Jag börjar dagen med att gå upp i Soabbevágge i hopp om att molnen ska höja sig så att topparna syns. Redan efter mindre än 700 meter märker jag att molnskärmen i stället sänkt sig ytterligare och avbryter därför toppturen upp på Skoarkki.
Färdbeskrivningar från Sarek, Padjelanta, Sulitelma och angränsande delar i Norge.
Gjorde min första längre fjällvandring i september 1979. Det var en ensamvandring i Sarek. De följande 18 åren (ofta ensam - ibland med vänner) var det Sarek och Kebnekajsefjällen som lockade. Förmodligen för att det var där dom högsta topparna fanns. Först 1998 fick jag upp ögonen för västra Padjelanta och Rago och gjorde en vandring söder, väster och norr om Virihaure och Vastenjaure. Den vidsträckta utsikten, avsaknaden av leder och glaciärlandskapet fick mig att återkomma år efter år. Jag var ute i 17 dagar under en vandring utan att se en människa annat än första och sista dagen. Man kunde gå i sina "penséer" dag ut och dag in och bara "vara sig själv" - ja, till och med förlora sig själv i nuet, då det öppna landskapet ger en känsla av frihet, upprymdhet och samhörighet med naturen. Från topp 1663 på norska gränsen kan man se Lofoten 170 km bort. Det är längre än om man kunde se Gävle från Kaknästornet i Stockholm...
Användarnamn: hansnydahlIntressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Litteratur, Navigering, Bär & svamp, Foto, Svenska urskogar, istidsformationer.
Kategorier:
Etiketter:
Etiketter:
Aktse, Alep Basstajiegŋa, Alep Basstajåhkå, Alep Vássjájågåsj, Amásjávrre, Amásvágge, Basstatjåhkkå, Basstavágge, Basstavárásj, Bielavallda, Bielloriehppe, Bierikjávrre, Dágartjåhkkå, Drumlin, Gálbejávrre, Gasskatjåhkkå, Gihtsejåhkå, Gihttse, Girkkovárre, Gjerdalen, Guhkesvákkjåhkå, Guovddelistjåhkkå, Gålokgielas, Hievnek, Hievnenjoasske, Hievsttinjávrre, Hurre, Isranunkel, Kedkevare, Lájtávrre, Lájtávrredeltat, Liehtjitjávrre, Linnajávrre, Livsevárre, Lulep Basstajåhkå, Lulep Soabbejiegŋa, Lulep Vássjájågåsj, Miehtjerjávrre, Moalkkomjåhkå, Niehter, Norrsken, Padjelanta, Rapadalen, Reinoksfjellet, Ridoalgetjåhkkå, Ruonasvágge, Ruopsokbákte, Ruopsoktjåhkkå, Rådnik, Rähtjátjåhkå, Rähtjáttjåhkkå, Ræhtjátvágge, Sarek, Silbbatjåhkkå, Sitoälvsbron, Skájdásjvágge, Skierffe, Skollor, Slahpejávrre, Slædovágge, Snávvávágge, Snøtoppen, Soabbevágge, Spijkka, Stibokjávrre, Stuor Skoarkki, Svirjjatjåhkkå, Tjahkelij, Tjåhkkul, Tjåhkkuljávrre, Tjårok, Vássjábákte, Vássjátjåhkkåglaciären, Vuojnesjiegŋa, Vuojnesluobbala, Vuojnestjåhkkå, Ähpár, Ähpártjåhkkå
Vandring runt Skoarkki - 3
Sista delen av vandringen runt Skoarkki. Från Basstavágge tillbaka till Sitoälvsbron via Bielavallda, Snávvávágge, Rapadalen, "Höga vägen" och Aktse. Tid: 30:e juni till 4:e juli.
Vandring runt Skoarkki - 2
Andra delen av vandringen runt Skoarkki. Vandringen fortsätter genom dalgångarna/bergspassen Skájdásjvágge och Basstavágge. Tid: 27:e juni till 29:e juni.
Efterledet "vágge" som betyder "dal" eller "dalgång" antyder att Skájdásjvágge skulle vara någonting i stil med Basstavágge. Så är inte fallet då den mer är en typ av bergspass som slutar med en brant bergssida i söder (om man kommer från norr) nedför vilken man får lista ut bästa väg själv.
Vandring runt Skoarkki - 1
Första delen av vandringen runt Skoarkki. Från Sitoälvsbron mot Aktse och vidare norrut mot Vássjávágge. Tid: 24:e juni till 26:e juni.
För att komma till Sitoälvsbron kör man Kvikkjokksvägen (Länsväg 805) i 66,7 km från avfarten från E45. På skyltarna står det både "Seitevare kraftverk" och "Aktse". Från Kvikkjokksvägen till parkeringen vid Sitoälvsbron är det 20,5 km.
