Ett med naturen genom multisport

Erik Ahlström

Multisporttävlingarna har ökat explosionsartat i antal runt om i världen under de sista åren. Fler och fler väljer att mäta sina krafter med naturen i moderna, snabba actionsporter omgivna av vacker natur. Även här i Sverige ökar intresset och antalet tävlingar.

Mycket av sportens växande popularitet beror på att den mer handlar om egna upplevelser i stället för om resultatlistor, menar Sveriges egen Mr. Multisport, Erik Ahlström.

– Multisport lockar nyfiknare människor än de som utövar traditionella sporter som längdhopp eller höjdhopp. Här handlar det inte bara om att hoppa långt eller högt, dag ut och dag in.
Istället menar han att det bygger mer på problemlösning. Som ett exempel tar han situationen när ett multisportlag kommer fram till en fors; då finns det en hel del att välja på. Ska man gå uppströms, nedströms, bygga en flotte, vada eller simma över?
-Framgången sitter då inte i vilken utrustning man har utan hur fräsch man är i skallen. Hur man har disponerat deltagarnas krafter psykiskt och fysiskt under tävlingen, säger Erik Ahlström.

Skiljer på multisport och äventyrstävlingar
Begreppet multisport innefattar egentligen två olika typer av tävlingar; rena multisporttävlingar och äventyrstävlingar.
De rena multisporttävlingarna byggs ofta upp kring cykling, orientering i någon form och paddling. I äventyrstävlingarna tillkommer fler moment, anpassade efter den terräng som tävlingen passerar. I T.E.O, Nordens största och extremaste tävling, ingår bland annat avancerade reptraverseringar, ridning och grottkrypning. I båda fallen där det gäller lagtävlingar tävlar tre till fem personer, varav en tjej, i varje lag.

I en multisporttävling krävs det därför inte så mycket tekniskt kunnande eller lika många olika färdigheter hos lagen som i de stora äventyrstävlingarna. Eller som Erik Ahlström uttrycker det: "det krävs helt enkelt inte lika mycket pannben".
Äventyrstävlingarna är också mycket längre. Större sträckor och fler moment ska klaras av. I T.E.O ska deltagarna till exempel ta sig från Narvik i Nordnorge till Luleå i Sverige. En sträcka på över 650 km som ska forceras på en dryg vecka.

Ursprung från Nya Zeeland
Den första svenska multisporttävlingen, Åre extreme challenge, arrangerades 1996. Tävlingsformen kommer ursprungligen från Nya Zeeland där den legendariska tävlingen Coast to coast arrangerades för första gången 1983. Vildmarksguiden Robin Judkins fick under en en längre kanottur idén om att göra en kust-till-kusttur. Den första upplagan var optimistiskt planerad, de tävlande skulle ta sig mellan öst- och västkusten på Nya Zeelands södra ö. En sträcka på över 70 mil som skulle tillryggaläggas bland annat till fots, i kajak och med jetbåt!

Ingen kom i mål, men Robin Judkins gav inte upp. Till nästa år hade han bytt ut jetbåtarna mot cyklar och kortat ned sträckan till 24 mil. I dag är arrangörerna av Coast to coast tvungna begränsa antalet tävlande till 835 stycken och tävlingen räknas nu som multisportens blå band.

Allt populärare i Sverige
I Sverige sker den stora boomen för sporten nu. Fler och fler tävlingar dyker upp, både för elitutövare, men även för motionsidrottare. Och är det någon svensk som kan uttala sig om multisport så är det just Erik Ahlström. Han har själv startat eller varit med att dra igång Kebnekajse Classic, Fjällräven Extreme Marathon (F.E.M), The Endless Odyssey samt Åre Extreme Challenge, som nu även betraktas som inofficiellt Nordiskt Mästerskap i multisport.

 

Text: Johan Everljung
Foto: Patrick Trägårdh