skapar en guppig paddling. Vi lokaliserade tältplatsen och konstaterade att det var lika bra att fortsätta paddla en stund och avvakta om regnet ger med sig. Vi valsar vidare och rundade Arholmen innan vi vänder tillbaka mot Burholmen. Jodå, regnet upphör!
Söndag morgon strax efter 09.00 sitter vi återigen i kajakerna, och njuter av ett strålande sommarvädret, trots att det fortfarande är vår! Vi riktar in kompasskursen norröver och ignorerar sundet mellan Nord- och Sydkoster, för att istället runda Nordkoster! Nu är det dyningar och vågor som lockar. Som köman ser jag inte gruppen när jag befinner mig nere i vågdalen, men väl uppe på vågtoppen! Vi håller kontakten med varandra under vågpaddlingen upp till lunchplatsen vid nordändan av Nordkoster. En sanslös vacker plats med havet och himlen i fonden. Om en månad kommer det att vimla av båt- och badgäster här. Nu har vi platsen helt för oss själva, ofattbart men sant. Vad privilegierad jag känner mig av att ha förmånen till att bedriva ett aktivt friluftsliv året runt.
Det känns behagligt varmt när jag medvetet låter händerna svepa genom ytvattnet vid respektive paddeldrag. Sommarljumma vindar friserar om både kroppen och själen. Livet känns verkligen gott att leva när man kan lägga gemensamma friluftsupplevelser i minnesbanken. Att tillgripa när vardagens inrutade tillvaro känns alltför motigt.
Efter överfarten av Kosterfjorden blir det många småpauser. Ingen av oss vill vare sig lämna kajaken eller havet! Väl uppe på land känns det vemodigt att avsluta färden. Men, som alltid, det finns ingen friluftstur som avslutas, den ropar alltid efter en fortsättning, och nu sker det med övergång till sommarsäsongen, och förestående veckoturen Åland – Finland tur och retur.
Vi ses på havet - i kajaken!
Text:
Inge Bäckström
Göteborg
Läs mer
Forumdiskussioner
- Paddling allmänt Vita fingrar efter paddling...
- Paddling allmänt Nödig i kajaken??
- Paddling allmänt Hjälp mig att sköta min torrdräkt effektivare
- Paddling allmänt Fransig kant på neoprenhalsmuff
- Paddling allmänt Öland runt
- Paddling allmänt Extra paddel, hur viktigt?
- Paddling allmänt Canadensare i aluminium från Jofa?
- Paddling allmänt Paddla luleälv med packraft
En kort och lockande berättelse av en tur med, antar jag, vana paddlare. Undrar bara när detta skrevs, under turen eller efter..tänker själv på hur många intryck det blir under en färd och hur svårt det samtidigt blir att hålla kvar detaljerna. Kul att det finns dom som delar med sig..Gunilla
Trevlig läsning, men lite av turistbroschyr över det hela. Jag saknar fler observationer vad gäller djur och natur. Vi paddlar själva i S:t Anna, Gryt eller Tjust varje sommar. Jag skriver loggbok varje kväll om vad vi har sett och varit med om under dagen. Det är så lätt att glömma bort allt vad man har upplevt annars. /Britt-Marie
En kort, men varm rapport om det å ha havet og naturen for seg selv, før motorbåtfolket er der med sitt leven og skrål!
Interessen for Kosterøyene som padleområde er vekket for meg! Kanskje jeg drar dit med min ganske nye vest-grønlandkajakk neste vår eller forsommer?
Friluftslivhilsen,
Karl-August H
Lillehammer
Trevligt att läsa om men det handlade mest om vädret.
Tycker som Gunilla att det är fint då man delar med sig. Då jag läser Inges berättelse dyker egna minnen från paddelturer i dessa vatten upp, bl.a. har jag vid Jutholmen, med paddelbladet klappat en i vattnet sovande och snarkande säl.
Skulle önska att någon beskrev vad dom lever av på några dagars tur, vilket käk har man med sig. Han man frystorkat eller lever man på mackor.
Paddelhälsningar Kjell i Torslanda.
Jag avgudar havet, tack för ytterligare skäl till det. Härrlig berättelse.