Glaskogen - Vandring i juli 2011

Under 2010 hade min familj och en annan familj gjort en familjevandring just i Glaskogen. Åtta personer varav hälften var under tio år gamla. Vår plan den gången var att vara ute i tre dagar med två övernattningar - tyvärr, fick vi avbryta under andra dagen på grund av ett sanslöst regnande.

2011 - var det så dags för ett nytt försök. Detta år byttes deltagarna ut mot två andra kamrater som också var sugna på att ta sig en titt på Glaskogen.

Första dagen

Vi åkte från Karlstad ut till Lenungshammar i väster tidigt på morgonen. När vi ankom vår destination så parkerade vi på den stora parkeringen söder om anläggningen. Vid själva vandringscentralen var det full aktivitet och mängder av utländska turister hade slagit upp sina tält här och var.

Efter några sista inköp i affären drog vi på oss våra ryggsäckar och påbörjade vår vandring. Planen var att vi skulle gå tre etapper på omkring 13 kilometer i en triangelformat rörelse. Etapp 1 innebar att vi skulle gå till södra spetsen av sjön Stora Gla i närheten av Rämåna för att där upprätta vår förläggning.

Våra ryggsäckar vägde i mesta laget kan tyckas på mellan 25 och 30 kilo. Men, vis från förra året, bars inte det 5 kg-tunga tältet med utan däremot en stor lättviktspresenning med tillhörande snören och rep.

Vandringen inleddes med att vi gick lite fel eftersom märkningen av spåret var lite bristfällig, men efter ett antal hundra meter insåg vi vårt misstag och kom in på den rätta (och smalare) vägen igen.

I Glaskogen är vägarna och stigarna man går på minst sagt skiftande - ibland är det små bilvägar, ibland stigar som är så smala att blåbärsriset täcker dem helt.

Med något ömmande fötter kom vi så fram till Rämåna och slog upp vår förläggning. Vackrare plats hade vi nog inte kunnat hitta. Dessutom fanns knappt några mygg där, och knotten lyste med sin frånvaro detta år.

Frank lyckades fiska upp en fin gädda i sjön, men den åt vi inte utan den skänktes till skogens tacksamma rävar.

Att ha med sig ett par Foppatofflor att gå med när man kommit fram var en riktig höjdare. Ömma fötter mår bra av såna tofflor. Frank körde barfota, men insåg efter att ha provat, att tofflor nog är att föredra. Efter en trevlig stund runt elden så somnade vi så till slut - nöjda med att ha kommit fram och att utrustningen fungerat så bra.

Lägerkoordinater: N 59° 27.061', E 12° 29.398'

Att sova under presenning var en riktig höjdare. De rejäla myggnäten hjälpte till att ge oss en god nattsömn.

Utsikt från min sängplats - vilken höjdare!

Hygienen är viktig - så även om det bara är typ 17 grader i vattnet!

Andra Dagen

Så här borde alla vakna! Frisk luft och solen som blänker i en stilla sjö. Hur vackert är det inte?

Efter att ha fått en god kopp kaffe och en något stärkande frukost, rev vi så förläggningen. Ömmande axlar fick återigen känna på ryggornas tyngd.

Vi fyllde på färskt vatten i den närliggande forsen, och det smakade finemang. Därefter var det så dags att ta andra etappen - cirka 14 kilometer västlig kurs mot den plats där jag och familjen slagit läger förra året - Nedre Tvängens nordöstra spets.

Större delen av dagens vandring kom att gå över vägar - allt för att öka på marschhastigheten lite.

Naturen var förstås även här vacker och djur- och insektslivet var rikligt. Dessutom hittade vi mängder av kantareller som vi tog med för senare tillredning.

På denna plats fanns det som tur var ett torrdass och även en stuga där man kunde övernatta. Det gjorde inte vi utan fixade till vår presenning ånyo - och det blev riktigt bra även här.

Än så länge hade vi haft tur med vädret, men nu började molnen att dra ihop sig och att det skulle bli regn nästa morgon kunde vi surfa upp på iPhonen.

Men, först fick vi oss mat, fiskade lite och tog oss ett bad. Frank såg dessutom en rejäl huggorm uppe bland klipporna.

Lägerkoordinater:N 59° 26.332', E 12° 19.628'

Skogens riktiga guld!

Stora Gla i all sin prakt!

En fin (tyvärr död) huggorm.

Över stock och sten, och även en del myrar. Här hittade Frank och Daniel hjortron som de ivrigt stoppade i sig

Fjärilar en masse.

Daniel omkring en kilometer ifrån lägret vid Nedre Tvängen.

En Biltema-presenning för hundra kronor är inte alls dumt.

Tredje dagen

När vi vaknade kunde vi konstatera att regnet var över oss och att den sista delsträckan på omkring 13 kilometer, skulle bli tvungen att avverkas i regn. Som tur var var det ett lätt regn, och inte alls så ihållande som det var under turen 2010.

Planen var att vi skulle gå tillbaka till Lenungshammar längs Lelången och via Lenungen. Vi var då hänvisade till leden som gick över Höghultsåsen vilket innebar att vi skulle ta oss 100 höjdmeter uppåt på omkring en kilometer. Det mesta av dessa höjdmetrar tas dock på ett och samma ställe, vilket ger upphov till ett fint flås och höjda pulsar.

Från vår lägerplats norrut var det fina stigar, men i och med regnet så var det viktigt att se sig för var man satte fötterna - stenar och rötter var glashala.

När vi väl kom fram till sjön Lelången så belönades vi med en fantastisk utsikt. Där stupar berget 20-30 meter rakt ner och det finns all anledning av att inte gå alltför nära kanten. Men, som sagt, utsikten är fantastisk.

När vi väl kom till norra delen av Lelången passade vi på att ta en geocache, och sen var det grusväg hela vägen tillbaka till Lenungshammar. Rätt kuperad var vägen och det kändes rejält i vissa backar. Men, det fanns otroligt mycket kantareller efter vägen så de passade vi på att ta med oss.

Väl tillbaka i "civilisationen" och vid bilen var det dels skönt att få av sig ryggsäcken, men också en härlig känsla av att få ha spenderat tre dygn i mycket vacker natur tillsammans med goda vänner.

Glaskogen är möjligheternas skog. Man kan gå i princip hur man vill, eller så kan man paddla kanot om man vill det. Beroende på hur man går, så kan man ibland stöta på noll och ingen person ute i vildmarken - och det kan ju vara skönt om man är stadsmänniska och söker lugn och ro.

Många höjdmeter skulle klaras av denna vår sista vandringsdag.

Frank beundrar utsikten över Lelången.

Tillbaka i Lenungshammar.

Reflektioner och Tips

De lärdomar och tips som jag kommit fram till efter två vandringar i Glaskogen är:

• Bär inte för tungt! Se över din utrustning och lämna "bra-att-ha-grejor" hemma.
• Bär inte med en massa vatten! Vattnet i Glaskogen funkar finemang att dricka - bara det rinner så går det bra.
• En presenning, eller tarp, är kanon att bära jämfört med tunga tält. Spöregnar det kanske det inte är lika bra.
• Planera dagsturerna minutiöst och bestäm slutmålet på förhand. Det är mentalt positivt att veta hur långt man har kvar - särskilt om man bär tungt.
• Ta med Foppatofflor. Dina fötter kommer att älska dig för det!
• Ta inte bara med "tråkigt" torrfoder. Se till att ta med något att belöna dig själv med - godis, single malt, riktigt kokkaffe, etc.

Jag rekommenderar Glaskogen - för alla!