Nära ögat i Ryssland
Min tanke om att rida genom södra Ryssland har gått i stöpet... Mina fördomar om ryssar och vodka var fel, de dricker mycket mer än vad jag anade. Men en dag kommer jag att vara tillbaks i detta cowboyland.
Av: obygden
Nej någon resa på häst kommer det här inte bli. Det största problemet är inte fulla ryssar som vill slåss utan att det är för torrt och inget gräs finns att äta för eventuella bärdjur.
Efter 36 timmars resande slår jag äntligen upp tältet mellan två bäckar med iskallt forsande vatten. Jag befinner mig i den ryska delrepubliken Altai. Känslan att äntligen kunna slappna av efter många timmars jäktande resa är över. Tyvärr har jag inte lyckats få tag på någon bensin till mitt kök eftersom stationerna inte alltid har den varan. Så kvällsmat blir bröd och en konservburk med fisk.
Nästa morgon borjar vandringen söderut. Emellanåt ser jag flockar med hästar som går högt upp på sluttningarna och betar. Vissa toppar är klädda i snö och många tusen meter upp. Men vem ska jag fråga om jag kan köpa en häst av? För det var ju det som från början var meningen -- att jag skulle göra en läng färd med häst.
Pp eftermiddagen den andra dagen av vandring kommer jag fram till den första byn. Efter en del letande kommer jag fram till byns affär -- vilken är väldigt olik en affär i Sverige, inte bara för att det mesta de säljer antagligen är vodka. En man börjar prata med mig och jag försöker svara så gott jag kan på min hemmagjorda ryska som egentligen bara består av da och njet och gester.
Jag försöker förklara det vanliga, att jag är från Sverige och på väg till Mongoliet. Jag tycker inte han verkar full så jag ser min chans att det nu kanske kan bli en hästaffär. Som tur är har jag en bild på en av mina hästar ifrån Sverige i min dagbok. Jag pekar på bilden och gnider tummen mot pekfingret som att jag räknar pengar och efter diverse fler gester har han förstått. Vi går båda in i affären. Jag shoppar några kakpaket och spaghetti vilket ungefär är det enda som finns där inne förutom vodkan.
Då kommer en man till in i affären. De båda pratar ett tag och sedan har jag två ryssar på halsen som ser chansen till en bra affär med en turist. De börjar prata allt häftigare och tillslut brottas de med varandra inne i affären. Jag kommer förbi dem och går ut och börjar gå ut ur byn, jag vill bara komma bort från byn. En av männen ifrån affären tillsammans med en kamrat börjar följa efter mig och när vi kommit ut på vägen som jag följer söderut ställer de sig ivägen för mig. Jag forsöker så vänligt jag kan ta avsked från dem men de tar tag i mig och börjar prata. Jag försöker upprepade gånger komma därifran men de hindrar mig och jag får bryta mig loss. Jag låtsas inte första vad de vill men de är uppenbart att de vill ha pengar. Att springa ifrån dem med 25 kilos packning är jag osäker på om jag klarar av även om de är berusade och vad hjälper det om jag springer ifrån dem och de sätter sig i en bil och är ikapp mig på fem minuter. Likaså är jag osäker om jag kan klara av dem båda om de försöker brotta ned mig och vad gör jag om de efteråt hämtar fler av sina kamrater? Nej jag sätter mitt hopp till att de ska tröttna på idioten som inget förstår och tillslut låter de mig gå. Den kvällen går jag till sent för att komma så långt bort som möjligt.
Fortsättning följer...
Efter 36 timmars resande slår jag äntligen upp tältet mellan två bäckar med iskallt forsande vatten. Jag befinner mig i den ryska delrepubliken Altai. Känslan att äntligen kunna slappna av efter många timmars jäktande resa är över. Tyvärr har jag inte lyckats få tag på någon bensin till mitt kök eftersom stationerna inte alltid har den varan. Så kvällsmat blir bröd och en konservburk med fisk.
Nästa morgon borjar vandringen söderut. Emellanåt ser jag flockar med hästar som går högt upp på sluttningarna och betar. Vissa toppar är klädda i snö och många tusen meter upp. Men vem ska jag fråga om jag kan köpa en häst av? För det var ju det som från början var meningen -- att jag skulle göra en läng färd med häst.
Pp eftermiddagen den andra dagen av vandring kommer jag fram till den första byn. Efter en del letande kommer jag fram till byns affär -- vilken är väldigt olik en affär i Sverige, inte bara för att det mesta de säljer antagligen är vodka. En man börjar prata med mig och jag försöker svara så gott jag kan på min hemmagjorda ryska som egentligen bara består av da och njet och gester.
Jag försöker förklara det vanliga, att jag är från Sverige och på väg till Mongoliet. Jag tycker inte han verkar full så jag ser min chans att det nu kanske kan bli en hästaffär. Som tur är har jag en bild på en av mina hästar ifrån Sverige i min dagbok. Jag pekar på bilden och gnider tummen mot pekfingret som att jag räknar pengar och efter diverse fler gester har han förstått. Vi går båda in i affären. Jag shoppar några kakpaket och spaghetti vilket ungefär är det enda som finns där inne förutom vodkan.
Då kommer en man till in i affären. De båda pratar ett tag och sedan har jag två ryssar på halsen som ser chansen till en bra affär med en turist. De börjar prata allt häftigare och tillslut brottas de med varandra inne i affären. Jag kommer förbi dem och går ut och börjar gå ut ur byn, jag vill bara komma bort från byn. En av männen ifrån affären tillsammans med en kamrat börjar följa efter mig och när vi kommit ut på vägen som jag följer söderut ställer de sig ivägen för mig. Jag forsöker så vänligt jag kan ta avsked från dem men de tar tag i mig och börjar prata. Jag försöker upprepade gånger komma därifran men de hindrar mig och jag får bryta mig loss. Jag låtsas inte första vad de vill men de är uppenbart att de vill ha pengar. Att springa ifrån dem med 25 kilos packning är jag osäker på om jag klarar av även om de är berusade och vad hjälper det om jag springer ifrån dem och de sätter sig i en bil och är ikapp mig på fem minuter. Likaså är jag osäker om jag kan klara av dem båda om de försöker brotta ned mig och vad gör jag om de efteråt hämtar fler av sina kamrater? Nej jag sätter mitt hopp till att de ska tröttna på idioten som inget förstår och tillslut låter de mig gå. Den kvällen går jag till sent för att komma så långt bort som möjligt.
Fortsättning följer...
Läs mer
Forumdiskussioner
- Fjällvandring Nödsändare, bra eller dåligt?
- Fjällvandring Gissa position
- Vandringsleder Bilder från din senaste tur (ej i fjällen)
- Fjällvandring Nammásj norrifrån?
- Vandringsleder Gruvbergsleden, Bollnäs kommun
- Fjällvandring Att fjällvandra själv - risker eller inte?
- Fjällvandring Oledat från Kutjaurestugan mot norska gränsen
- Fjällvandring Ritsem - Álitoajvve - Márggo vägval
Mycket intressant,kommer att följa dina äventyr i ryssland med stor spänning. Det saknas ju lite av det du upplevt/upplever i dagens äventyr dvs lite "vanliga" problem med språkförbistningar och konstiga människor osv. Tycker ibland att dagens äventyrare bara focuserar på att slå olika rekord för att synas och höras. Resor av din typ kräver att man är lite streetsmart och löser problem när dom uppstår....blev långt detta med lycka till iaf.
//Magnus
*Waaoow* Vilken helt otrolig grej du fick vara med om där? Jag hade blivit jätterädd! Verkligen starkt jobabt att du blev av med de bägge männen såpass smidigt...
Strort lycka till framöver, skall bli kul å få följa dina äventyr. Väldigt trevlig tanke att rida igenom landet, helt i min smak *Go, go, go* Synd bara att det kanske inte blir så.
Lycka till å *have fun*
/ Nina