Brittsommarvandring på Hyssnaleden

Den fantastiska sommaren 2018 förbyttes i mer normalt väder i september och lågtryck följde på lågtryck med hårda vindar och regn på tvären. Men så… En vecka in i oktober slog sommaren till igen! Och då gällde det att ta tillfället i akt och ge sig ut och tälta. Sagt och gjort, ryggsäcken packades snabbt och sedan en rask promenad till bussen. Efter 45 minuters bussresa från centrala Göteborg klev jag av vid Hyssna handel och styrde stegen mot byn och den nya kyrkan.

Hyssna Nya Kyrka, invigd den 17 okt 1907.

Sedan slog jag in på den gamla vägen mellan Hyssna och Seglora. Efter bara 200 meter tog jag höger mot naturreservatet Stoms Ås och Hyssnaleden.  Stoms Ås är en nordsluttning täckt med bokskog och som enligt Västkuststiftelsens broschyr om området en gång för länge sedan var många gånger större.

Bokskogen på Stoms Ås.

Strax ovanför parkeringen hittade jag Hyssnaledens gula markering och även skyltar om utkikspunkt och en kortare rundslinga i naturreservatet. Över lag var utmärkningen av leder och platser runt Hyssna föredömligt tydliga.

Tydliga skyltar och gula markeringar visade leden.

Jag valde att gå åt sydost vilket betydde att jag följde leden moturs. Efter passage av ett hygge löpte leden genom granskog och kom sedan ut på en gammal körväg som den sedan följde under ett antal kilometer. Uppe på en ås fick jag fin utsikt åt norr och alla vackra höstskrudade lövträd. Där efter gick leden mellan betesängar och odlad mark som nu låg prydligt höstplöjd. Jag gick förbi ett par mindre gårdar och kunde blicka ut över Lilla Hålsjön.

Stigen gick genom granskog…

… och sedan på en gammal grusväg utmed betesmarker och åkrar.

En gammal jordkällare passerades i granskogen.

Utsikt över gården Slätthult och de skogklädda åsarna i nordost.

Jag hade siktat in mig på att söka nattläger vid Stora Hålsjöns norra strand och följde leden ner mot sjön. Precis där man kom ner till vattnet fanns en öppen gräsyta samt ett bord med bänkar. Det såg ut som en trevlig tältplats men jag ville undersöka hur det såg ut en liten bit bort utmed strandkanten. Bara några hundra meter längre österut hittade jag en solig och luftig klippudde med en perfekt yta att sätta upp tältet på och en fin plats nära vattnet att bygga en eldstad.

Mitt nattläger.

Efter att mitt lilla tält kommit på plats samlade jag in ved i skogen ovanför. Det fanns gott om fällt sly som var torrt och bra. Brittsommarsolen stekte och lufttemperaturen låg nära tjugo grader vilket hade gjort mig svettig. Det fick helt enkelt bli ett bad. Jag passade samtidigt på att hiva upp en massa stenar från sjöbotten som jag kunde bygga en eldstad av. Det var förvånansvärt varmt i vattnet också. Trots att jag klev omkring i knädjupt vatten en god stund domnade inte fötterna.

Efter att ha soltorkat på de varma klipphällarna och klätt på mig byggde jag en eldstad nära vattnet. Naturligtvis med ett jordlager under och lösa, flata stenar uppe på jorden så att inte de vackra klipphällarna skulle skadas.

Middagen på tillredning.

Solen var på väg ner och den lilla bris som blåst under dagen lade sig. Sjön blev helt spegelblank och allt andades frid. Jag lagade middag på mitt kök och avnjöt denna på de ännu varma hällarna. När skymningen föll tände jag en brasa och satt sedan länge och tittade ut över sjön tills mörkret var för kompakt för att kunna se något. Då fick jag betrakta lågornas dans i stället. Vid ett tillfälle hörde jag en kattuggla men annars var det nästan helt tyst i skogen och över sjön. Inga mänskliga ljud och inga fåglar heller.

Lägerelden i skymningen

När elden till sist falnat hade himlens alla stjärnor tänts upp. Månen som bara varit en tunn skära hade redan gått ner bakom skogen. Det var så skönt att sitta där och njuta och filosofera över livet och tänka på den underbara natur som vi kan njuta av alldeles gratis. Jag spanade åt norr på himlen eftersom jag läst att norrskenet var ovanligt starkt dessa nätter och hade siktats mycket längre söderut än normalt men ner till Hyssnas bredgrad sträckte det sig tyvärr inte. Så småningom drog jag mig i alla fall in i tältet och kröp ner i sovsäcken. Lite sömn måste jag ju få inför nästa dags vandring.

Soluppgång över Stora Hålsjön.

Jag vaknade före soluppgången och öppnade blixtlåset på tältet. Det hade kommit in fuktig luft under efternatten och slöjdimmor låg över den blanka sjön. Solen steg långsamt över skogen på andra sidan vattnet och jag satte på kaffevatten.

Dimslöjor dröjde över det stilla vattnet.

Så småningom vankades frukost.

Efter morgontoalett och frukost på klippan lät jag tältet stå eftersom det fortfarande var drypande vått av daggen. Jag satte jag kurs åt nordost utmed sjön mot nästa naturreservat som Hyssnaleden passerar. Liagärde heter det och det består dels av ett högt berg med ståtlig utsikt över Stora Hålsjön, och dels av en beteshage som sträcker sig från bilvägen ända ner till sjön. Uppe på berget hade man iordningställt både bord, bänkar och grillplats och i hagen längst nere vid sjön fick man en fantastisk vy nerifrån mot det höga berget.

Utsikt från berget vid Liagärde. På andra sidan sjön ligger det gamla brukssamhället Rydal.

Det stupade brant ner till Stora Hålsjön.

Hagen är glest bevuxen med lövträd och hasselbuskar och hålls öppen av betande nötboskap. Det finns en mindre parkering vid vägen med plats för ett par bilar om man inte vill gå så långt. Alla vackra höstskrudade lövträd vid branten speglade sig i sjön och blev till dubbel prakt.

Skulptural ek längst nere i hagen.

Berget sett nerifrån.

Efter denna fina förmiddagsvandring var jag tvungen att återvända till tältet och riva lägret. Solen hade torkat upp det mesta av daggen så det var bara att rulla ihop. Sedan följde jag vägen tillbaka mot Hyssna samhälle för att ta bussen till Göteborg. Vägen var inte särskilt trafikerad så det gick bra att vandra utmed den. Höstprakten var enastående och vart jag riktade blicken så lyste naturen med sin skönhet. Vid badplatsen i västra änden av Lilla Hålsjön hade några barnfamiljer picknick och grillade korv vid grillplatsen. Härligt att se att åtminstone vissa familjer söker sig bort från köpcentra en sådan underbar höstdag och låter barnen njuta av att vara utomhus.

Färgglada asplöv.

Granskog som en pelarsal.

Äng med gammal stengärdsgård.

Som sista anhalt på vandringen stannade jag vid Hyssna gamla kyrka vars äldsta delar byggdes redan på 1100-talet. Det syns att den är ålderdomlig och den ligger vid en gammal bro med stenvalv. Vackert tyckte jag. Tyvärr kunde jag inte få se kyrkan invändigt utan fick nöja mig med exteriören.

Hyssna Gamla Kyrka